Klas Åmark är professor i historia vid Stockholms universitet. Han har ikväll hållit föredrag om sin senaste bok i en hörna av ett bibliotek. Bitvis hemföll han till yrkessjukdomen för en historiker – kalenderbitande eller encyklopedisk kunskap med datum, årtal, siffror och detaljer. Men det var en försumbar del i ett långt och fängslande föredrag:
Att bo granne med ondskan – Sveriges förhållande till nazismen, Nazityskland och Förintelsen
Klas är relativt ung med dagens begrepp, född 1944 men redan professor emeritus! Han utstrålade vitalitet och engagemang. Det kan förhoppningsvis också upplevas genom att läsa denna hans nionde bok. Under efterföljande frågestund kom många frågor. En av dessa var: ”När visste och förstod man vad som pågick med förintelsen?” Klas svarade att många har gjort försök att datera ett sådant genombrott i vetandet. En möjlig datering är september 1942 när de första bilderna av utmärglade och svårt lidandefrån Bergen-Belsen fick allmän spridning i världspressen. Men frågan kvarstår ändå enligt historieprofessorn: Skillnaden mellan att veta och förstå. En bonde någonstans i Sverige som läste en tidning med bondepartiet som partifärg visste och förstod inte förrän sent. De som hade tillgång till skildringar av radikala liberaler som Ingrid Wiberg-Segerstedt och hennes far Torgny Segerstedt, redaktör för Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning hade helt andra möjligheter att både veta och förstå på ett relativt tidigt stadium av den pågående Förintelsen.
Denna skillnad mellan att veta och förstå pekar mot ny forskning för att vinna kunskap. Det gäller Förintelsen, men också en rad andra områden som historiker kan arbeta med. Så detta blir nu ett mantra för att nå levnadsvisdom under lång tid framöver: Veta eller förstå, veta eller förstå, veta eller förstå…
Stadsbiblioteket i Stockholm har ett program för föredrag, föreläsningar eller evenemang. Välj vad som ligger bäst i munnen!