Klimatfrågan – stopp eller mer av allt?

Djurens Rätt hade rikskonferens i slutet av maj 2014. En av frågorna som diskuterades var det nya handlingsprogrammet för 2015-2019. I styrelsens förslag tas klimatfrågan bort. Stopp? Djurens Rätt är en djurrättsorganisation heter det. Då ska föreningen inte satsa på miljöfrågorna sägs det. Valet av termen miljöfråga istället för klimatfråga är intressant men har inte närmare förklarats av debattörerna. Djurens Rätt har ca 30 000 medlemmar. 

Svenska Naturskyddsföreningen genom sin lokalförening i Linköping har tagit initiativet till Klimatriksdagen i början av juni 2014. SNF har många medlemmar ca 200 000.

Mer av allt? En undran uppstår när man ser floran av föredrag och föredragshållare. Men det stora intresset som FN- rapporten 2006 om köttets enorma betydelse för utsläpp av CO2 och metan, s.k. klimatgaser är som bortblåst. Köttet svarar enligt rapporten för 18 procent av utsläppen av klimatgaser, mer än hela transportsektorn. Endast en enstaka motion om köttskatt nr 106 fanns med på naturskyddssveriges generalmönstring i Norrköping. Motionen om köttskatt kom inte ens med bland de 35 motioner som röstades fram.

Det är mycket som talar för att frågan om köttskatt är politiskt död. Stendöd. Om både Djurens Rätt och Naturskyddsföreningen inte vill arbeta för köttskatt, då lär inte heller något av de större politiska partierna göra det. Men det utesluter inte att frågan kan väckas till liv.

Ekonomer har sedan mitten av 1900-talet talat om miljöförstöring som externa kostnader, eller externalities. Begreppet som skapades 1920 av Arthur C Pigou har levt vidare och använts på flera områden. Skatt på externalities har till exempel införts på tobak och alkohol. Efter FN-rapportens publicering 2006 har SMMI, Svensk mat- och miljöinformation, från 2009 arbetat för införande av köttskatt.

Under tiden får debattörerna i Naturskyddsföreningen och Klimatriksdagen rusa vidare i klimatdebatten med nygamla frågor om miljön och klimatet. Att frågorna har ett längre historiskt perspektiv som oftast förbises bekräftas i dagens understreckare i SvD. Historielösheten gör sig påmind även i klimatdebatten.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *