Västerbottens Kuriren har politik- och opinionsbloggar, för närvarande 42 stycken. Några av bloggägarna är kommunalråd som Lennart Holmlund, Umeå och Patrik Nilsson, Robertsfors.
Båda skriver mer eller mindre regelbundet inlägg. Utrymme finns för läsare att skriva kommentarer. Förvånande få kommentarer finns införda. Förklaringen kan vara av två slag: 1) artiklarna väcker ingen reaktion 2) kommentarerna har refuserats av politikern ifråga. När farligt kritiska kommentarer kommer, kan Holmlund och Nilsson vägra att föra in dessa. VK har ordnat det så.
Lennart Holmlund skrev söndagen den 17 februari en artikel med rubriken ”Slakteriet är oskyldiga i köttskandalen…” Läs här.
Till detta skrev SäkraMiljön en kommentar. Vår reaktion är den här:
Ska Aftonbladet avgöra om slakteriet är skyldigt eller icke skyldigt? Eller ska polis och åklagare undersöka brotten? Vet Lennart Holmlund något om hästköttskandalen som ingen annan känner till?
Och vad är egentligen frågan? Varför begränsa till just denna skandal? Ska vi inte granska mycket mer om uppfödning, djurtransporter, slakt, tillverkning, distribution?
Den här gången nystades en jätteskandal upp via Lasagne, en av de många produkter där Findus använder häst istället för ko. Nästa gång kan det vara Dafgårds kåldolmar som tillverkas i en enda fabrik som försörjer hela Sverige med kåldolmar. Vad ingår i färsen? En annan gång kan det vara Scans bacon som tillverkas i en polsk fabrik som ägs av ett finskt producentägt företag.
Ska skolbarn serveras mat som de vuxna inte har berättat om – uppfödning, djurtransporter, slakt, tillverkning, distribution? De vuxnas lögn och svek är barnens start i livet.
Handel och slakt av hästar har mer eller mindre alltid pågått. Det var inte många år sedan som SVTs Uppdrag Granskning visade på att uppköp av hästar sker i Sverige och att dessa transporterades under vidriga förhållanden till Polen för att fortsätta till Italien för slakt. Vid framkomsten var några hästar döda, andra var svårt medtagna. Hästarna hade varit utan vatten och foder under den långa transporten.
Nu har samma vidriga djurplågeri visats där Rumänien varit med i den långa kedjan av flera länder och aktörer. Köttet har marknadsförts via ett företag i Frankrike för distribution bl.a till Sverige med Findus och lång rad andra. Omfattningen är av allt att döma mycket stor och kräver ordentliga utredningar av polis och åklagare i samverkan mellan flera EU-länder.
Lennart Holmlund saknar kunskaper om livsmedelsmarknaden, vilket han också visar i sitt blogginlägg. Han snackar om ”procentare” som vore det penninglån det handlar om. Han snackar om att införa ”ett system som tar bort alla mellanhänder från slakteri till produktionsfabriker”. Har Holmlund förläst sig på Marx och Lenin? Som exempel kan nämnas att idag tillverkas charkvaror under märket Scan i Polen av det finska företaget HK-Scan. Mystiken är total och har så varit under lång och så länge som det funnits korv. Samtidigt snackar Holmlund om att ”det är inget fel på hästkött”. Han vet uppenbarligen inte att köttet kan innehålla otillåtna medicinrester. Han vet inte heller att hästkött för många konsumenter är otänkbart att äta av etiska skäl.
Borde inte kommunpolitiker ägna sig åt grundläggande kommunpolitiska frågor och låta polis och åklagare med hjälp av Interpol jaga bovarna? Ska inte politikerna se till att andra matalternativ finns inom skolan och vården? Barnen möts av lögn och svek från vuxenvärlden. Barnen tvingas äta kött och fisk som producerats med djurplågeri och livsmedelsfusk. En dålig start i livet för barn.
Nästa gång ska vi titta närmare på något av blogginläggen från Patrik Nilsson, Robertsfors kommun, som tillhör Umeåregionen.