Dagligen påminns vi om människans framsteg och tillkortakommanden. Det kan sammanfattas i ”Människans villkor” som är titeln på en antologi från 1976 med Karl Erik Fichtelius och Hannes Alfvén som redaktörer. Boken innehåller 12 uppsatser ”av vetenskapsmän för politiker”. Ett av många temata är människans egenskaper som ärftligt betingade, instinkter.
Boken är intressant av åtminstone två skäl, dels som verk i den gryende miljörörelsen med uppsatser av blivande miljökändisar, dels som källa för att finna idéer för att förstå och lösa dagens problem där vi med fördel kan studera människan som djur. Hur ska vi se på fotbollshuliganer? Kan idéer från förr användas idag på problem som hittills varit omöjliga att lösa?
Ett avsnitt i boken om ”superorganismer” är intressant som jämförelse med ett vildsint gäng med huliganer. (se sidan 39 i boken)
Ur vissa synpunkter är det berättigat att betrakta ett djursamhälle som en superorganism. Lika väl som enskilda celler är organiserade till en flercellig organism kan flercelliga organismer organiseras till superorganismer.
Ur funktionell synpunkt är det inte någon skillnad mellan de former av kommunikationssystem som finns mellan separata individer i en superorganism och kommunikationen i en cellmassa, t.ex ett foster eller en funktionsduglig flercellig organism. I båda fallen är det en fråga om retnings- och svarssystem som fungerar med hjälp av signaler. Karaktäristiskt för dessa system är att de arbetar stegvis – ett retnings- och svarssystem leder till nästa, och de samordnar alla delar (det må vara celler, vävnader, förenade eller separata organismer) i en helhet. Det är dessa kommunikationssystem i djursamhällena som de moderna etologerna studerar.
Det är uppenbart att en superorganism kan åstadkomma mer än vad de oorganiserade individerna skulle kunna göra. Men det står lika klart att för människornas vidkommande är superorganismen mindre klok och sofistikerad än de klokaste individerna, och det förefaller mig som om den också är mindre klok än genomsnittet av individerna som konstituerar den. När det gäller förmågan att undvika öppna konflikter har våra samhällsbildningar hittills inte visat sig överlägsna de lägre djuren.
Det här borde nye ordföranden i fotbollsförbundet ta sig en funderare på.