I anslutning till julhelgen, en av de fyra stora mathelgerna i Sverige förekommer debatt i media bl a om etik och ekonomi.Djurrätt och klimatfrågan har kommit att ta ett ökande utrymme. Tidningen Syre har i sitt senaste nummer 2016 – nr 85/86 en ledarartikel av Lennart Fernström ”Det finns ingen ursäkt för julskinkan”. Grisarna i djurindustrin beskrivs där outsägliga lidanden finns under hela grisens korta liv. Här finns också referens till klimatet och rapporten som kom i julveckan om att det är 20 grader varmare än normalt i Arktis. Fernström lyckas ge en problembeskrivning som täcker in både djurrätt och klimat insatt i ett svenskt kulturellt sammanhang.
Sedan några år har köttskatt förts fram bl a från SMMI som en åtgärd för genomgripande påverkan.
Syftet med en köttskatt är dels att internalisera köttets externa kostnader i priset och därmed ge ett mer rättvisande pris på kött för konsumenten, och dels att minska köttkonsumtionen.
I texten utvecklas och kopplas inte djurrätt och klimatfrågan till köttskatt. Dock har ledande personer i SMMI ett stort engagemang, främst inom djurrätt.Kampanjer i Sverige för ”Köttfri måndag” och ”Köttskatt” har bedrivits av flera parter då FAO:s rapport Livestock’s Long Shadow från 2006 gav upphov till ett paradigmskifte. Flödet av artiklar i media formligen exploderade under några år och är fortfarande ansenligt.
Motargument till köttkatt har framförts av djuruppfödare, jordbruksorganisationer och debattörer av skilda slag. Lagom till julhelgen 2016 kom en debattartikel – ”Helt fel att beskriva kor som klimatbovar.” – av vetenskapsjournalisten Peter Sylwan i Svenska Dagbladet.
Att försöka minska köttets klimatpåverkan med en generell skatt är lika klimatsmart som att försöka minska transporternas klimatpåverkan med en allmän hjulskatt.
Sylwan ger prov på kunskaper om jordbruk, djuruppfödning särskilt betesdjurens betydelse för tillvaratagande av resurser i kretsloppet. Motargumenten är tillspetsade på ettsätt som man kan förvänta sig av en vass och kunnig vetenskapsjournalist. Men bristen är och förblir ändå det begränsade perspektivet. Inte heller Sylwan gör en heltäckande analys om etik och ekonomi. Allt det är ju inte något som ryms i en enda debattartikel.
Det goda och intressanta är att vi i Sverige och världen har fått fler bidrag till problembeskrivningen av djurrätt och klimat med kopplingar mellan dessa områden. Om lösningarna lär processen bli fortsatt utdragen. Låt media fyllas av debattinlägg om djurrätt och klimat till de stora mathelgerna – jul/nyår, påsk, midsommar, allhelgona! Då är alla närvarande för debatt. Utom alla klimatbovar som åkt till Thailand förstås.