Hur många fel får RagnSells göra på Fagerliden innan myndigheterna reagerar?

Hur många fel tillåts RagnSells göra på avfallsanläggningen Fagerliden innan myndigheterna återkallar tillståndet eller skärper villkoren? 
Göran Bergström, Uppdragsledare, WSP Samhällsbyggnad, Umeå har sammanställt nedanstående. 
RagnSells anläggning i Fagerliden gick snett redan från början. Det var bråttom eftersom man skulle ta emot massor från saneringen av Robertsfors f.d. träimpregnering. Listan på vad som gick fel är lång: 
  • Direkt efter invigningen fick man ett dammhaveri, till följd av fel fyllnadsmassor.
  • Anläggningen är inte byggd som redovisats i ansökningshandlingarna till miljödomstolen.
  • Deponin placerades på Fagerliden eftersom den låg nära Robertsfors f.d. träimpregnering, bolaget har tidigare lämnat in en ansökan om utvidgad drift, med mottagning av avfall från regionen, men dragit tillbaka den.
  • Man har inte redovisat med vilken teknik som man renar lakvattnet från avfallet.
  • Kontroll av flöden från anläggningen sker inte som deponiförordningen föreskriver.
  • Provtagning har inte gjorts av allt vatten som lämnar anläggning, vilket är ett krav i domen (t ex provtas inte dagvatten från lagringsytor).
  • Provtagningen har inte gjorts av RagnSells i den omfattning som lagen föreskriver.
  • Analys har inte gjorts av de kemiska ämnen som skall analyseras.
  • Kontrollen av utsläppens påverkan på omgivningen har inte skett i den omfattning som RagnSells skulle gjort.
  • RagnSells kan inte redovisa den miljöpåverkan som egna anläggningen ger, utan menar att den närliggande f.d. kommunala deponin ger påverkan.
  • Man har tagit emot kompostjord, vilket man inte har tillstånd till, och länsstyrelsen har förbjudit detta. Ärendet har lämnats till miljöåklagaren. RagnSells har överklagat länsstyrelsens beslut till miljödomstolen.
RagnSells anläggning på Fagerliden har, i jämförelse med andra RagnSells anläggningar, provisoriska villkor som är mycket generösa. 
Två år efter att tillståndet tagits i anspråk skulle RagnSells redovisa resultatet av provtagning och påverkan på omgivningen, samt lämna förslag till villkor. Länsstyrelsen konstaterade att den provtagning som RagnSells har gjort är otillräcklig och att de behöver ytterligare två år på sig för att ”göra rätt”. Miljödomstolen tycker att detta är fullt acceptabelt och lämnar i ny dom förlängd prövotid, med samma generösa villkor som man har haft från början! Den bedömningen tycker miljööverdomstolen är korrekt eftersom de inte tar upp ett överklagande till prövning. 
Med facit i hand kan konstateras att saneringen av Robertsfors f.d. träimpregnering och andra objekt, som saneras med skattemedel, riskerar att skapa större miljöproblem än de som fanns från början. Länsstyrelsen har i detta sammanhang en nyckelroll eftersom de tillstyrker bidragsansökningar för marksanering, lämnar tillstånd för miljöfarlig verksamhet, och har befogenhet – att som tillsynsmyndighet – återkalla tillstånd som lämnats enligt miljöbalken.

Hans Peter Lindström, advokat, kommenterar Miljööverdomstolens dom den 22 januari 2010

Kommentar på miljööverdomstolens avslag av begäran om prövningstillstånd 
Bakgrunden är att RagnSells meddelades tillstånd till att bedriva avfallsanläggning i Fagerliden. I domen föreskrevs en prövotid om två år för att RagnSells skulle kunna utreda anläggningens påverkan på naturmiljön. I beslutet om prövotid angavs dessutom vissa riktvärden för utsläpp av olika ämnen. 
När två år passerat hade RagnSells inte följt det kontrollprogram som föreskrivits och således kunde RagnSells inte beskriva anläggningens påverkan på naturmiljön. Av de resultat som trots allt erhållits hade kunnat konstateras att anläggningen har en viss effekt på naturmiljön och vad gäller vissa ämnen var framförallt närbelägna vattendrag klart påverkade. Det har även framkommit att RagnSells förvarat ämnen i anläggningen som inte fanns med i det kontrollprogram som ursprungligen föreskrevs. 
Det hela innebar att istället för att fastställa slutliga villkor för anläggningen ansökte RagnSells om att miljödomstolen skulle bevilja dem förlängd prövotid på samma villkor. Detta tillstyrktes av länsstyrelsen, men bestreds kraftfullt av sakägare. Trots detta beslutade miljödomstolen i enlighet med RagnSells begäran. 
Urban Zingmark överklagade miljödomstolens beslut och menade att det inte är rimligt, dels att RagnSells utan någon form av sanktion medvetet kan strunta i att följa domstolens prövotidsförordnande, och dels att man måste ta lärdom av vad som framkommit av de undersökningar som faktiskt gjorts och anpassa riktvärdena efter den kunskap man fått. 
Nu har miljööverdomstolen beslutat att inte meddela prövningstillstånd. Det är min uppfattning att miljööverdomstolen sänder mycket olyckliga signaler till verksamhetsutövare i allmänhet. Beslutet innebär att domstolen inte ställer krav på verksamhetsutövare att följa de villkor som uppställs i domstolens domar. I det här fallet innebär det att RagnSells utan någon som helst reaktion från vare sig tillsynsmyndighet eller tillståndsgivare har kunnat strunta i att utreda anläggningens påverkan på omgivningen. De har inte ens behövt förklara varför de inte följt villkoren. Det är skrämmande att det inte uppställs större krav på efterlevnaden av domstolens domar. Det ger näring åt tanken att miljöbalken tycks vara till för att ge legitimitet åt miljöfarliga verksamheter och att den inte är till för att skydda miljön. Det intryck som beslutet lämnar är att om syftet med anläggningen är politiskt korrekt och har en politisk förankring så har skyddet av miljön en underordnad betydelse. 
Det är min uppfattning att om miljöskyddet skall få trovärdighet ankommer det på tillsynsmyndighet och tillståndsgivare att vara mycket hårda vad gäller efterlevnaden av tillstånden – om så inte sker kommer betydelsen av tillstånden alltmer att urholkas.

Varken länsstyrelsen eller landshövdingen besvarar brev

Tidigare har anmälan skett till JO – justitieombudsmannen – med anledning av att brev inte besvaras och att svarstider varit orimligt långa. I slutet av 2009 har landshövdingen tillskrivits 
för att hon ska få möjlighet att bemöta den kritik som framförts. Landshövdingen har dock inte svarat. 
Därför har ytterligare ett krav framförts i brev om bemötande. Sakfrågorna som kritiken gäller är bl.a. 
  • samrådsförfarande, där länsstyrelsen tvingats erkänna att de medvetet sorterat bort skogsmarkägare – grannar till Fagerliden/ Edfastmark, trots att dessa är berörda
  • passivitet när det gäller övervakning av kontroller som miljödomen förutsatt
  • föranmälda tillsynsbesök i stället för oanmälda tillsynsbesök
  • tillsynsbesök en gång per år, istället för behovsstyrda besök, t ex efter anmälningar
  • redovisning av påstådd analys av dioxin. Finns överhuvud taget en analys ?
Sedan 2006 har länsstyrelsen vid två tillfällen föreslagit möten i stället för att skriftligt besvara våra skriftligt framförda frågor. Vi har då tackat nej eftersom vi på skriftliga frågor i första hand har rätt att få skriftliga svar. Att försöka prata sig bort från sakliga, välformulerade frågor angående missförhållandena på Fagerliden är inte en framkomlig väg. 
Därför är det nu angeläget att Landshövdingen skriftligen bemöter kritiken! 

Misstänkt miljöbrott av RagnSells på Fagerliden

Länsstyrelsen har i oktober 2009 gjort en åtalsanmälan mot RagnSells anläggning för farligt avfall. Brottsrubriceringen är misstänkt brott mot miljöbalken. 
RagnSells har utan tillstånd tagit in ca 20000 ton som har gått under benämningen "kompostjord" från Dåva i Umeå. Men denna "kompostjord" har visat sig bestå av oljeskadad jord blandad med fiberslam från pappersbruk, bioslam, hästgödsel. RagnSells har börjat använda de miljöfarliga massorna för att sluttäcka en del av anläggningen. Länsstyrelsen har den 20 oktober utfärdat ett förbud med hänvisning till att RagnSells inte följt sitt tillstånd och att konsekvenserna inte är utredda. 
Misstänkt tjänstefel av Länsstyrelsen 
Anmälan till länsstyrelsen om misstänkt miljöbrott gjordes redan den 10 juli 2009 av Urban Zingmark, SäkraMIljön.nu Men länsstyrelsen har väntat med anmälan till miljöåklagare till sent oktober. De ortsbor och företag som bevakar vad som händer på Fagerliden har nu anledning att fråga varför tillsynsmyndigheten med Lennart Mattsson och Robert Erixon väntat fyra månader med sin anmälan till miljöåklagare. 
  • Har länsstyrelsen inte kompetens?
  • Saknar länsstyrelsen resurser?
  • Har länsstyrelsen en dold agenda?
  • Har länsstyrelsen förstått att de riskerar åtal?
För att utreda misstänkt miljöbrott och tjänstefel har åtalsanmälan även skett mot länsstyrelsen. 
20.000 ton motsvarar 571 (femhundrasjuttioen) lastbilstransporter, bil och släp, om 35 ton. 
Läs även denna artikel från Västerbottens-kuriren

Forskare och praktiker om sanering

Här kommer ett första bidrag från Jurate Kumpiene. Hon är fil.dr och forskarassistent vid Luleå tekniska universitet. Vi kommer att samla flera bidrag från forskare och praktiker som kan ge oss kunskaper och även åsikter.

Stabiliering av föroreningar i marken, Jurate Kumpiene, avd. för Avfallsteknik, Luleå tekniska universitet.

Sammanfattning

Mänsklig aktivitet har lett till att stora markområden har blivit förorenade och nya markföroreningar skapas efterhand. Behandling av dessa områden är nödvändig för att uppfylla det svenska miljömålet Giftfri Miljö. 

De flesta metaller är inte gifter i sig, det är deras form och koncentration som avgör huruvida dem blir skadliga för människans hälsa och miljön. Om man ta bort eller minskar de biotillgängliga former i marken (dvs stabiliserar), så minskar metallernas giftighet och miljörisker. Stabiliseringen av metaller i jord fås genom att kemiskt förändra dem till stabila föreningar med hjälp av tillsatser. Tillgängligheten för levande organismer inklusive människan minskas därmed genom bindning av metaller till jordpartiklar och bildning av nya svårlösliga mineraler. Metoden har tillämpats i storskaliga projekt i flertal Europeiska länder, t ex St Helens område i Storbritannien; Lommel i Belgien; Salsigne i Frankrike, etc. 

Kemisk stabilisering är bara en av många metoder som finns tillgängliga för att sanera förorenad jord. Den dominerande metoden som idag tillämpas för att efterbehandla förorenade områden i Sverige är att gräva upp den förorenade jorden för att därefter frakta den till en deponi. Vidtas ingen annan åtgärd samtidigt har föroreningsrisken enbart omplacerats, vilket i sig kan vara angeläget, men det leder inte till att potentialen för förorening påverkats. Metodens långsiktighet kan därför ifrågasättas.

[@more@]

Jurate Kumpiene fortsätter: 

Detaljerad beskrivning: Stabiliering av föroreningar i marken

Målen med en framgångsrik stabilisering eller immobilisering är: (1) att ändra spårelementspeciering i marken för att minska lättlöslig och utbytbar fraktion av dessa element; (2) att etablera vegetation och begränsa spårelementupptag av växter, (c) att minska den direkta exponeringen för levande organismer i marken, och (d) att öka den biologiska mångfalden. Detta uppnås genom tillsats av metallimmobiliserande medel som förbättrar geokemiska processer såsom utfällning, sorption, jonbyte och redoxreaktioner. Bildningen av olösliga föroreningar leder till en minskad metallrörlighet, biotillgänglighet och utlakning genom markprofilen och biologiska interaktioner med levande organismer. Tillsatsmedel kan även återskapa lämpliga markförhållanden för växternas tillväxt genom att balansera pH, öka mängd organiskt material, återställa markens mikrobiella aktivitet, öka vattenhållningskapaciteten och luckra jorden.

Ett antal olika tillsatser har föreslagits och testats för in situ immobilisering av spårämnen i jord. De påverkar biotillgänglighet av föroreningar och mikronäringsämnen, jordens pH och mikrostruktur på olika sätt. Självklart måste de ha en stark förmåga att binda föroreningar, men tillsatser bör inte försämra markens struktur, bördighet eller ekosystem och deras effekter måste vara hållbara på lång sikt. Sort, mängd och blandning av jordtillsatser kommer att variera från plats till plats beroende på lokala omständigheter såsom typ av föroreningar, markförhållanden och typ av önskad vegetation. Den första och viktigaste förutsättningen i en jordstabiliseringsstrategi är en rätt bedömning av befintliga platsspecifika markförhållanden. 

Lämpliga jordtillsatser kan vara oorganiska (t.ex. kalkliknande material, oxider, fosfater), organisk (t.ex. kompost) eller blandningar (t.ex. kalkstabiliserad slam). 

Ett brett spektrum av organiska jordtillsatser finns i de flesta regioner. Organiska tillsatser används oftast för att tillhandahålla nödvändiga näringsämnen (t.ex. N och P), för att återuppbygga markens organiska material, och för att återupprätta mikroflora. En ökad mängd organiskt material kan även förbättra jordens vattenhållande förmåga, aggregering, luftning och tillgång på näringsämnen för växter och mikroorganismer. Organiska tillsatser kan kombineras med olika alkaliska material såsom kalksten och flygaska. Dessa kombinationer ökar pH-värdet i marken och minskar föroreningars tillgänglighet.

Det är vanligt att förorenade områden blir försurade och låga pH-värden kan öka metallernas biotillgänglighet och toxicitet. Ett stort antal av alkaliska tillsatsmedel finns tillgängliga. Alla kalknings-/alkaliska tillsatser bör testas för att bestämma deras netto neutraliserande effekt. 

Även om organiskt material och alkaliska jordtillsatser används oftast, finns ett stort utbud av mineraliska material och industriella biprodukter (t ex järn oxider, stål slagger, fosfater, silikater, zeoliter, mm) tillgängliga som kan ge betydande jordstabiliseringseffekter. 

Allt material bör karakteriseras före användning.

Vi vill ha folkomröstning även i kärnkraftsfrågan!

Det vi nu bevittnar är ett kuppartat politiskt spel. Centern fattar ett beslut i sin partiledning och diskuterar inte frågan i partistämma. Detta är helt parallellt med samrådsprocesser i de miljöfrågor som denna sajt handlar om. Överkörning, kupp, oheliga allianser mellan intressenter med gemensamma intressen, oftast ekonomiska, och där man går mycket långt i att sätta demokratin ur spel. Vi har också en annan parallell, nämligen miljöskador. Kärnkraft förutsätter uran. Stora skador kommer att uppstå, inte minst i Västerbottens inland och fjälltrakter. Stora likheter med planerna, som nu är stoppade, för överledning av Vojmån. 

Det är oerhört svårt att göra anspråk på lösningen för de stora miljöfrågorna. Men vi har under tre år samlat kunskaper och erfarenheter på området demokratiska processer inom miljöområdet. Därför kan vi anse att dagens tillkännagivande från centern är ännu ett fall av övergrepp på demokratin. Eller om man vill kalla det kupp, så låter det nästan lite spännande och underhållande. 

Vad tycker du? 

I en värld…ett Europa…ett Sverige som söker politiskt ledarskap…

Så säger man om och om igen, pompöst och förmätet. 

Nej, vi söker inte politiskt ledarskap. Det vi söker är sunt förnuft i beslut som är demokratiskt förankrade och utan sammanblandning med ekonomiska intressen. Sådana beslut verkar ligga så långt ifrån modern politik, att de endast kan tas av beslutsfattare som är förankrade i verkligheten – av människor som har sett verkligheten med egna ögon, och som sätter miljön i främsta rummet. Sett miljön få stryka på foten gång på gång, sett förgiftade vatten påverka djur- och växtliv, sett hur verksamhetsutövare ostört får fortsätta sin undermåliga och oansvarigt felbyggda snåldrift, med länsstyrelsers och miljödomstolens välsignelse – många gånger till och med drift som miljömässigt inte är försvarbar! 

Tyvärr, men förutsägbart, går vår kritik rakt över partigränser och ekonomiska strukturer – det spelar ingen roll vem som håller i ”rodret”! 

Se presskonferensen och förundras själv: 

WindowsMedia-format  

RealMedia-format

Ännu ett stort hot!

Så har ännu ett stort hot mot miljön runt Fagerliden, Robertsfors skrämt upp de redan överkörda grannarna i Robertsfors. 
I likhet med tidigare saneringar upplyser inte Skellefteå kommun om vad man tänker göra med avfallsmassorna från Scharinsprojektet innehållande bl a arsenik och dioxin. Särskilt dioxin är ett oerhört farligt ämne även i mycket små mängder, säger Christer Svensson, projektledare Kommunkontoret, utan att visa bekymmer om miljöhotet som uppstår på ett annat ställe. 
Frågan kvarstår: Var läggs gifterna i stället? Kanske närliggande Robertsfors och Fagerliden? Kanske Kaliningrad? Endast Kommunkontoret i Skellefteå vet, men säger inget! 

Kommer Miljödomstolen att ge klarsignal till RagnSells?

Arbetet under 2008 med att söka rädda miljön från konsekvenserna av RagnSells undermåliga anläggning i Fagerliden, kan sammanfattas. 
Innan årets slut lämnades Yttrande nummer fem angående den förlängda prövotid som RagnSells begärt. Verksamhetsutövaren har inte uppfyllt de villkor som ställts i tillståndsdomen som gjorde att man kunde ta anläggningen i bruk. 
  • Anläggningen är ett fuskbygge, där kraftiga avvikelser skett från beviljade tillstånd
  • RagnSells har, genom att underlåta att utföra provtagningar i enlighet med kontrollprogrammet, vägrat följa villkoren i tillståndsdomen
  • Det bör specifieras att den valda lokaliseringen av anläggningen är helt felaktig, både med hänsyn till vald plats och vald ort
  • Utsläppen från anläggningen kommer att medföra att vattendragen nedströms kommer att få så dålig vattenkvalitet att dessa vattendrag inte kommer att kunna uppfylla kommande kvalitetsnormer i EUs vattendirektiv
  • Verksamheten måste genast upphöra, tills dess man behandlat alla ärenden opartiskt och med hänsyn till de miljöintressen som är så allvarligt hotade
Som bilaga till Yttrande nummer fem lämnades ett PM från WSP Samhällsbyggnad som tjänat som kontrollant av verksamhet, teknik och miljö. 
  • Diskrepansen mellan företagets åtagande i kontrollprogrammet och den faktiskt genomförda utsläppskontrollen av avsevärd.
  • Bristerna avseende provtagning och analys av vatten som lämnar anläggningen är synnerligen allvarliga.
  • Det framgår med önskvärd tydlighet att anläggningen inte är utförd på det principiella sätt som redovisats i de handlingar som föregått domen.
Läs själv och förundras, både Yttrande nummer fem, och Bilagan! 

Rädda Granån!

Granån lever farligt med utsläppen från Fagerliden. RagnSells vill ha höga gränsvärden för utsläpp från Fagerliden till Granån. Läs RagnSells yttrande till Miljödomstolen!
 
RagnSells vill ej möta Urban Zingmark för muntlig förhandling i Miljödomstolen. 
Utdrag ur RagnSells yttrande: 

Urban Zingmark – föreslår att det bestäms ’väsentligt hårdare villkor för riktvärden för utsläppen och dessutom fastställa haltvärden för biologiskt nedbrytbara och näringsämnen’ – och att det ska hållas muntlig förhandling i målet. De värden som föreslås av Urban Zingmark kan som en parentes jämföras med de värden som anges för att bedöma tillståndet hos sjöar och vattendrag enligt Naturvårdsverkets rapport 4918 – där gränserna för halter är satta så att inga kända (negativa) effekter föreligger på miljö och människors hälsa.

Med detta avfärdar man alltihop. Man vill att Miljödomstolen godkänner höga gränsvärden och att kända negativa effekter får ske. Det vill inte vi. 

Grattis Vojmån!

Grattis till segern. Grattis Vojmån i Vilhelmina önskar vi som vill rädda Granån i Robertsfors. 

Det var mycket glädjande att människor som sätter naturen före så kallad ”utveckling” verkligen VANN. Folkomröstningen respekterades, när 53 procent röstade NEJ till Vattenfalls idé, och 47 procent röstade JA. Att leda bort 80 procent av Vojmåns vatten skulle förstöra en hel bygd, insåg nej-sidan hela tiden. För att inte nämna ingreppet i naturen som en 24 kilometer tunnel genom naturreservat skulle inneburit.
JA-sidan innehöll nästan alla kommunpolitiker oavsett parti. De menade att Vattenfalls bygge skulle ”gynna kommunens utveckling”. De 600 årsarbetena som skulle skapas under de fyra till fem år som bygget skulle pågå, hägrade. 
Nej-sidan vägrade att bygget skulle komma att ödelägga Vojmån – 80 procent av vattnet skulle försvinna. Liksom det fina fisket. Jobben skulle bara räckt i några år och det fanns inga garantier för att lokalbefolkning skulle fått anställning. 
Inte ens när Vattenfall ”mutar” bygden med 40 miljoner till kommunen för att bl a bygga ett vindkraftverk, blir lokalbefolkningen övertygad. Tvärtom. 
Kommunledningen lät dessutom Vattenfall själva hålla i den lokala förstudien som pågick i mer än tre år. Motståndarna till planerna var upprörda över detta – de menade att kritiska röster inte fått komma till tals i processen. 
Visst känner vi igen detta? Kortsiktig vinst, utredningar av de som är part i målet, ohörsamhet till lokala kritiska röster… 
Läs mer i DN och Miljöaktuellt, eller gör en bred Google-sökning.