Statsvetare vid högskolan, sköt jobbet istället!

Så här skriver Aftonbladet idag fredagen den 18 juni:

Marja Lemne, S-märkt statsvetare vid Södertörns högskola, tror att regeringen kommer att hitta en lösning som innebär att Centerpartiet och Liberalerna backar från förslaget om fri hyressättning i nyproduktion.

– Den här situationen innebär ett dilemma för flera partier. Mitt grundtips är man löser det och att Annie Lööf får bita i det sura äpplet, samtidigt som hon kommer att visa sig ädel och statsbärande, säger hon.

Har Marja Lemne uppdrag för S som hon redovisat för sin arbetsgivare Södertörns Högskola? Kanske inte. Om så är fallet vore det oacceptabelt ur etisk synpunkt. Nu har Marja Lemne använt sin arbetstid och position för diskussion om storpolitik via media som kan orsaka samhällskostnader som inte skulle uppkomma om demokratins spelregler respekterades.

Administrativt djurplågeri

Ett bevis för samhällets och politikerans uppgivenhet är ropen på lägre straff för allvarliga fall av djurplågeri. Enligt lagrådsremiss ska grovt djurplågeri ge fängelse i lägst sex månader och högst fyra år. Den nya lagstiftningen föreslås införas första juli 2022.

Redan i motion 2018/19:2846 av Richard Jomshof m.fl. (SD) föreslogs skärpta straff för djurplågeri.

Vad ingen tycks ha tänkt på är det system som finns i animalieproduktionen som kan samlas under en beteckning administrativt djurplågeri. Den föreslagna straffskärpningen tar sikte på symptom istället för orsaker till djurplågeri. Inom animalieproduktionen eftersträvas högre produktivitet. Där används mätbara faktorer i produktionskedjan t.ex i slakten, slaktbandet för kycklingar och grisar. De fall som rapporterats på senare tid med skållning av levande kycklingar och skållning av levande grisar kan idag inte anmälas till åtal. Till bakomliggande orsaker räknas hastighet på slaktbandet, som ger en lägre slaktkostnad per kyckling eller gris. Denna hastighet har drivits fram av lönsamhetsskäl. Lönsamhet är något som den administrativa företagsledningen sätter upp mål för. Där ligger ansvaret för det djurplågeri som avslöjats av media, i programmets 200 minuter som producerats av Robert Aschberg, Expressen.

Här kan man gå vidare för att kartlägga administrativt djurplågeri. I princip är möjligheterna goda för kartläggning på många områden. Straffmätningen kommer att bli ett problem. Det paradoxala är att många administrativt ansvariga saknar kontakt med djuruppfödning och slakt. Många administrativt ansvariga har tillgång till resurser att bestrida åtal. Straffen bör bli mycket högre än de som föreslås i lagrådets remiss enligt ovan. Men först av allt måste en ny kategori för djurplågeri erkännas, nämligen administrativt djurplågeri.

Efterkrigstidens största politiska fråga – kärnkraft – på väg att växa för 2000-talet

Bill Gates gör inte bara bra saker men allt han gör är utomordentligt intressant som del av en diskussion. Det senaste är planen på att bygga en natriumreaktor i Wyoming i samarbete med Warren Buffet.

Även i Sverige måste vi aktivera debatten om teknik och säkerhet för kärnkraft. Vi behöver bli pragmatiska på så sätt att vi inte alltid värderar en teknik som tänks utesluta andra tekniker. Det är nödvändigt att använda flera olika tekniker. De har alla både för- och nackdelar. Det förstår många, både proffs och lekmän. Här finns ett stort kunskapskapital som redan är och kommer att förbli till stor nytta. Vi behöver således inte börja om från noll.

Riksdagsbiblioteket i Gamla Stan

Ett utflyktsmål i coronatider är Riksdagsbiblioteket.

En bra anledning för ett besök i Gamla Stan. Värdet av besöket förhöjs av ett boklån. Beställning ska göras i förväg på hemsidan, så får du bekräftelse på mail dagen efter att avhämtning kan ske. När jag var där var det få besökare. Säkerhetsvakten, städerskan och någon enstaka kunskapstörstande besökare. Lokalerna är helt fantastiska, se hemsidan. Bibliotikarien erbjöd en bärkasse med tryck Riksdagsbiblioteket. I mitt fall behövdes kassen för att bära den i dubbel mening tunga historien ”Dagbok från UD 1962-1976.” av Bo J Theutenberg. Sedan kan man gå ut i det vackra vädret som lyser upp gränderna och restaurangerna.

Boken: Dagbok från UD. neutraliteten – NATO: i kommunismens Moskva – KGB (1962-1976) Vol. 2 Men hur började det då? Theutenberg, Bo J., 1942-

Cyberattacker mot slakterier i USA

Media har rapporterat snabbt och överskådligt. Men hur är det med djurens lidande i de enorma logistikkedjor som djuren befinner sig i? När slakt, styckning, packning, distribution stannar av blir det en kedjereaktion bakåt i leden. Djur som t.ex grisar som är under transport till slakteriet kan inte tas emot därför att det är fullt i framförvarande stationer på väg till döden. Lasten av grisar på långtradare eller tåg är överfull. Grisarna kissar och skiter på våningsplanet under. Grisarna stressas av att att inte få vatten och foder. Grisar plågas och många dör under transporten under ”normala” förhållanden. Hur mycket ökar lidandet och dödligheten under ett embargo?

En liten del av konsumenterna som kan räknas i många tiotals miljoner, blir på detta sätt medvetna om det oerhörda lidandet i djurproduktionen.

Aschberg får oss att se och känna

Hur ofta har vi inte tänkt tanken att oskyldiga barn ska slippa medverka till eller uppleva djurplågeri? Hur tänker anställda i ett slakteriföretag när det gäller sin egen och familjens konsumtion av gris, fågel, fisk och andra djur. För den som undrar finns det laxslakterier också där man föder upp lax i kassar i havet. Många som arbetar i företag som driver slakt besöker sällan slaktlinjen och andra delar i produktionen. Chefer gör kortvariga besök i produktionen utan att behöva plågas av att komma nära djurens lidande. De håller masken så gott det går. Det finns andra som avlönas för att stå hela dagarna och uppleva det monotona och plågsamma vid produktionslinjen. De har inget val.

Frågan är nu i vilken omfattning som anställda själva konsumerar det företaget producerar. Det skulle vara intressant att kartlägga genom undersökningar. Hur gör de anställda i slakteriföretaget där Aschberg i Aftonbladet avslöjade förekomsten av att kyckling skållas levande? Hur talar man om händelserna hemma vid köksbordet? Är det förnekelse och bortförklaringar som gäller? Ljuger man inför barnen och familjen? Äter familjen fortfarande kyckling eller blir det något som är så olikt som möjligt? Vad säger barnen till sina kamrater i sociala media?

Är inte djurplågeriet en källa för lögner, som vänjer människorna att ljuga och bedra? I listan på de sju dödssynderna från medeltiden finns inte djurplågeri upptaget:

  • Högmod – påfågel
  • Girighet – räv
  • Lust – get
  • Avund – hund
  • Frosseri – gris
  • Vrede – varg
  • Lättja – åsna

Läs mer.

Då fanns djur som minneshjälp. Djurplågeri hade kunnat passa bra som första dödssynd. Då hade djuret människan varit en bra minneshjälp.Men dödssynd är för många bara ett moraliskt fel bland andra moraliska fel. Ordet dödssynd ligger inte lika högt på djävulsskalan som det kan låta. Därför passar inte djurplågeri på listan över de sju dödssynderna. Plågeri av människor och djur är oändligt mycket mer av människors råa ondska.

Robertsfors långt ner i miljöranking

I tidningen Aktuell Hållbarhet sjunker Robertsfors kommun rejält i miljörankingen, från plats 103 till plats 252. Rankingen mäter aktivitet och ambition på bred front inom miljöområdet.

Den nytillträdda samhällsbyggnadschefen Carin Elofsson har svarat på frågor i artikeln. Nu frågar sig folk varför Robertsfors kallar sig ”Sveriges bästa kommun”. Ledande socialdemokrater och centerpartister tycks ha gott självförtroende! Men samhällsplaneringen avseende miljön verkar vara i botten.

Bolidens farliga avfall i Chile, Arica

Nu har de drabbade i Arica, Chile åter aktualiserat frågan om det farliga avfallet. Bolidens kommunikationsdirektör avvisar alla krav bl.a med hänvisning till friande dom i ansvarsfrågan.

Så här skrev vi 2018 om händelser kring det farliga avfallet:

Alldeles oavsett vad som avtalats mellan Boliden och Promel borde de som hade kunskapsmässiga förutsättningar slagit larm för att undvika skador på människor och natur. Det går inte att fastställa att Boliden tagit ett sådant ansvar. Istället har Boliden prioriterat den rättsliga processen för att undvika kostnader och ansvar. Detta är djupt klandervärt. I allmänhetens ögon, både i Chile och förmodligen även i Sverige är utfallet av den mångåriga tvisten djupt orättvist trots att tingsrätten friat bolaget Boliden AB.

Det Boliden inte inser är det enkla faktum att ingenting är klart förrän det är klart. Boliden borde inse att någonting måste göras för att lösa tvisten kring och konsekvenserna av det farliga avfallet. Av allt att döma kommer Boliden inte att slippa ansvar. Sverige som handelspartner kan tappa anseende av denna utdragna tvist.