Ordet demokrati används ofta kort som tillhygge i debatt, eller kanske bara som förskönande utfyllnadsord. Statsvetare har forskat och skrivit långa avhandlingar som ställer krav på läsaren. Tidöavtalet ger anledning att ställa frågor hur demokratiska värderingar har beaktats i avtalet som sådant och i efterlevnaden till avtalet. Kan den genomgången göras kort eller lång? Ja, men det känns inte förnuftigt med något av alternativen.
En spontan fråga är: Är det att följa demokratiska principer att inrätta en ny makt- och beslutsnivå? Varför ska inte utgångspunkten vara riksdagen och den makt som grundlagarna utgår ifrån? Har författarna till Tidöavtalet tänkt att riksdagen ska vara någon sorts remissinstans där behandlingen i riksdagen underställs ett parti, Sverigedemokraterna för prövning och beslut? Det låter på SD-företrädarna som att regeringspartierna får hålla på med bearbetning tills dess att SD kan ge sitt godkännande. Det här systemet liknar partisystemet i forna DDR- tyska folkrepubliken där kommunistpartiet hade överhöghet över alla partier.
Hittills har inte någon stor konflikt uppstått mellan SD och regeringspartierna M, L och KD. Men tänk om konflikt uppkommer i migrationspolitiken och förhållandet till EU:s ändrade positioner. Kommer majoriteten i riksdagen att besluta eller vara vägledande? Eller någon annan princip där SD sätter kraft bakom orden med krav på att få sista ordet.