Säkramiljön.nu

För inte länge sedan läste vi om Kinas jättesatsning i Markbygden vindkraft. Nu kan vi läsa om fabrik vid Northvolt. Kommentarerna till artikeln problematiserar investeringen. En skribent tror inte att några batterier kommer att produceras. En annan skribent visar på utsläpp i strid med miljöbalken. En tredje pekar på den svenska godtrogenheten att släppa in Kina. En fjärde talar om att 90 procent av arbetskraften kan bli kinesisk.

Företrädare för kommunen har inte yttrat sig. Var denna fabrik med redan från början i förhandlingarna om storsatsningen Northvolt, men att man valde att hålla projektet hemligt för kommuninvånarna?

Kalla kårar går längs ryggen efter rapporter om Kina som duggar tätt. Nu senast om ett kinesiskt universitet Fudan i Budapest, Ungern, som har inskrivet i stadgarna att vara lojalt till den kinesiska staten och kommunistpartiet.

Corona-krisen har tagit över klimatkrisen. Orsaken till Corona tillskrevs marknader med levande djur i Wuhan, Kina. Levande djur av många slag som slaktas på plats, på marknadsplatsen. Pandemiexperten Björn Olsson förklarade i TV att virus söker och får nya värddjur i den miljö som skapas på marknaderna. Människan är också att betrakta som värddjur. Den här typen av marknader finns i Kina och hela Asien, liksom i andra världsdelar. Människan sätter sig över naturen. Makthavarnas och gräsrötternas intressen möts i det system som finns med djurhållning och konsumtion. Djurhållningen, här småskalig, skapar arbetstillfällen för befolkningen och makthavarna avlastas i sitt ansvar att bygga samhällen och livets nödtorft. Utan förståelse för konsekvenserna kan omfattande katastrofer bryta ut lokalt och i hela världen, något vi kan se med Corona. Journalisterna har gjort ett bra arbete genom att närvara i Italien, England, USA, Kina med flera länder. De har kunnat vara TV-tittarnas ersättare, undersökt och ställt inträngande frågor. Uppburna vetenskapare har ofta velat föregripa kunskapsinhämtningen och kommit med spekulationer om framtiden.

Även klimatkrisen har starka samband till livsmedelsförsörjningen. Animalieproduktionen har under sekler skapat rubbningar i den ekologiska balansen. Det har framkommit i vetenskapliga rapporter på en annan nivå med fokus på koldioxid och klimatförändring. Det är fullt möjligt att ta livsmedelsproduktionen, här storskalig, med förödande stor andel animalier som fokus.

Med Corona-krisen förutspås en kraftig ökning av fattigdom i världen. Sambandet till livsmedelsförsurning är uppenbar. Svält, sjukdom och död blir följden.

Vi kan även tala om energikris, där ropen efter förnyelsebart varit dominanta. Många tänker då på vindkraft. Men är verkligen vindkraftverk förnyelsebara? Med stilla eftertanke kan vem som helst inse att beteckningen förnyelsebart är missvisande.Efter ca 20 år är verken uttjänta, såväl fundament som torn och motorblad. De orealistiska förväntningarna på tillgång av billig energi skapar orealistiska förväntningar på konsumtion, där köttkonsumtionen hotar öka i utvecklingsländer och Kina. Även i västvärlden kan köttkonsumtionen komma att ligga kvar på en hög nivå. Med begrepp som flexitarian kan den etiska idén gå förlorad. Det är fullt tänkbart att äta anklever och krispig sallad och inbilla sig att man har uträttat något bra. Tyvärr har kockcelebriteter och media erövrat utvecklingen och kör i eget intresse, där etik och logik kommer på undantag. Det är en plåga att se TV-kockarna blanda gott med ont i tron att summan är god.

Vad blir nästa kris? När Corona är över finns en eftermarknad för många intellektuella branscher, att smida medan järnet är varmt. Sedan kommer en tid när glömskan tar över. Detta kommer inte att hindra media och akademien att mediera och forska. Det ger små effekter på den stora massan. Nästa kris kommer, var så säker, men vi vet inte när och vad. Supermakterna med intresse att hota eller kuva resten av världen kommer att kunna flytta fram sina positioner när de lärt sig de fundamentala bristerna i beredskap hos de underkuvade. Världen blir mer osäker trots eller tack vare teknisk utveckling.

Medborgarpanelen drivs av Göteborgs universitet. Häromdagen kom ett mail med ett frågebatteri som innehöll frågor relaterade till Corona-krisen… Vi har på denna blogg kritiserat SOM-undersökningen som också drivs av forskare vid Göteborgs universitet. Kritiken har främst gällt frågeformulering men också tolkning av svaren gällande olika energialternativ, främst vindkraft. Vi har menat att SOM-undersökningen har tolkats för att gynna en av beställarna, nämligen Energimyndigheten. Problemet kvartår och debatten fortsätter. Sedan 2006 har ödesfrågan energi blivit en del av klimatfrågan som varit helt dominant sedan dess. Massiv övergång till växtbaserad mat har integrerats med klimatfrågan.

Corona-krisen har som det ser ut sedan början av 2020 ändrat på Allt med global räckvidd. Det är glädjande att göteborgsforskarna jobbar på med sina opinionsundersökningar, utan att störas av existentiella frågor på blodigt allvar. Att undersökningar skulle bli ett undantag till alla verksamheter som stängts ned isamhället gläder en gammal kalenderbitare. Den här gången hade en nyhet införts i frågeformuläret med mailadress till undersökningsledaren professor Bengt Johansson. Syftet var att möjliggöra frågor. Hårt luttrad av Corona-krisen som ett globalt problem fann jag då naturligt att fråga om man gjort någon samordning med andra länder. Efter ett par dagar fick jag svaret:

Hej Urban,

Vi har kontakt med flera forskargrupper. Men vi har ingen formell samordning. Det här projektet startade långt före pandemin och de flesta frågorna har ställts långt innan coronaviruset spreds. Men vi för diskussioner om samarbete.

Med vänliga hälsningar
Bengt

Svaret kan tyda på att jag inte förklarat syftet med min fråga. Tanken var naturligtvis att efterlysa jämförelser mellan Sverige och andra länder, t ex Italien, Tyskland, Skandinavien etc. Det är inte för sent, men det brådskar.

Kerstin Gessius, nationalekonom och tidigare vice riksbankchef, kom med ett beskt besked i SVT den 22 mars, något som skapat diskussion. Hon menar att vi måste ha ett datum när hjulen åter ska börja rulla i den svenska ekonomin. Det medför att en avvägning mot smittskyddet måste ske. Detta kan tyckas hjärtlöst med tanke på att många fler kan drabbas av virus Covid-19, särskilt i riskgrupperna. Något liknande har president Trump fört fram genom tal till nationen. Han har målsätt påsken som vändpunkt för USA, men har senare mjukat upp målet till en någon senare tidpunkt. Fortlöpande rapporteras utvecklingen i andra länder. Kina hävdar att man har kommit igång i hela den kinesiska ekonomin.

Smittskyddsexpertisen i Sverige, främst genom statsepidemiologen har sagt att pandemin kan upphöra för att komma tillbaka i vågor, men i svagare form. De här bedömningarna är helt grundläggande för den ekonomiska utvecklingen och världshandeln. De länder som ligger före i smittspridning och därmed också tillfrisknande kommer att få fördelar i världshandeln, antaget allt annat lika. Även om uppmärksamheten är som störst gentemot Kina vore det ett stort misstag att inte följa utvecklingen i alla länder av betydelse för handelsutbytet.

När det gäller Kina är det klokt att vara på sin vakt för kopplingen mellan handelsutbyte och Kinas pågående projekt inom infrastruktur, järnvägar, hamnar etc som mötts avvaktande eller negativt på flera håll, inte minst från Sverige ifråga om Brofjorden. Flera fall av kränkningar av mänskliga rättigheter kan också spelar roll i bilaterala och multilaterala förhandlingar.

De senaste decennierna kan karaktäriseras med överflöd av varor och tjänster. I fortsättningen kanske vi kommer att se både överflöd OCH knapphet samtidigt, dvs obalanser. Utvecklingen gick förödande fort att stänga ned nästan all aktivitet i alla länder. Hur kommer återstarten att fungera? Kommer Kina med sin totalitära regim gå om USA som världens största ekonomi? Kommer små stater som Sverige göra eftergifter för att få leveranser av komponenter till industrin?

Näringslivet är säkert i full färd med att försöka studera olika scenarios. Men hur ska Sverige som industrination värja sig mot överlägsenhet från totalitära regimer?

Media har rapporterat om hamstring och bunkring. Två likartade fenomen men med olika bevekelsegrunder. Toapapper har använts som exempel. Fabriken i Lilla Edet ser inga leveransproblem. Det torde vara ett av få exempel på högsta förutsägbarhet!

Konsumtionsvaror i allmänhet kommer att drabbas av slut-i-lager i partihandel och i butiksledet. Det är ett rimligt antagande med tanke på störningar i produktionen. Benägenheten att byta till andra märken kommer att öka när konsumenterna tvingas inse att allt inte är som förut. Priset kommer att bli viktigare, men även där tvingas konsumenterna inse att en vara kan bli dyrare om utbudet är begränsat. De stora kedjorna kommer att få ökade möjligheter att arbeta med sitt eget distributörsmärke. Dock kan det blir struligt om störningar och produktionsbortfall inträffar till följd av Corona-krisen.

Den övergripande frågan för livsmedelsförsörjningen är hur totalproduktionen utvecklas i Sverige, EU och världen. Kommer andelen växtbaserade livsmedel att öka snabbare efter Corona? Eftersom utvecklingen var på god väg före Corona, kommer ökningen att kunna fortsätta med ökad kraft.

En läkare skrev en insändare i DN 2020-03-09. Insändaren kan ses som kritik av Folkhälsomyndigheten, men syftet kan istället ses som stöd till myndigheten att våga ta obekväma beslut. Exempel anfördes. Det stora publikevenemanget Musikfestivalen på Friends Arena genomfördes med publik, där 30.000 deltagare samlades vid tre tillfällen. Detta kan ha bidragit till smittspridning. Ett annat exempel var hemvändande från Italien, där myndigheten avstod från att besluta om hemkarantän som säkerhetsåtgärd.

Båda exemplen visar i efterhand på missriktad respekt för opinionen alternativt administrativ kollaps. De senaste dagarna har kritiken mot statsepidemiolog Anders Tegnell varit så stark på sociala media att chefen på Folkhälsomyndigheten Johan Carlsson såg sig föranlåten att gå till försvar. Han valde att försvara Temrell istället för att framhålla att stora beslut tas i hela ledningen där även Johan Carlsson ingår som generaldirektör. Subtil skillnad kan det tyckas, men principiellt viktig.

Beslut som tas i Corona-krisen måste ses mot bakgrund av den debattkultur som utvecklats under decennier. Man kan säga att nu kan allt ifrågasättas av allt och alla. Respekt för experter och personer i ledande ställning har eroderat och ersatts av jagkanockså. I normala tider kan det kännas befriande men i en allvarlig situation som Corona-krisen då uppdagas svagheterna i vår debattkultur. Alla har rätt att uttrycka sig eftersom alla är hotade av Corona. Men hur ska beslut fattas i samhällets och individernas intresse? Risken är, om Corona-krisen förvärras, att medborgarna ropar efter en stark person som ska fatta alla beslut. Då är vi på väg mot ett totalitärt samhälle. Många gör jämförelser med Kina som ser ut att ha avvärjt krisen, både Corona och för landets ekonomi, med sitt totalitära samhällssystem.

Det är en öppen fråga hur besluten tas den närmaste tiden i Sverige och EU.

Som tillhörande riskgruppen 70+ lyder vi uppmaningen att stanna hemma. Det är inte så svårt och innebär inga uppoffringar än så länge. Vi följer svenska media, utländska media endast som de återges i svenska media. Kontakt med vänner i utlandet har mest haft karaktären av pep-talk. Vi har prioriterat lyssnandet och förståelsen av de komplexa sambanden. Att tycka till om de yttersta frågorna har känts fel och oansvarigt än så länge. Men den första dagen när vi tyckte oss förstå att vår existens var hotad, då använde vi ett par timmar för att beröra Det Värsta. Vid det här laget är det möjligt att dra två slutsatser för att gå vidare:

1. Rapporterna från Folkhälsomyndigheten har varit realistiska. Alls icke överdrivna som många seniorer tenderar att tycka.
2. Rekommendationer och förhållningsorder för ökad säkerhet skall följas och även föras vidare till andra.

Nu uppmärksammas prioriteringar alltmer. En avvägning gäller ekonomi och medicinsk etik. Där har våra vanligaste nationalekonomer, Kerstin Hessius, Klas Eklund med flera uttryckt sig mycket bestämt mad krav på kraftfulla finansiella insatser. En annan avvägning gäller svåra beslut om vem som ska få tillgång till intensivvård när antalet platser är begränsade.

…och gör det så drägligt som möjligt

Lika viktigt är att göra vardagen meningsfull. Om det är svårt att göra det på ett lekfullt sätt under så allvarliga betingelser, då får det duga att rutinisera trivseln. Stig upp ur sängen, ät frukost! Förmiddagen kan ägnas åt jobbliknande aktivitet vid datorn. Att läsa boken ”Minnets spelplats” av Gunilla Palmstierna Weiss är så roligt att Corona-krien glöms nästan helt. Lunch, där vissa råvaror börjar ta slut, men då blir toleransen hög att ta det som stått åratal i kylen och matkällaren. Eftermiddagen delas in med långpromenad, SR P1 och läsfåtölj. Sen middag. TV på kvällen. Beställningar av mat mm på nätet. Det ska inte förnekas att mörka tankar dyker upp då och då, men inte utdragna med plågsam ångest, vilket kanske vore det logiska. Hittills har det nya livet känts bra. Det är väl det stora, att vi nu har ett annat liv, som inte syns så mycket på utsidan. Hur det blir i fortsättningen har vi inte hunnit fördjupa oss i. Dagarna har varit välfyllda ändå.

Bankerna var snabba att gå ut med erbjudande till bålånekunder om uppskjuten amortering upp till 6 månader. Swedbank, SHB och Skandia har lagt ut erbjudanden på sina respektive hemsidor. Förmodligen kommer en stor del av låntagarna gå på erbjudandet utan att tänka på konsekvenserna. Erbjudandet kan ju tolkas som att bankerna vill vara snälla. Så är det med säkerhet inte. De får nu större ränteintäkter. De får dessutom värdefull information om kunder med betalningssvårigheter. Då får din bank skäl att ompröva lånevillkoren, särskilt om det blir en ful ovana att begära anstånd med betalning.

Ingen vet hur corona-krisen utvecklas. Ekonomer talar allmänt om recession. Den kan verka hårt på bostadsmarknaden där bankerna kan komma att få kreditförluster, bland annat på bolån. Men vi är inte där ännu.