En kartläggning av korruptionen i Sveriges kommunala sektor har överlämnats till regeringen.
Läs på Statskontoret och i SvD.
En av flera slutsatser som dras är att skyddet för uppgiftslämnare, så kallade whistle-blowers behöver stärkas. Mutor i kommuner upptäcks oftast inte. Ett grovt mutbrott som även berör kommuner i Västerbotten, där RagnSellschefer har åtalats har dock upptäckts, och där väntas nu domslut från domstolen Umeå Tingsrätt.
I utredningsarbete som bedrivs av åklagare, men även privatpersoner, upptäcks inte sällan andra misstänkta gärningar, t ex tagande av muta i form av omotiverade utlandsresor som kommunala förtroendemän tagit emot. Behöver man till exempel åka till Afrika för att medverka i den kommunala beslutsprocessen gällande hållbar utveckling och avfall? Måste man åka till Kina för att se på vindkraftverk, när det finns på betydligt närmare håll?
En principiellt viktig fråga är vad åklagaren och anställda i kommunen med kunskap ska göra med s.k. överskottsinformation. Riskerar vi att få ett angivarsamhälle, eller är anmälningar om misstänkta mutbrott något som är bra för rättvisa och demokrati?
Kommentera gärna på denna blogg!