Senast idag har höga svenska politiker och militärer uttalat att krigsrisken har ökat. Hur riskerna uppfattas hos allmänheten är inte klarställt. Sverige befinner sig i ett s.k limbo beroende på Turkiets och Ungerns motstånd. Turkiets president Erdogan spelar ett högt spel med utpressning som strategi mot Sverige, Nato, EU och USA. Mycket talar tyvärr för att Erdogan inte tänker godkänna Sverige som medlem i Nato före eller i samband med toppmötet den 11-12 juli i Vilnius. Det medför att Ryssland kan se Sverige som lovligt för operationer. Om det går så långt som anfallskrig återstår att se. Gotland har under lång tid utpekats som mål för Ryssland. Om inte Sverige är Natomedlem finns inte artikel 5 i Natofördraget som garanti för skydd av Sverige. Om avsteg skulle göras är det rimligt att protester inom Nato kan bli följden. En omständighet som inte väckt uppmärksamhet är att processen för byte av generalsekreterare har inletts. Det medför ökad risk som Putin inte lär vara sen att försöka utnyttja. Det faktum att anfall från Ryssland uppfattats som omöjligt av svenska folket kan paradoxalt ses som ökad risk för anfall eller andra krigshandlingar från Ryssland. Putin har visat att han försöker vända synen på sina landsmän och hela världen genom att benämna väpnat anfall för något annat. ”Militära specialoperationer” var namnet för anfallskriget mot Ukraina. Det är visserligen helt missvisande men ändå en användbar metod för att sabotera freden. Vilka ord finns nu i Putins sjuka huvud?