Export av EE-plast ger 1,7 miljoner i företagsbot

Av Miljörealisten

Foto från polisens utredning

En av El-kretsens godkända entreprenörer Kuusakoski Sverige AB får en företagsbot på 1,7 miljoner kronor för illegal export av plast från EE-avfall. Vid en inspektion i Hongkong den 25-26 april 2019 upptäcktes sju containrar innehållande 170 ton anmälningspliktigt avfall. Enligt uppgift skulle containrarna innehålla ”plastic scrap”. Detta stämde inte när myndigheterna i Hongkong kontrollerade lasten. Enligt Baselkonventionen ska illegalt avfall skickas tillbaka till avsändarlandet för att där tas om hand på korrekt sätt. Hongkong returnerade därför de sju containrarna den 29 april 2019 tillbaka till Gävle hamn.

När producentansvaret infördes 2001 bildades Elkretsen av elektronikproducenterna via sina branschorganisationer för att göra återvinningsprocessen smidigare. Man har ett nära samarbete med kommuner och återvinnare. När den uttjänta elektroniken och batterierna har samlats in transporteras de till någon av våra specialiserade återvinningsanläggningar för att demonteras. Efter demontering och sortering tas miljöfarliga komponenter om hand och de olika beståndsdelarna förädlas till nya råvaror eller energi.

En lokaltidning uppmärksammande att en entreprenör har fått en företagsbot för illegal export av avfall. Entreprenören har under 2019 skickat sex frakter med en medelvikt av 152 ton till Hongkong och Malaysia. Den 15 februari 2019 skickades sju containrar (170ton) med plast, s.k. Plastic scrap WEEE mixed small (P3) i Big bags till Hongkong. Materialet kom från fragmenterad elektronik som var rik på plast. Entreprenören ansåg att detta material inte var tillståndspliktigt avfall. Myndigheterna i Hongkong gjorde en annan bedömning. Containrarna skickades åter till Gävle. Materialet inspekterades av polisen samt länsstyrelsen och bestod av plastavfall tillsammans med EE-avfall som kretskort och kabelrester.

Det var således inte plastavfall B3010 enligt Baselkonventionen. Entreprenören har därför gjort sig skyldig till otillåten avfallstransport genom att exportera blandat avfall till Hongkong, som inte är med i OECD-gemenskapen. Dessutom saknade transporten vissa dokument. Påföljden blev företagsbot om 1,7 miljoner kronor. Det var endast en av de sex frakterna som bötfälldes. Eftersom det endast var denna last som returnerades, kan förtaget inte straffas för de andra som kom fram till mottagaren, eftersom brott inte kan visas. Den förklaringen har en polis som arbetat med fallet gett.

Världen efter Greta

Slutet på klimatfrågan är nådd efter pandemin Coronas utbredning i världen. Nya förutsättningar råder. SwebbTV och intervjun med Jakob Nordangård gav idag hisnande perspektiv. Stora skeenden under 1900-talet kunde sättas i ett sammanhang med Rom-klubben och World Economic Forum som institutioner för världens makthavare och storkapitalister med familjen Rockefeller som initiativtagare. Allt handlar om makt och världsherravälde. Även Wallenberg-familjen spelar en roll i spelet. En central iakttagelse är det arbete som bedrivs vid möten i Davos varje år nämligen ett scenario-spel som deltagarna vid konferensen kan delta i. Exempelvis kan de för World scenario 2030 träna sig på analyser av framtida förutsättningar långt före resten av världen. Detta är en avgörande faktor enligt Nordmangård. Framtiden kan komma att avskaffa gränser som återstår för att istället införa digitala gränser. Tekniskt kan det ske med att människorna får ett chip inopererat med alla uppgifter om bäraren. Detta skulle vara en del för att möjliggöra kontroll av varje individ som bär ett sådant chip. Användningen skulle kunna se ut som man redan idag praktiserar med hjälp av smartphone i Kina, där ”poäng” tilldelas eller fråntas individen efter kommunistpartiets regelverk. Styrning och kontroll skulle kunna tillämpas för de mål som är uppsatta inom FN. Med tanke på smittspridning kan ett chip svara på om bäraren har vaccinerat sig vilket kan göras till ett tvång för att slippa de begränsningar som annars skulle inträda för resor, sjukvård, konsumtion av vissa varor och tjänster etc. Många har läst och hört om dagens system i Kina. De flesta hånler och säger att sådant kan bara förekomma i en diktatur som Kina. Nu låter det möjligt även för andra delar av världen, om inte vi alla sätter stopp. Det måste ske utan Greta som är förbrukad i egenskap av enfrågeaktivist.

Intervjun i SwebbTV visar också på den idéhistoriska kraft som Jakob Nordangård har skaffat sig genom långa studier och forskarutbildning som genomsyrar vad han kan visa upp. Hans senaste bok är:
Nordangård, Jacob, Rockefeller: en klimatsmart historia, Första utgåvan, Stiftelsen Pharos, Norrköping, 2019.
Han var idégivare och mångårig skribent i Klimatuppupplysningen men växlade in på ett spår för ett par år sedan med stiftelsen Pharos som gett honom större frihet och större bredd med bl a arkitekturhistoria. Han är också utövande musiker, något som han verkar lite mallig för. Inom idéhistoria har han funnit sitt område som inte inte begränsas till vetenskapen. Han kan också beskrivas som filosof med globala maktstrukturer som inriktning. Det rekommenderas att tolka hans analyser fritt med utrymme för omprövning. Hans visioner är omstörtande mot bakgrund av Corona-krisen.

Lögn, förbannad lögn och statistik

Detta citat som lär komma från Mark Twain, har kommit till heders i dessa Corona-tider. Kina har legat först med lögner, när det nu uppdagats att siffran för avlidna i Corona sägs ligga 1600 över tidigare uppgift för Wuhan. Vips kommer media med beskedet att även det är en kraftig underdrift, så vad ska man tro? Men även i Sverige har vi haft problem med vederhäftiga siffror, till del beroende på eftersläpning med aktuell information efter helger. Men det går också att lägga dimridåer utan siffror. Den branta stigningen i kurvan har använts. ”Vi kanske ligger på en platå”, har använts flitigt vilket inte bidragit så värst mycket till klarhet. Det tog lång tid innan äldreboendes problem framhävdes och att bristerna i utrustning och utbildning hos personalen på äldreboenden slogs fast. Man har varit sparsam med siffror specifikt för äldreboenden. Har det funnits ett medvetet undanhållande? Information har i hög grad kommit att handla om sagesmännens trovärdighet och förmågan att tala och förkroppsliga en Corona-sanning.Det har ändå fungerat ganska bra. Frågan är hur det kommer att se ut i fortsättningen. Kommer huvudaktörerna att hålla i längden? Får vi en förtroendekris? Det kan inte bemästras med statistik.

Kina vill bygga fabrik vid Northvolt i Skellefteå

För inte länge sedan läste vi om Kinas jättesatsning i Markbygden vindkraft. Nu kan vi läsa om fabrik vid Northvolt. Kommentarerna till artikeln problematiserar investeringen. En skribent tror inte att några batterier kommer att produceras. En annan skribent visar på utsläpp i strid med miljöbalken. En tredje pekar på den svenska godtrogenheten att släppa in Kina. En fjärde talar om att 90 procent av arbetskraften kan bli kinesisk.

Företrädare för kommunen har inte yttrat sig. Var denna fabrik med redan från början i förhandlingarna om storsatsningen Northvolt, men att man valde att hålla projektet hemligt för kommuninvånarna?

Kalla kårar går längs ryggen efter rapporter om Kina som duggar tätt. Nu senast om ett kinesiskt universitet Fudan i Budapest, Ungern, som har inskrivet i stadgarna att vara lojalt till den kinesiska staten och kommunistpartiet.

Vad kriser har gemensamt

Corona-krisen har tagit över klimatkrisen. Orsaken till Corona tillskrevs marknader med levande djur i Wuhan, Kina. Levande djur av många slag som slaktas på plats, på marknadsplatsen. Pandemiexperten Björn Olsson förklarade i TV att virus söker och får nya värddjur i den miljö som skapas på marknaderna. Människan är också att betrakta som värddjur. Den här typen av marknader finns i Kina och hela Asien, liksom i andra världsdelar. Människan sätter sig över naturen. Makthavarnas och gräsrötternas intressen möts i det system som finns med djurhållning och konsumtion. Djurhållningen, här småskalig, skapar arbetstillfällen för befolkningen och makthavarna avlastas i sitt ansvar att bygga samhällen och livets nödtorft. Utan förståelse för konsekvenserna kan omfattande katastrofer bryta ut lokalt och i hela världen, något vi kan se med Corona. Journalisterna har gjort ett bra arbete genom att närvara i Italien, England, USA, Kina med flera länder. De har kunnat vara TV-tittarnas ersättare, undersökt och ställt inträngande frågor. Uppburna vetenskapare har ofta velat föregripa kunskapsinhämtningen och kommit med spekulationer om framtiden.

Även klimatkrisen har starka samband till livsmedelsförsörjningen. Animalieproduktionen har under sekler skapat rubbningar i den ekologiska balansen. Det har framkommit i vetenskapliga rapporter på en annan nivå med fokus på koldioxid och klimatförändring. Det är fullt möjligt att ta livsmedelsproduktionen, här storskalig, med förödande stor andel animalier som fokus.

Med Corona-krisen förutspås en kraftig ökning av fattigdom i världen. Sambandet till livsmedelsförsurning är uppenbar. Svält, sjukdom och död blir följden.

Vi kan även tala om energikris, där ropen efter förnyelsebart varit dominanta. Många tänker då på vindkraft. Men är verkligen vindkraftverk förnyelsebara? Med stilla eftertanke kan vem som helst inse att beteckningen förnyelsebart är missvisande.Efter ca 20 år är verken uttjänta, såväl fundament som torn och motorblad. De orealistiska förväntningarna på tillgång av billig energi skapar orealistiska förväntningar på konsumtion, där köttkonsumtionen hotar öka i utvecklingsländer och Kina. Även i västvärlden kan köttkonsumtionen komma att ligga kvar på en hög nivå. Med begrepp som flexitarian kan den etiska idén gå förlorad. Det är fullt tänkbart att äta anklever och krispig sallad och inbilla sig att man har uträttat något bra. Tyvärr har kockcelebriteter och media erövrat utvecklingen och kör i eget intresse, där etik och logik kommer på undantag. Det är en plåga att se TV-kockarna blanda gott med ont i tron att summan är god.

Vad blir nästa kris? När Corona är över finns en eftermarknad för många intellektuella branscher, att smida medan järnet är varmt. Sedan kommer en tid när glömskan tar över. Detta kommer inte att hindra media och akademien att mediera och forska. Det ger små effekter på den stora massan. Nästa kris kommer, var så säker, men vi vet inte när och vad. Supermakterna med intresse att hota eller kuva resten av världen kommer att kunna flytta fram sina positioner när de lärt sig de fundamentala bristerna i beredskap hos de underkuvade. Världen blir mer osäker trots eller tack vare teknisk utveckling.

Risker att utelämna partier i Corona-krisen

Under kalla krigets dagar utelämnades kommunisterna i beslut som ansågs känsliga för Sveriges relationer till västmakterna och därmed också östblocket. Principen skulle vara ”alliansfrihet i fred syftande till neutralitet i krig”. Forskning har visat att Sverige skulle få skydd av NATO efter diplomatins medverkan. Sverige gjorde uppoffringar och tjänster i utbyte, som i signalspaning genom FRA- Försvarets radioanstalt. Det här förhållandet är välkänt sedan länge. Uteslutning av kommunisterna i försvarsfrågor var kontroversiellt men det var inte möjligt att visa på en annan handlingsväg utifrån rådande terrorbalans mellan öst och väst.

När nu regeringen ska stifta lagar för att möjliggöra snabba beslut i akuta situationer har januariregeringen öppnat för samarbete med M, men inte V och SD. Detta kan skapa grogrund för spekulationer om att Corona-koalitionen vill kunna mörka. I det korta perspektivet behöver det inte vara ett stort problem. Men när och om dåliga beslut fattas i samband med Corona då får SD möjlighet att kritisera. Teoretiskt även V. Det vore mycket olyckligt. Men å andra sidan kan det ur demokratisk synpunkt vara en vinst att skapa utrymme för demokratisk kritik. KD har hittills lämnats utanför denna diskussion. Här slås en kil mellan M och KD, något som borde ses som sekundärt i ett sammanhang som ser ut som den svåraste krisen i modern tid.

PS: SvD rapporterade kl 18:43 tisdagen den 7 april:

Efter långa partiledaröverläggningar fick regeringen på tisdagen samtliga riksdagspartiers stöd för en krislag som tillfälligt ger regeringen ökade maktbefogenheter att stänga ned exempelvis restauranger och kommunikationer.

Vad med ödesfrågor genom göteborgsforskares glasögon?

Medborgarpanelen drivs av Göteborgs universitet. Häromdagen kom ett mail med ett frågebatteri som innehöll frågor relaterade till Corona-krisen… Vi har på denna blogg kritiserat SOM-undersökningen som också drivs av forskare vid Göteborgs universitet. Kritiken har främst gällt frågeformulering men också tolkning av svaren gällande olika energialternativ, främst vindkraft. Vi har menat att SOM-undersökningen har tolkats för att gynna en av beställarna, nämligen Energimyndigheten. Problemet kvartår och debatten fortsätter. Sedan 2006 har ödesfrågan energi blivit en del av klimatfrågan som varit helt dominant sedan dess. Massiv övergång till växtbaserad mat har integrerats med klimatfrågan.

Corona-krisen har som det ser ut sedan början av 2020 ändrat på Allt med global räckvidd. Det är glädjande att göteborgsforskarna jobbar på med sina opinionsundersökningar, utan att störas av existentiella frågor på blodigt allvar. Att undersökningar skulle bli ett undantag till alla verksamheter som stängts ned isamhället gläder en gammal kalenderbitare. Den här gången hade en nyhet införts i frågeformuläret med mailadress till undersökningsledaren professor Bengt Johansson. Syftet var att möjliggöra frågor. Hårt luttrad av Corona-krisen som ett globalt problem fann jag då naturligt att fråga om man gjort någon samordning med andra länder. Efter ett par dagar fick jag svaret:

Hej Urban,

Vi har kontakt med flera forskargrupper. Men vi har ingen formell samordning. Det här projektet startade långt före pandemin och de flesta frågorna har ställts långt innan coronaviruset spreds. Men vi för diskussioner om samarbete.

Med vänliga hälsningar
Bengt

Svaret kan tyda på att jag inte förklarat syftet med min fråga. Tanken var naturligtvis att efterlysa jämförelser mellan Sverige och andra länder, t ex Italien, Tyskland, Skandinavien etc. Det är inte för sent, men det brådskar.

Världshandeln

Kerstin Gessius, nationalekonom och tidigare vice riksbankchef, kom med ett beskt besked i SVT den 22 mars, något som skapat diskussion. Hon menar att vi måste ha ett datum när hjulen åter ska börja rulla i den svenska ekonomin. Det medför att en avvägning mot smittskyddet måste ske. Detta kan tyckas hjärtlöst med tanke på att många fler kan drabbas av virus Covid-19, särskilt i riskgrupperna. Något liknande har president Trump fört fram genom tal till nationen. Han har målsätt påsken som vändpunkt för USA, men har senare mjukat upp målet till en någon senare tidpunkt. Fortlöpande rapporteras utvecklingen i andra länder. Kina hävdar att man har kommit igång i hela den kinesiska ekonomin.

Smittskyddsexpertisen i Sverige, främst genom statsepidemiologen har sagt att pandemin kan upphöra för att komma tillbaka i vågor, men i svagare form. De här bedömningarna är helt grundläggande för den ekonomiska utvecklingen och världshandeln. De länder som ligger före i smittspridning och därmed också tillfrisknande kommer att få fördelar i världshandeln, antaget allt annat lika. Även om uppmärksamheten är som störst gentemot Kina vore det ett stort misstag att inte följa utvecklingen i alla länder av betydelse för handelsutbytet.

När det gäller Kina är det klokt att vara på sin vakt för kopplingen mellan handelsutbyte och Kinas pågående projekt inom infrastruktur, järnvägar, hamnar etc som mötts avvaktande eller negativt på flera håll, inte minst från Sverige ifråga om Brofjorden. Flera fall av kränkningar av mänskliga rättigheter kan också spelar roll i bilaterala och multilaterala förhandlingar.

De senaste decennierna kan karaktäriseras med överflöd av varor och tjänster. I fortsättningen kanske vi kommer att se både överflöd OCH knapphet samtidigt, dvs obalanser. Utvecklingen gick förödande fort att stänga ned nästan all aktivitet i alla länder. Hur kommer återstarten att fungera? Kommer Kina med sin totalitära regim gå om USA som världens största ekonomi? Kommer små stater som Sverige göra eftergifter för att få leveranser av komponenter till industrin?

Näringslivet är säkert i full färd med att försöka studera olika scenarios. Men hur ska Sverige som industrination värja sig mot överlägsenhet från totalitära regimer?

Fasansfull djurhållning och slakt i stora Kina och lilla Sverige

Per Ullrich, Expressen skrev den 29 juni 2019 om hur hundar torteras och slaktas. Johan Rockström skriver i SvD 28/3 2020. ”Coronaviruset har troligen sitt epicentrum i de – för oss – i det närmaste overkliga djur-marknaderna där fladdermöss, råttor, varg och orm, slaktas i täta miljöer av blod, avföring och människor.”

Det här är inget nytt för den svenska allmänheten. Vi har tidigare sett hundavel i Kina för att producera hundkött. Slakten sker genom strypning. Var så god att söka reportage på nätet!

Corona-krisens uppkomst härleds ofta till djurmarknader i Kina, t.ex i Wuhan. Vårt problem är att reportage i svenska media har varit enstaka företeelser med kortvarig upprördhet. Det är ett fenomen som ofta visar sig i samband med grym behandling av djur, djurplågeri. Graden av grymhet tycks inte spela någon roll med den låga frekvensen av rapporter. Människor glömmer fort, vill glömma, och allt fortsätter som förut. Det finns undantag. Rapporteringen av slaktdjurens behandling i Sverige har varit uthållig inte minst från Djurrättsalliansen till köttbönders och slakteriers stora upprördhet. De grymheter i djurhållning och slakt som uppdagats i Kina måste integreras i informationen till svenska konsumenter. Vi behöver bli påminda hela tiden om att dessa djävulska förhållanden finns, både i Kina och Sverige.

Ge därför ditt bidrag till de organisationer som bevakar och rapporterar. Djurrättsalliansen är en tillförlitlig mottagare av dina penninggåvor!

Kommer toapapperet och grillkorven att räcka?

Media har rapporterat om hamstring och bunkring. Två likartade fenomen men med olika bevekelsegrunder. Toapapper har använts som exempel. Fabriken i Lilla Edet ser inga leveransproblem. Det torde vara ett av få exempel på högsta förutsägbarhet!

Konsumtionsvaror i allmänhet kommer att drabbas av slut-i-lager i partihandel och i butiksledet. Det är ett rimligt antagande med tanke på störningar i produktionen. Benägenheten att byta till andra märken kommer att öka när konsumenterna tvingas inse att allt inte är som förut. Priset kommer att bli viktigare, men även där tvingas konsumenterna inse att en vara kan bli dyrare om utbudet är begränsat. De stora kedjorna kommer att få ökade möjligheter att arbeta med sitt eget distributörsmärke. Dock kan det blir struligt om störningar och produktionsbortfall inträffar till följd av Corona-krisen.

Den övergripande frågan för livsmedelsförsörjningen är hur totalproduktionen utvecklas i Sverige, EU och världen. Kommer andelen växtbaserade livsmedel att öka snabbare efter Corona? Eftersom utvecklingen var på god väg före Corona, kommer ökningen att kunna fortsätta med ökad kraft.