Vid läsning av en presentation över Hagastaden, Solna och Vasastaden och dess framtid som centrum för Life Sciences, fick jag för mitt inre en maning att skriva en idéhistorisk redogörelse. Jag insåg snabbt att det kunde bli både jobbigt och ointressant. Istället upptäckte jag att mitt liv cirklat över området och grannskapet. Jag tyckte plötsligt att min egen bakgrund med boplatser och arbetsplatser kunde vara kul att rekapitulera. Under Stockholmstiden på 1960-talet bodde jag under ett feriejobb en sommar i studentlägenhet på Armégatan, Huvusta, Solna. Efter återvändo drygt ett år till Lund för slutförande av studier, flyttade jag till lägenhet på Huvustagatan, Solna för jobb i Stockholm. Efter något halvår drog vi till Bergshamra i Solna, även det ganska nära Hagastaden som jag idag fått upp ögonen för, men jag brydde mig inte då. Efter några år flyttade vi till villa i Lahäll några kilometer bort. Vid början av 80-talet skaffade jag kontorslokler i Wenner-Gren Center, 23 trappor med utsikt över Brunnsviken. Västerut finns Hagastadens domäner som uppgår till 96 hektar. Därifrån flyttade jag mitten av 80-talet till kontor på Mäster Samuelsgatan vid Stureplan. Om jag inte är för noga med Euclides så har ju Hagastaden varit nästan i mittpunkten. Det kan man kalla Life Science, pseudo visserligen, men kul för mig idag.
Nästa gång får det bli en holmgång med idéhistoriska begrepp på riktigt. Life Sciences är ett sammansatt, artificiellt begrepp i ropet, men hur länge och hurdå?