Nu är stora delar av världens maktstrukturer sysselsatta med tankar om meningen med yttringar från Trumpadministrationen, särskilt från Donald Trump själv. Många, för att inte säga alla som jag samtalat med har sökt och kanske fortfarande söker Meningen. Det är väl känt från filosofer att vi tycks ha en inneboende drivkraft att försöka finna en mening i det vi möter i praktiken eller tanken. Där luckor uppstår fyller vi själva i vad som fattas för att få konsekventa tankemönster. Visserligen finns tänkare som pekar på problemet, men som ändå gör egna antaganden som tycks passa in.
Donald Trump har på kort tid väckt förvåning genom bristande logik, nu senast I världshandelskriget. Grånade statsmän, brillianta forskare och inkännande författare har erkänt sina tillkortakommanden. Sällan har de erkänt sin tvångsmässiga vurm för mening eller orsakssamband. Den eftertänksamme åhöraren och betraktaren har inte fått plats i media i någon större grad. Så nog finns det folk som gjort samma reflektion som författaren till denna artikel. Det kanske inte fanns bestämda avsikter annat än att ställa till så mycket rabalder som möjligt utan medveten logik. Rabalder är snällt sagt om det handlar om kärnvapen. När jag har nämnt möjligheten med ”den stora röraren” har jag mötts av kompakt oförståelse. Det är egentligen inte svårare än hönsslakteriet som sätter igång ett priskrig i Småland i brist på smartare lösningar i erövringar av marknad.