Är det så att vi går långt med ökande komplexitet och hotfullhet, längre än att förenkla? Blir snacket ett ”Putin” eller ett ”Trump”? Ett Ryssland eller ett USA? Därtill också lite Kina och lite EU? Vi är kanske många som inte märker hur vi står och stampar och kommer ingen vart. Man kan kalla snacket en ställföreträdande diskussion om något större mellan individer. I tankar och reflexioner inom individen själv kan komplexiteten få gränslös räckvidd. Men just i snacket mellan individer är diskussionen schablonartad med mycket ”Putin” och mycket ”Trump”. Ibland kan det bero på situationen som individerna befinner sig i. Kort om tid, men också kort om tankar. Understundom gör sig känslan av torftighet påmind. Då är frigörelsen från torftighetens bojor ett byte av samtalsämne, hur nära världskrig och massdöd man än befinner sig.
Och hur mår frugan…? Hur mår vovven…?