Det behövs ett tredje slags arkitekturpris

Arkitektupproret har kommit med årets nålstick – Sveriges fulaste hus. Röstning har genomförts genom en Facebook-grupp med 34.000 medlemmar. Vid misstanke om fusk skulle man kunna efterlysa en notarius publicus. Men vid närmare eftertanke känns det onödigt eftersom det är rimligt att tro att Sverige är överlupet av tyckare med dålig smak som själva på sin höjd köpt och möblerat sitt kök med ett flott vinställ. Arkitektupproret har utsett brf Sparven i Norrtälje till Årets vackaste (sic!) nyproduktion 2018.

Kasper Salin-priset 2019 nominerar flera upplyftande arkitektvisioner med skickligt genomförande av byggmästare, ingenjörer och administratörer. Det prisvinnande förslaget väntas idag.

Visst kan man hålla på med att kritisera och belöna arkitekter så länge som spelreglerna är öppna och kritiserbara. Men det finns uppenbara problem som inte avtäcks t ex att processen blir ett branschinternt system, där arkitekter, byggare, byggherrar kliar varandra på ryggen. Ett annat problem – vid omröstning öppen för allmänheten – är att nytänkande och visioner utestängs av en majoritet som inte förmår tänka längre är vinstället i köket.

Detta sammantaget leder till att ett tredje arkitekturpris bör diskuteras med andra förutsättningar. En jury behövs med medlemmar som har kunskaper i arkitekturhistoria och estetik. Inriktningen behöver breddas att välja ett flertal exempel – säg 100 styck –  med husprojekt av skilda slag, hälften svenska och hälften från andra håll. Ett första pris för varje genre. Om sedan någon kan använda materialet för att ge ut en bok, eller bygga en webbsajt, så stärks möjligheten att jobba vidare.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *