Djurrätt och veganism rönte ökad uppmärksamhet under 1970-talet och framåt i västvärlden. Ett sätt att identifiera och kvantifiera var beräkningar av andelen veganer och vegetarianer. Det kunde röra sig om ett par procent av befolkningen upp till tvåsiffriga tal för studentpopulationer i USA, England och Australien. Detta sätt att följa utvecklingen upphörde när allt såg ut att stå still eller rent av gå tillbaka. Konsekvenser kunde ses på företagsnivå. Nya specialiserade företag växte fram för att möta nya möjligheter på marknaden. Gamla företag såg sin framtid hotad. Omfattande försök gjordes att ta en del av ny efterfrågan. Scan lanserade ett sortiment av charkprodukter med extremt låg fetthalt. Det blev snart en flopp. Det var ju inte bara fettinnehållet som var viktigt. Att förändra utbudet kan inte göras genom att ändra endast en av många egenskaper hos produkten. Företag som Dafgårds har lanserat färdiglagade imitationsprodukter med texturerat protein som liknar animalisk köttfärs. Det nya sortimentet har integrerats med det animaliska sortimentet. ”Alla” livsmedelsproducenter har velat ta en del av det växande intresset för veganska och vegetariska produkter. Dafgårds ”Köttfria köttbullar” är ett extremt grepp i produktutvecklingen. Ett företag med ett renodlat sortiment av produkter som är köttfria men som efterliknar det enorma utbudet av köttbaserade produkter är Anamma, numera ägt av Orkla.
Det som till en början varit exploatering av veganism med växtbaserade produkter har på olika sätt kopplats till den dominanta köttbaserade produktionen. Företagen har inte skyggat för att lösa upp den strikta indelningen i kategorier, där en kategori har varit växtbaserade produkter för veganer och vegetarianer.
Å andra sidan har veganer och vegetarianer gått marknaden tillmötes genom att inte inta en strikt livsföring och val av födoämnen. Vi har fått nya kategorier med blandveganer och blandvegetarianer. Den kategoriska indelningen i veganer och vegetarianer contra andra har minskat i relevans. Det blir snarare relevant att tala om veganism eller vegetarianism som delar i individernas tillvaro.
”Flexitarianer” blev en benämning för konsumenter som påverkats av nya strömningar för animaliskt och veganskt/vegetariskt. Från mitten av 10-talet finns en lista på uppkomna konsumentstilar, bl.a Kurera. I praktiken suddades gränserna bort. Intresset för matlagning har ökat under åren med mattävlingar i TV, påverkan från sociala medier och det kraftigt ökade utbudet från restauranger i Sverige. Denna utveckling med gastronomi tycks ha konkurrerat med intresset för veganism/vegetarianism. Två linjer kan urskiljas, etik som grundas på djurrätt respektive etik och estetik som grundas på gastronomi. I mellanfältet finns det kvantitativt dominerande kosthållet med husmanskost som har vidgats betydligt under internationell påverkan.