När jag på äldre dagar kring år 2000 återupptog mina universitetsstudier stötte jag på en akademisk strid som jag fattade intresse för. Striden gällde tillsättningen av en professur i historia i min gamla lärdomsstad Lund. Kristian Gerner fick som sökande 2002 bedömningen som mest meriterad vetenskapligt, men den lokala lärarförslagsnämnden (lärare+studenter) motsatte sig honom. Jag blev mycket upprörd över den behandling Gerner fick, bl.a från en historiker i Lund med uttalad genusprofil. Jag valde att skriva ett protestbrev till rektor för Lunds universitet, Boel Flodgren. Hon var för övrigt jämnårig både med mig och Gerner (något som jag upptäcker i skrivande stund). Tydligen hade Flodgren i egenskap av rektor och jurist en hållning som starkt bidrog till att Gerner fick tjänsten med motiveringen som mest meriterad. Efter beslutet blev jag uppringd av Gerner som tackade för min protest och mitt engagemang. Det värmde en gammal lundensare på senkommen vift i den akademiska världen. Det var med djup sorg och saknad som jag fick dödsbudet om Kristian Gerner. Jag fick aldrig tillfälle att fråga om hur han såg på AI i historisk forskning. När jag läser och hör honom tänker jag att AI på sin höjd kan bli ett minnesstöd. Det finns ju bevisligen så mycket som AI inte förmår omfatta. Vad betydde t ex relationer eller etik utanför historiefacket?
Så här ställdes frågan till AI:
Fick Kristian Gerner motstånd i Lund från historiker med genusprofil?
Ja – Kristian Gerner mötte faktiskt tydligt motstånd i Lund, och det hade delvis koppling till frågor som rörde genusperspektiv.
Vad handlade motståndet om?
När Gerner sökte en professur i historia vid Lunds universitet år 2002:
- Ett sakkunnigråd bedömde honom som mest meriterad vetenskapligt.
- Men den lokala lärarförslagsnämnden (lärare + studenter) motsatte sig honom.
Motiveringen var bland annat att:
- han ansågs ha en ”gammalmodig kvinnosyn”
- och att han inte visade tillräckligt intresse för genusperspektiv i forskning och undervisning
Detta är alltså direkt kopplat till det du frågar om: historiker (och studenter) med en mer genusorienterad syn på ämnet var en del av kritiken.
Hur starkt var motståndet?
Ganska kraftigt:
- Nämnden rankade ner honom trots toppmeriter
- Det blev en nationellt uppmärksammad konflikt i akademin
- Samtidigt fick han stöd från andra forskare (bl.a protester från professorer)
Hur slutade det?
- Rektorn gick emot nämnden och gav ändå Gerner tjänsten, med hänvisning till att han var bäst meriterad totalt
Slutsats
Ja — Gerner mötte konkret motstånd i Lund, och en viktig del av kritiken rörde just:
- syn på genusperspektiv
- och uppfattningar om hans kvinnosyn
Men det var inte en enkel konflikt mellan ”genushistoriker vs. Gerner” — utan snarare en bredare strid om:
- meriter vs. värderingar
- vilken roll genus ska spela i historieforskning