Här på denna gudsförgätna plats – förort till Stockholm – ansluter jag mig till dem som anser att vi befinner oss i ett 3:e världskrig. Händelserna i Mellanöstern har medfört en eskalering som vi i det längsta hoppats skulle utebli. Så länge som mullorna i Iran har domedagsvapen och förtryck av folket finns inget hopp längre. Men Iran har haft revolution under tidigare regimer, så än är inte slutet nått. När jag skriver detta som i hög grad handlar om de största och värsta makthavarna kommer tanken på det ständigt pågående folkmordet i Gaza. Idag kom rapport om en nära förestående massdöd av såväl barn som spädbarn p.g.a brist på adekvat livsuppehållande näring. Spädbarnen kan inte äta nötkräm som de större barnen utan måste ha modersmjölkersättning. Det finns inte tillgängligt inom den knappa tidsmarginal som särskilt spädbarnen har. I det sammanhanget känns det som ett svek att ägna någon tid alls till försök att analysera världskrigets utbredning till nya länder och kontinenter. När kommer Kina in på Rysslands sida och Asiens alla andra krigiska länder?