AI har blivit ett medel att värdera framträdande exponenter för postmodernitet genom granskning av talespersonernas egna uttalanden eller pådyvlade uppfattningar om det nya undret för mänskligheten. AI har blivit ett område för överdrivna förväntningar lika väl som för underskattning av möjligheter. Ungefär som det ofta har varit i historien, som med it-teknik och genteknik. Allt detta behöver inte vara förvånande, likväl utmanande för granskning. För många kan det vara en lisa att ta del av kända personers försök att gjuta olja på vågorna. Ett exempel är idéhistorikern Sverker Sörlins uttalande i Dagens Nyheter den 28 juli på frågan: ”Använder du Chat GPT och till vad? –Jag har lyssnat till så många som prövat Chat GPT att jag inte, än så länge, fått någon lust att pröva själv.” Vi kan utgå från att Sverker Sörlin har ett jämförelsematerial utöver det vanliga. Andra personer skulle kanske komma fram till motsatsen genom att låta sig utsättas för Chat GPT med en behaglig rysning att få uppleva något primitivt, som stora delar av akademien och världen redan bedömt kommer att bli något stort och epokgörande. Som när nördar och allmänhet gjorde sina första lärospån på internet med world wide web.
En genväg till förståelse kan bli att hålla span på hur skeptiker till AI förhåller sig istället för att falla för dåraktiga framtidsbedömningar. Då riskerar du inte att tappa fotfästet i en föränderlig värld.