Är liv- och husorgan möjligt och önskvärt?

Svenska akademiens ordlista från 2015 ger följande definition:

hus|­org·­an substantiv ~et; pl. ~
• ⟨skämts.⟩ tidning som man gärna läser; ​till organ
2: ​hans liv- och hus­organ

För mig som skriver är det inte så mycket skämtsamt som tänkbart ideal, inte minst i en värld som översvämmas av nyheter och information. I Sverige, innan internet på 1900-talet, kunde det vara en fråga om val mellan rikstäckande dagstidning, Svenska Dagbladet eller Dagens Nyheter. Lokalt kunde dessa ersättas eller kompletters av tidningar som gavs ut i Malmö eller Göteborg. Lokala tidningar med begränsad täckning fanns och finns fortfarande i hela landet. Ingen vet hur länge pappa staten ger tidningsstöd.

Efter Internets utbredning har läsvanor successivt förändrats. Styrkan i valet av ett liv- och husorgan har minskat. Det är inte längre determinativa mediaval utifrån klass, bostadsort, utbildning, yrke, ålder etc.

Jag som skriver detta paxar minst en rikstäckande papperstidning tre dagar i veckan, Svenska Dagbladet. Bantningen från sju till tre dagar känns redan som en förlust för min identitet. Övriga dagar blir det Aftonbladet nätupplaga, Norran nätupplaga, The Guardian nätupplaga. Samt Epoch Times papperstidning en dag i veckan. Därutöver allehanda tidningar och magasin i bibliotekens läsesalar.

Sammanfattningsvis kan ett liv- och husorgan för mig med Svenska Dagbladet sägas ha bleknat, men jag ser numera ännu mer fram emot leveransen till min brevlåda fredagar, lördagar och söndagar. Mina stenrika grannar verkar inte ha någon papperstidning alls.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *