Säkramiljön.nu

Utspelet från Riksbanken att stödja företag som drabbats av Corona-krisen liknar alltmer en luftslott. Stefan Ingves, riksbankschef, redogjorde inte för de praktiska konsekvenserna av krediter upp till 500 miljarder kronor. När nu kritiska frågor från företag har börjat ställas, där svaren uteblir kan makthavarna se fram mot en stormflod av kritik. En ansökan från företag om kredit kommer att underställas kreditprövning. Det är möjligt att det kan fungera där banken och företaget har nära kontakter. Där kan ”kyrktornsprincipen” tillämpas, dvs att banken ska bara engagera sig i företag som kan ses från kyrktornet. Det fungerar inte i storstäder där avståndet mellan bank och företag kan vara långt och där personkontakterna aldrig har blivit etablerade.

Framtiden är således mycket oviss för alla företag som drabbats av tvärstopp eller kraftigt sänkt efterfrågan.

I samband med löftet om 1500 miljarder kronor som förmånliga lån, främst till medelstora och små företag uppmanas bankerna att ta sitt ansvar. Svenska folket har sett hur bankerna har gjort allt annat än att ta ansvar. De som kunnat har tagit ut astronomiska löner och förmåner. Bankerna har hjälpt svenska och ryska personer, företag och privatpersoner med penningtvätt och skatteundanhållande.

Finansinspektionen och Riksbanken har gått ut med löftet om 1500 miljarder SEK. Varför ställs inte motkrav på bankerna som på nytt räddas av staten från bankkrasch? Det finns utomordentligt stora maktmedel för att samtidigt sanera en av samhällets sjuka sektorer. Det finns knappast någon risk att bankfolket flyttar utomlands till andra arbets- och uppdragsgivare. Hela världen är ju påverkad av pandemin, större delen är snart i karantän.

Är det realistiskt att vidta åtgärder, att kräva motprestationer? Det är mycket svårt att se hur det skulle gå till. En regering som skulle försöka, skulle snart utsättas för motaktioner och utpressning. Däremot är det fullt tänkbart att aktivister och samhällskritiker stiger fram och använder sina främsta förmågor.

Ur svenskt perspektiv har alla reaktioner uppifrån artikulerats genom media. WHO har deklarerat att vi har en pandemi. Regeringen med berörda departement och ansvariga myndigheter har äntligen trätt fram i TV och massmedia för att visa på risknivån – Mycket hög risk för smitta. Världens mäktigaste ledare har trätt fram bl a Kinas Xi Jinping, försedd med munskydd, som på TV-skärm vinkade till Wuhans drabbade befolkning, USA:s Donald Trump har talat från det Ovala rummet, en arena som är förbehållen viktiga händelser i amerikansk politik. Tysklands Angela Merkel har talat med prognosen 60–70 procent som kommer att bli smittade. Andra myndighetspersoner tycks förutse att alla kommer att bli drabbade av Corona-smitta som ska mötas med att minska takten på dem som blir sjuka.

Med dessa uttalanden – uppifrån – världen över bestäms det svenska perspektivet på Corona-pandemin. Vi kan därför tänka oss att på detta stadium i Sverige med ca 500 smittade, en avliden så är en stor del av befolkningen utrustade med en likartad uppfattning och förståelse. I takt med ökningen av antalet drabbade kommer sannolikt upplevelserna att variera högst påtagligt runt om i landet, även om myndigheterna och media går ut med någorlunda enhetlig information.

En icke oansenlig del av befolkningen lever förmodligen med förhoppningen att Corona-smittan ska kunna stoppas, utplånas. Så kan man inte tolka informationen uppifrån. Mer och mer tycks den övergripande idén vara att i stort sett alla människor, unga och gamla kommer att smittas. Vad som kan göras tycks vara att försöka förskjuta incident för att vårdresurser och produktionsresurser ska klara den kraftigt ökade belastningen.

Mellan rapporterna om smittspridning kommer rapporterna om kraftiga effekter på världens börser. Samsyn saknas. Trump skyller smittan på Europa. Kommer reaktionerna på börsen att bli DOUBLE DIGIT?

Ny Teknik skrev den 31 januari att Ai upptäckte coronaviruset långt före larmen kom.

I mitt eget fall hörde jag först talas om Corinaviruset i mitten av februari som var fyllt av många andra händelser. Vi kan välja 1 januari som start för numrering av dagar i händelseutvecklingen för effekter av Corona-virus. Idag har jag som skriver detta gjort ett sedan länge bokat besök på SÖS- Södersjukhuset i Stockholm. Syftet hade inte med Corona att göra utan var att besöka röntgenavdelningen som jobbar trots att det är lördag. SÖS behöver enligt personalen jobba helg för att minska kön. Jag hade en tid 08.30 och startade 07.30 från Täby. På vägen genom Gamla stan och Slussen stötte vi på ett stort antal personer med varningsväst som dirigerade trafiken. Om det hade med ombyggnaden av Slussen med trafiktopp på lördag att göra eller något annat kunde jag inte förstå. Ankomsthallen på SÖS var nästan helt tom på folk. Bara enstaka patienter som var ute på promenad. Handspritflaska i hållare var utplacerade på var tjugonde meter i sjukhuskorridoren. Jag var nr 3 i väntrummet till röntgen och var klar på mindre än tio minuter. Hänsyn eller omnämnande av Corona förekom inte. På vägen hem handlade vi på en supermarket som öppnat kl 08.00. Butiken var välbesökt som en vanlig dag. Kunderna rörde sig som vanligt. Några munskydd syntes inte till på hela resan, från hemmet i Täby till SÖS på Söder till butiken i Täby och åter till hemmet. Bilradions P1 stod på under hela färden. En viss avtrubbning kändes mot rapportering kring Corona. Så här några timmar senare minns jag inte ens vad som sades på bilradion.

Nu vid 12-tiden, dag 67 fortsätter SR1 att pumpa ut rapporter kring Corona med koppling till börserna och världsekonomin.

Vad som hittills varit synligt för mig som skriver detta är bias, dvs partiskhet ett problem. Folkhälsomyndigheten med sin generaldirektör och statsepidemiolog har framträtt flera gånger för att svara på journalisternas frågor om smittspridning i Sverige och världen. I takt med stigande antal för smittade och döda har de anpassat sina svar, t.ex i fråga om smitta som flygresenärer kan medföra från Iran. Svävande besked har getts om vilka resurser som finna att tillgå i Sverige för provtagning och vård. Om svaren anpassats till befintliga resurser och inte kontroll – och vårdbehov då kan vi tala om bias, partiskhet.

Swebb-tv har genomfört en intervju med Peter Abelin som presenteras som analytiker, fondförvaltare och läkare för att diskutera tre scenarier: ett som förutsätter att det handlar om skrämsel, ett som handlar om undanhållande av information och slutligen ett som handlar om balanserad information. Diskussionen tar för alla tre scenarier fasta på att söka partiskhet hos de aktörer som framträder nationellt och globalt.

På Fria tiders hemsida ser presentationen något annorlunda ut. Här presenteras han som läkare och civilekonom. Hårfin skillnad mot Swebb-tv kan det tyckas. Men ett krux är att både Swebb-tv och Fria tider lägger olika tonvikt på delarna. Och att Swebb-tv helt förbigår att Peter Abelin är politiker som har stått på SD:s lista i kommunalvalet i Stockholm. 2018 stod han på Alternativ för Sveriges lista för riksdagsvalet. Detta undanhållande är en stor brist i synnerhet som diskussionen handlar om trovärdighet. Jag som skriver detta ser det hela som ett oförblommerat försök att främja Peter Abelin som politiker och fondförvaltare. Påverkar detta Swebb-TV:s Abelins trovärdighet i frågor om Corona? Vi lämnar frågan öppen.

Antalet aktörer som ger sig in i diskussionen om Corona växer för varje dag. Det finns anledning att försöka granska trovärdighet och relevans. Givetvis gäller det även för denna blogg.

När Corona-virus i Kina, Wuhan med flera platser blev känt runt om i världen började oron för en pandemi sprida sig och få fäste. Rapporterna i media har i liten grad tagit upp oron, kanske för att inte ytterligare späda på oron. Utan empiriskt underlag är det svårt att bedöma arten och intensiteten i reaktionerna, nu och i det kommande.

Hittills har rapporteringen visat spridningen i flera länder med antal smittade och antal döda. I svenska media har pådraget liknat rapporteringen av stora naturkatastrofer. Ibland har Corona inte tagits som första-nyhet vilket kunnat väcka misstankar om att det hela rör sig om en pandemi där tittarna måste skyddas genom tillbakahållen rapportering. Tillbakahållande effekt kan också uppnås genom att experterna från Folkhälsan m.fl lägger band på sig genom att välja lågt tonläge och skonsamt ordval.

Det har varit svårt att finna jämförelser. Sars har använts, likaså spanska sjukan som jämförelser, något som knappast dämpar oron eller underlättar riskbedömning. Inom ett antal veckor eller månader kommer verkligheten att ge många svar. Då kommer det att vara möjligt att beräkna risk både för smitta och dödsfall. Tills dess kan en jämförelse göras med något annat, t ex Nationell statistik för trafikoffer för att ha något mer att förhålla sig till.

Statistiken för Sverige visar att det för närvarande är vida större risk att vistas i trafikmiljö jämfört med risker förknippade med Corona-virus. För de som själva inte drabbats av olycksfall i trafiken känns den risken förmodligen låg. För andra känns risken praktiskt taget obefintlig. Trafiken skördade 18 människoliv under januari 2020 i Sverige. Det rymmer många tragedier för de drabbade och anhöriga. Men det ger också möjlighet att relatera till andra risker. Det finns inte något kausalsamband mellan trafikolyckor och Corona-fall, men många människor kan vara så funtade att en ologisk jämförelse kan duga i väntan på bättre underlag.

Svenska Dagbladet skrev den 25 februari om svenska storföretagsledares förhållande till Kina. Jacob Wallenberg framhölls som ett undantag som ensam vågat kritisera Kina. Någon förklaring gavs inte. Det kan finnas anledning att gå tillbaka till år 2015 när fadern, patriarken Peter Wallenberg gick bort vid 88 års ålder och ledningen av Wallenberg-imperiet gick över till Jacob, Peter och Marcus. Skiftet blev föremål för spekulationer om vilka positioner de tre skulle besätta. Hela bilden med de två bröderna Jacob och Peter ”Poker” och kusinen Marcus ”Husky” såg ganska osäker ut jämfört med den bild som vi varit vana med där patriarken Peter Wallenberg tronade. Före honom minns vi svenskt näringslivs kejsare Marcus Wallenberg. Den ytterligare uppläsning som behövdes för ansvarsfulla poster fick sin gilla gång för Jacob, Peter ”Poker” och Marcus ”Husky”. Jag som skriver detta var lika förundrad som alla andra. Redan utseendet talade emot deras framgång, Jakob med sina barnsliga guldlockar, Poker med sin kulmage och Husky som mest liknade en svärmorsdröm snarare än industriledare.

Vad som kan vara intressant i samband med Jacobs insatser i Kina är det intresse för företagsfilosofi och humankapital han uppvisade redan från starten. Man kan säga att han visade intresse för mjuka värden. Det blev något av hans USP. Sådant kunde verka främmande i den hårda verklighet som storkapitalet levde under. Mitt antagande är att han fortsatte att odla intresset för praktisk filosofi i sina kontakter på hög nivå. Sådant kan väcka djup respekt men också tvivel. Det enda som vi har att tillgå i sökandet av spår är reportage och bilder i media. Se bara på bilder med Jacob och kinesiska kollegor! Stämningen ser ut att vara synnerligen god, inte det minsta spänt och trist. Min gissning, utan minsta belägg är att hälften av samtalen handlade om filosofi. Om gissningen har något för sig är steget inte långt till att förklara hur Jacob Wallenberg kan kritisera Kina med full respekt från motparten som egentligen blivit samtalspart, inte motpart.

Känn ingen sorg för mig Göteborg är Håkan Hellströms debutalbum tillsammans med Mattis Glavå från år 2000. Sången kan så här långt efteråt kännas som en profetia. Musikvetarna har funnit två referenser, en till Eldkvarn med Plura och ytterligare en till signaturmelodin ”Sonic bridge theme” i ett datorspel. Det är snarare regel än undantag med lån i musikens värld.

På samhällsnivå kan vi se lån av allehanda slag av stor ekonomisk betydelse. Kinas erövring av Volvo har hyllats av företrädare för industri och ekonomi. 2010 sålde Ford sitt ägande i Volvo till Zhejiang Geely Holding Group. Nu, tio år senare ska sammanslagning ske av VolvoCars och kinesiska Geely som främst syftar till att öka huvudägaren Geelys makt över Volvo, anser fordonsforskaren Christer Karlsson.

Diskussionerna kring Volvo har dominerats av industriella och ekonomiska frågor. Med åren har kritiken och medvetandet ökat i Sverige i många frågor beträffande Kinas inmarsch och närvaro i Sverige. Media av många slag, inte minst SR och SVT har producerat program som har varit breda och kunskapsbärande. Men också starkt kritiska bl a angående kvarhållandet av den svenske medborgaren Gun Minhai. Aktiviteten på sociala media har också varit stor.

Låt oss se på Göteborg som i så hög grad stått i centrum för diskussionen om Kina när det gällt industri och ekonomi. För fordonsforskare och ekonomijournalister är det svårt att göra utvärderingar. När det första stora steget togs 2010 då Geely köpte Volvo PV Cars ansågs det ske till reapris. Köparen kunde förmodligen tänka mer strategiskt än säljaren som var i trångmål. Ett sätt att se utvecklingen i det kinesiska övertagandet är att affären gällde så mycket mer än vad som kunde anges i kontraktet. Geely fick så att säga Göteborg på köpet. Med på köpet följde ett fungerande samhälle med samhällsservice och infrastruktur. Arbetskraft med stor lojalitet av alla kategorier kunde övertas. När företagsaffärer analyseras används begreppet varumärke som rymmer immateriella övervärden. De är svåra att definiera. Analyser blir lätt tekniska och svårbegripliga, ibland med avsikt. Ett av många sätt att se affären är att Kina fick Göteborg på köpet. Infrastrukturen skapar möjligheter till överlevnad på lång sikt. Nu är frågan: Ska förhållandet till Sverige nu och i framtiden ske på Kinas villkor? Känn ingen sorg för Volvo Göteborg, kommer att utan framgång söka författare trots fri tillgång till ovanstående referenser.