Klimatfrågan och maten

Vi har nyligen skrivit om klimatfrågan i en uppsats ”Hajp och pyspunka. Klimatfrågan i djurrättsrörelsen 2006-2008”. Läs här.

Det som var nytt 2007 var att klimatförändringarna skulle bero på mänskliga utsläpp av koldioxid och andra växthusgaser. Till yttermera visso framfördes att en betydande del, ca 20 procent, kom från animalieproduktionen. Mottagandet av FN-rapporten kom till uttryck på ledarplats i Dagens Nyheter, Sydsvenska Dagbladet och flera andra stora tidningar.

Förslag om införande av köttskatt i Sverige har framförts sedan 2007 men utan märkbara framgångar. I senaste valrörelsen gjorde kampanjledningen för Köttskatt.nu ett försök att samverka med det politiska partiet Feministiskt initiativ. Trots svårigheter av många slag, opinionsmässigt och skattetekniskt, så lever idéerna vidare. Vår förutsägelse i uppsatsen, att miljörörelsen skulle försöka ta hand om ”klimatet och maten”, bär tydliga spår i den programmatiska debattartikel som Naturskyddsföreningen kastat in på DN-debatt den 2 mars.

Naturskyddsföreningen genom sin generalsekreterare föreslår nu en köttavgift – rakt över – på 25 kr/kg. Därmed har han på kort tid ändrat uppfattning jämfört med programboken: ”Vår tid är nu: Tio hoppfulla perspektiv på klimatkrisen”, Stockholm, 2014. I boken fanns inte liknande förslag. ”Att sluta äta kött” pekades ut som mer eller mindre orealistiskt och verkningslöst.

Vi kan bevittna en kamp och samordning mellan maktcentra och media, där nu forskare från Chalmers ställer sig till förfogande. Naturskyddsföreningens debattinlägg kom kort efter publicering av forskningsrapporten från Naturvårdsverket, och debattartikeln av fjorton miljö- och energiforskare den 27 februari. Något förslag till skatteteknisk utformning finns inte, vilket torde vara en mycket stor svårighet. Hur tänker man?

Klimatfrågan är av allra största betydelse, vår tids ödesfråga enligt många, bl.a landets statsminister. Naturskyddsföreningens agerande är märkligt. Köttavgift på 25 kr kilot kan se bra ut på plakat och i debattartiklar. Risken är emellertid stor för en pyspunka. Vanliga konsumenter kan – efter det att hajpen nått sin höjdpunkt – börja ställa sig praktiska och vardagliga frågor. Ska avgiften vara samma för kött med ben som för kött utan ben. Vad med färdiglagat som köps i butik? Hur ska då köttavgiften beräknas, när köttet bara utgör en del av totalvikten?

Det är därför angeläget att reda ut och informera om hur köttavgiften ska utformas. Annars blir det lätt en pyspunka. Är debatten ett spel för gallerierna? De fjorton forskarna på Chalmers, Naturvårdsverket och Naturskyddsföreningen torde redan begripa att den skattetekniska utformningen är en avgörande nyckelfråga. Är det hela bara ett PR-jippo och försök att bortförklara rådande miljö- och jordbrukspolitik? Det ska bli intressant att följa fortsättningen, bl.a hur landsbygdsintressen kommer att reagera.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *