Den vegovåg som sköljer över landet har fått aktivister och debattörer att utforma, drömma om diktat över den fortsatta utvecklingen. Normer har blivit ett nyckelord i den överhettade debatten. Det är begripligt men inte acceptabelt att många dras till diktat. Diktatnissarna frestas tro att det går fortare och bättre med tvång. Men är det en klok väg att gå? En fantastiskt fin och positiv grund finns tack vare tidigare veganer och vegetarianer som verkat med växlande framgång under hela 1900-talet. Klimatfrågan med IPCC:s rapport 2006 som tog världen med storm har skapat ett snabbt ökande intresse för växtbaserad kost. Det är i denna kontext som diktatfasoner har grott hos hängivna klimataktivister med ledare utan kunskap om produktion och distribution. Vegonorm, tycker du att det låter lockande? För att få en stadig och långsiktig tillväxt för konsumtion av växtbaserat är det angeläget att arbeta med marknadsföring och produktionsplanering med hjälp av den kunskap som utvecklats alltsedan andra världskriget. Detta skapade ett konsumtionssamhälle som nu ska omvandlas, men fortfarande med respekt för konsumentens behov. Nu ska vi använda marknadsföringsmetoderna för överlevnad inom de ”planetariska gränserna”. För diktatnissarna kan det kännas motbjudande att arbeta med modern marknadsföring. Även de kommer att få inse att marknadsanpassning och klimatanpassning är två sidor av samma mynt.
När når vegovågen och fiskvågen ut i vanliga butiker?
Livsmedelsbutiker har svårt att anpassa sig till nyorientering på marknaden. Nu först kan vi se en någorlunda välsorterad fiskdisk med konsumentförpackad färsk fisk. Förpackningstyperna är vacuumpackat, trågförpackningar filmade, atmosfärförpackningar, eventuellt även djupfrysta räkor i lösvikt.Det mycket större djupfrysta fisksortimentet finns bakom glasdörrar eller skjutdörrar. För 40 år sedan fanns inte ett så brett kylsortiment konsumentförpackat som idag. Ca 1980 kom atmosfärförpackat med ett kycklingsortiment. Det har dröjt decennier att introducera kyld färsk fisk i atmosfärförpackning med ”shelf life” på 10 dagar eller mer. Och det är bara början.
Kommer vegovågen att följas av en fiskvåg? Ett skäl till detta är att många har svårt att avstå från kött, rött kött och vitt kött. Då finns fisk som ett alternativ för konsumenter som brottas med sitt samvete. Inte för veganer, men för många andra. Det är nästan så att man känner förskjutningarna i konsumenternas val genom att ställa sig vid kyldisken för fisk och vid köttdisken. Utan tråkig statistik kan man – eventuellt med inbillningskraft – se på rörelser och miner hur hen brottas med valet av mat. En nystart för kyld färsk fisk? Butiksstudier kan bedrivas som Optical Research.
Husdjursagronomerna och idisslarnas betydelse
Det är på tiden att de som forskar och undervisar om kor, får och getter på SLU kommer till tals i en stor rikstidning.
Klimatdebatten har varit starkt präglad av det perspektiv som IPCC skapat. Där reduceras denna djurkategori till produktionsenheter som fiser de förment skadliga klimatgaserna. Nåja, lite mer än så, men likväl en starkt förenklad berättelse. Husdjursagronomerna går in sakligt och kunnigt om kornas betydelse, ytterst för hela ekosystemet. Men de gör sig också skyldiga till ett stort misstag genom att utelämna de etiska frågorna i djurhållning. Samma brist vidlåder IPCC:s doktrin om klimatet. Så det får bli som det brukar vara, att prestigelösa idealister, djurrättsveganer får påminna om de vidriga och ovärdiga förhållanden som kan finnas inom djurhållningen i Sverige och världen över. Nästan alla debattörer, inklusive miljöprofessorn Sverker Sörlin vid KTH härom dagen i SR lovordar det svenska djurskyddet. Sverker Sörlin borde besöka gårdar i sitt hemlän Västerbotten där djurhållaren, bonden har har fällts för djurplågeri. Det hindrar inte att djurskyddet överlag bedrivs väl och enligt lagen, men sluta låtsas som om att djurplågeri inte existerar i Sverige! Kanske husdjursagronomerna vid SLU har något att berätta?
Diskursordning för klimatfrågan visavi frågan om massförstöring av arter
2019-04-24 tog svenska media upp en global diskurs om massförstöring av arter föranledd av ett utkast till en kommande FN-rapport. Diskursordningen kan komma att förändras av den nya rapporten. Antaganden om en ny diskursordning kommer att kunna göras när FN-rapporten i sin helhet är publicerad. En så avgörande förutsättning för ledande interlokutörer och deras status som celebritet kan i grunden förändras, t.ex för Johan Rockström. I många fall kan ”gamla” celebriteter komma att ifrågasättas. Varför sa X, Y och Z inget om artförstörelsen? Ifrågasättandet bestäms av hur X,Y,Z har uppfattats, inte vad de faktiskt levererat. Här kommer media att ha en avgörande betydelse i tolkningen av hur personer och institutioner har levererat och hur information har uppfattats. Scenförändringar på global, regional och lokal nivå kan förutses, och inte minst på individuell nivå.
Vegansk nostalgi
Dagens Nyheter Kultur har idag den 6 maj 2019 en blänkare skriven av Per Ragnar.
Den bok som Per Ragnar nämner i blänkaren beställde jag hos Bror Kajsajuntti, Tankarnas Trädgård för två år sedan. ”Därför är jag vegetarian” av Per Ragnar, Zindermans, 1977, inb utan skyddsomslag, nära nyskick, 11 sidor, ägarhälsning, ISBN: 91 528 0169 1. 70 SEK+ porto. Säljare: Tankarnas Trädgård.
Bror tog kontakt med mig igår (vilket sammanträffande!) genom mail eftersom det var oklart om jag hade betalt för leveransen för prick två år sedan. Problemet löstes tack vare bokhandlarens vänliga sätt.
Per Ragnar – född 1941 och fortfarande i fin form – var pionjär på sin tid och har haft många efterföljare. Hans främsta motiv som vegetarian kan sägas vara hälsa.
SD:s historia inför Europavalet
Swebbtv har en serie lördagsintervjuer, idag nr 48. De två första partiledarna i Sverigedemokraterna samtalar med programledaren om SD:s historia.
De två första partiledarna förmedlar en bild av SD som står i skarp kontrast till den bild som svenska media stått för. De tillstår att vissa regionala media har haft förmågan och viljan att ge nyanserad rapportering.
En brist i Swebbtv:s lördagsintervju är att inte någon av de utpekade motståndarna har fått komma till tals.
Slow fashion, slow food, slow film
Historiker har undersökt huruvida tiden går fortare och fortare, det vill säga upplevs gå fortare och fortare. Det är möjligt att finna stöd för den uppfattningen. Är det är en förhärskande upplevelse? En rad områden kan identifieras. Men det är också möjligt att finna områden där känslan är den motsatta, med eller utan mänsklig intervention. Mode. mat, film är några områden som tagits i bruk för att införa och kultivera långsamhet som dygd, som en nödvändighet. Långsamhet kan också tänkas som ett slumpmässigt utfall med eller utan ändamål.
Här har vi talat om ”områden” som ett sätt att se på tillvaron. Ett annat sätt är att se på olika sinnesstämningar och upplevelsen av tid. Då kan upplevelsen av tid för en individ variera oberoende av ”områden”. Genom ett sådant steg i tankegången blir tiden något relativt oberoende av ”områden”. Tid kan upplevas som något som går fortare eller saktare. Skildringar av storstadslivet eller it-samhället som något som a priori går fortare är falska påståenden.
Det här är en kort betraktelse som inte kan mäta sig med en filosofisk uppgörelse med människans villkor. Dock kan konstateras att påståenden om att tiden är ett fenomen som förhärskande upplevs som något som oavbrutet accelererar kan ifrågasättas. Känsla av retardation eller konstans är också möjliga upplevelser av tid.
Veganburgare tog 40 år att utveckla och lansera globalt
Redan 1978/79 hade livsmedelsforskningen i Sverige identifierat ”texturerat vegetabiliskt protein” som en möjlighet att skapa nya produkter. Branschgemensam forskning bedrevs i SIK, Svenska Livsmedelsinstitutet Göteborg. Se årsberättelse 1978-79.pdf. SIK hade medlemmar från hela livsmedelsindustrin i Sverige. Jordbrukets organisationer med bland andra Sveriges Slakteriförbund och Kungsörnen hade en historisk möjlighet att i flytta en stor del av konsumtionen från animaliskt protein till vegetabiliskt protein. Kungsörnen hade byggt upp ett pastautbud som skulle kunna promotas med pastasåser innehållande texturerat vegetabiliskt protein. Men makthavarna som företrädde Sveriges bönder valde att lägga innovationerna i kassaskåpet, låsa och slänga nyckeln. Man var rädda för konkurrenter till det animaliska proteinet.
Nu satsar mäktiga investerare i USA med Bill Gates som innovationsguru i vegotrenden, globalt. Denna utveckling rör inte bara burgaren i ändlösa varianter. Texturerat vegetabiliskt protein kan ersätta kött. Visionen har fångats i namnet på det nya företaget ”Beyond Meat”. Sverige finns med på ett litet hörn med egna utvecklingsprojekt att göra texturerat vegetabiliskt protein på bönor som kan odlas i Sverige, men också på importerat sojaprotein. Rollerna kunde ha varit ombytta mellan USA och Sverige om inte bakåtstävarna i jordbrukskooperation (Sveriges Slakteriförbund SCAN) hade haft sådan avgörande makt.
Sjukfrånvaron ska vara ”långsiktigt stabil och låg”
Från Rödgröna telegrambyrån 
I samband med presentation av ny generaldirektör för Försäkringskassan gjorde socialförsäkringsministern ett uttalande. En del i uttalandet var att sjukfrånvaron ska vara ”långsiktigt stabil och låg”. Det kan tyda på att ministern inte förstått att sjukfrånvaro beror på sjukdom. Inte tvärtom.
Ministern tycks tro att sjukdom beror på sjukfrånvaro. Av det följer att sjukdom i kungariket Sverige kan fixeras genom myndighetens styrning och beslut av sjukfrånvaro.
Till yttermera visso kan uttalandet av ministern förstås som att sjukfrånvaron kan läggas på en av myndigheten vald och förutsägbar nivå, som ska vara låg. Variation och instabilitet i sjukfrånvaro ska betraktas som en anomali eftersom sjukfrånvaro per definition ska vara ett stabilt fenomen utan variation i förekomst på lång sikt.
Vegotrenden och moralfilosofi
Den svart-vita djurrättsveganismen kommer troligen även i fortsättningen att ha anhängare och berättigande. Djurrättsveganism är definitionsmässigt ett förhållningssätt som förutsätter en livsstil som utesluter allt utnyttjande av djur. Till förhållningssättet hör abolitionism, ett frigörande av alla djur, känt som animal liberation. I media har uppgifter florerat om den uppåtgående vegotrenden. Ibland anges procenttal hämtade från opinionsundersökningar. Kanske för första gången i modern historia kan man känna uppgången utan statistik, bara med sina sinnesintryck. De kan komma från alla möjliga håll, från vänner och media och vad som helst. Vegotrenden har också skapat ett större spektrum av vanor och attityder. Flexitarianer som väljer mellan blandkost och vegankost. Hälsoveganer har blivit fler med hälsotrenden, men inte nödvändigtvis kopplat till djurrätt. Konsumenter kan ha mycket varierande attityder till djuren. Djurskydd framhålls utan att tänka på konsekvenserna på sikt. Förbättras djurens liv på sikt med djurskydd? Abolitionism har vunnit anhängare tack vare moralfilosofiska överväganden om att djurskydd är något som döljer missförhållanden och uppskjuter frigörelse. Med den kraftiga ökningen av vegofrågor i media har de moralfilosofiska frågorna kommit i skymundan, särskilt för de nytillkommande veganerna, vegetarianerna, flexitarianerna, hälsoveganerna, ägg-fisk-vegetarianerna, måndagsveganerna etc. Och alla de som tycker att man kan vara bara lite vegan. I extremfall bara snacka om vego.
Är det för tidigt att utvärdera utvecklingen? Vilka intressen finns att profitera på moral? Kommer vi att se manipulation från livsmedelsproducenter och livsmedelshandeln? En väg att manipulera är att påverka tillämpningen av marknadsrätt. Se på havremjölken, förlåt havredrycken som produkten ska det heta efter protester från mjölkproducenter. Mjölkproducenterna har finansiell styrka att driva rättsprocesser mot producenter av kofria alternativ för drycker och pålägg. Det är OK att använda beteckningen Vegansk ost om inte marknadsdomstolen sätter stopp. Hamburgerkedjorna har infört veganska burgare i sortimentet, men kan räkna med reaktioner från de svenska slakterierna. Skolorna för en kamp att fatta egna val men utsätts för påtryckningar från politiker som företräder animalieproducenterna med hjälp av överdrivna påståenden om svenskt kött jämfört med import. Producenterna av animaliska produkter har tagit upp konkurrensen genom att göra blandprodukter med växtbaserade råvaror. Arla har lanserat havremjölk med komjölk som ingrediens. En ostproducent har tagit upp tillverkning av vegansk ost. Och så vidare.
Är den här utvecklingen bra för djuren och för konsumenterna ur moralfilosofisk synpunkt?