Är svensk EU-strategi som rymmer försvarsfrågan ett fegt eller klokt val? Det är fegt av nödvändighet för att söka undvika destabilisering. Termen destabilisering har fått ett visst förklaringsvärde när försvarsminister och statsminister sökt kommentera en oerhört svår fråga.
Med eftertankens friska klarhet kommer också en ekonomisk dimension som handlar om svensk försvarsbudget. Hittills har löften ställts ut som ingen satt siffror på för ställningstaganden. Målet kallas ofta försvarsförmåga som faktiskt är begripligt. Begreppet har bl.a med effektivitet att göra, att få ”mer pang för pengarna” som en tidigare ÖB uttryckte saken.
Idén med försvarsåtaganden genom EU passar väl för en f.d finansminister. Om valet gäller NATO kan de ekonomiska kraven bli högre och dyrare. Att använda EU kan vara en bättre ekonomisk lösning samtidigt som att känselspröten mot Putin ger sina signaler.