Vitalisering av politiken med hjälp av kris

Det som händer i politiken kallas ofta för kris. Ordet kris tillhör listan av överanvända ord. Det finns många ord som överanvänds, t.ex kränkning. I skolans värld är ordet kränkning många gånger ett vapen för elever som på oklara grunder reagerar mot lärare och skolledning. Istället för många små lokala kriser i skolan behöver också skolan erkännas som ett krisområde. Då motsvarar ordet kris allvaret för skolans framtid. Då ökar hoppet om radikala förbättringar.

Den så kallade regeringskrisen antas av de flesta användarna av ordet vara något skadligt. Det är svårt att argumentera emot ett påstående om kris. Att peka på möjliga fördelar med regeringskrisen är sällsynt men fullt möjligt och välmotiverat. Att V tagit strid med motiveringen om stopp för marknadshyra är något som visat sig ha brett intresse. Den möjliga stridsåtgärden var misstroendevotum som sammanföll med intresset hos flera partier för sina respektive profilfrågor inför kommande val 2022. Den så kallade krisen kan ses som bygget av nya politiska plattformar för Sveriges framtid. Det återstår att se hur det kommer att lyckas både på politisk nivå och – ännu viktigare – på medborgarnas nivå. Det är hemskt hur lågt anseendet för politikerklasen sjunkit. Om den så kallade regeringskrisen kan öka intresset för politik och politiker, då får kris ett nytt innehåll som kan bejakas av medborgarna..

Får vem som helst lägga vad som helst i en brevlåda?

– Vem som helst kan lägga vad som helst i en brevlåda, och i de flesta fall når det mottagaren. Många myndigheter har ett bra säkerhetsfokus – men post och gods trillar ofta mellan stolarna. Hur bra skalskydd vi än bygger så kommer paketen alltid in, säger Oskar Snell produktionschef på CIP Checkport.

Om detta kan man läsa på en blogg, i en artikel av Kalle Martinsson 2020-05-08

Frågan kan bli aktuell för vem som helst, privatperson, företag, institution av alla slag. Häromdagen vecka 24 låg två folders i min brevlåda bland all annan post, SvD, Mitti och mängder av flygblad. När jag var på väg att slänga all reklam i soptunnan upptäckte jag två foldrar som väckte mitt intresse. Det visade sig vara från ISLAMS AHMADIYYAFÖRSAMLING, Sverige. I båda fanns budskapet ”MESSIAS HAR KOMMIT”. Här återges den ena foldern som innehåller ett budskap som leder tanken till Abrahamistiska religioner.

I foldern ges motsägelsefull information om vilka religioner som ingår för denna riktning av Islam: Kristendomen, Hinduismen, Islam, Sikhismen. Här ingår således inte judendomen. Här är inte platsen att jämföra olika religioner. Vad som nu är viktigt för mig är att reflektera över vad som läggs i min brevlåda. Frågan om oönskat innehåll i brevlådan är inte ny. Inte så sällan finns flygblad om insamling av kläder vars mottagare kan vara oseriösa och kriminella företag. När det gäller religiöst material dyker ibland upp en tidning från Svenska Kyrkan, men som till sin karaktär knappast är missionerande.

Jag ser inget bra sätt att hindra ISLAMS AHMADIYYAFÖRSAMLING att lägga missionerande material i min brevlåda. Det skulle kunna väcka obehaglig uppmärksamhet om jag personligen skulle göra försök att stoppa delgivning till mig i min brevlåda. Denna församling har inte såvitt känt den möjlighet som är vanligt förekommande på Internet, nämligen att avprenumerera. Detta exempel på tryckfrihet skapar ett tidigare okänt problem som kan kallas ”mottagningstvång” eftersom jag i praktiken inte kan värja mig. Fenomenet har likheter med utropen från minareter som icke-muslimer inte kan värja sig mot. Det kan tyckas att slutsatserna av mitt exempel går lite väl långt, men då kan man för ett ögonblick tänka på ”droppen som urholkar stenen”.

Källa: Wikipedia 2021-05-20: Ahmadiyya-rörelsen har i organiserad form funnits i Sverige åtminstone sedan 1956, då Kamal Yousuf kom till Sverige från Pakistan. Aktiv mission bedrivs sedan mitten av 1970-talet och de har fått en del svenska konvertiter. Medlemsantalet ökade under 1970-talet då åtskilliga Ahmadiyya-muslimer flydde förföljelser i Pakistan. Fem församlingar finns i Sverige och de driver två moskéer: Nasirmoskén i Göteborg och Mahmoodmoskén i Malmö. Antalet anhängare varierar från 500 till 1100.

Tidningen ATL redovisar undersökning om intrång hos animalieproducenter

En intervju-undersökning hos 4000 djurproducenter gjordes 2020.

– Jag har aldrig någonsin mött ett sådant stort engagemang för någon typ av forskningsfråga som för den vi har tittat på nu, säger Peter Lundqvist. Han är professor vid Institutionen för Människa och samhälle vid Sveriges lantbruksuniversitet i Alnarp. Han har lett studien, som har finansierats av Stiftelsen Lantbruksforskning.

Resultatet visar att djurbönder pressas från flera olika håll. Ett utdrag från rapporten visar:
Olika för olika djurslag
Andel per djurslag som uppger att de utsatt för intrång, utsläpp av djur, trakasserier etc.

  • Gris: 38%
  • Mjölk: 26%
  • Mink: 100%
  • Fågel: 26%
  • Getter: 17%
  • Dikor: 15%
  • Uppgift för kanin, får och nötkött saknas.
    Totalt anger 17 procent av de svarande att de själva drabbats. 41 procent känner någon som drabbats.

Minkuppfödarna intar en särställning där 100% uppger sig ha blivit utsatta för intrång. För grisuppfödare, kycklinguppfödare och mjölkbönder uppges att en hög andel har haft intrång.

Det är svårt att förstå att djurbönder och slakteriföretag blir förvånade över de höga siffrorna. Djurrättsrörelsen i västvärlden uppstod redan på 1970-talet och har vuxit sig stark i många länder bl a i de nordiska länderna. Djurens Rätt och Djurrättsalliansen i Sverige tar avstånd från våld och intrång.

Slakteriföretagen har inte uttalat någon policy om djurrätt. Däremot talar alla varmt för ”djurskydd”. Hur kommer det sig då att djurplågeri i animalieproduktionen förekommer utan att slakteriföretagen träder fram för att förklara hur man en gång för alla ska komma tillrätta med problemen? Är vegansk livsstil med växtbaserad kost lösningen? Mycket talar för det. Utveckling och produktion av växtbaserade livsmedel går framåt i hög takt.

Statsvetare vid högskolan, sköt jobbet istället!

Så här skriver Aftonbladet idag fredagen den 18 juni:

Marja Lemne, S-märkt statsvetare vid Södertörns högskola, tror att regeringen kommer att hitta en lösning som innebär att Centerpartiet och Liberalerna backar från förslaget om fri hyressättning i nyproduktion.

– Den här situationen innebär ett dilemma för flera partier. Mitt grundtips är man löser det och att Annie Lööf får bita i det sura äpplet, samtidigt som hon kommer att visa sig ädel och statsbärande, säger hon.

Har Marja Lemne uppdrag för S som hon redovisat för sin arbetsgivare Södertörns Högskola? Kanske inte. Om så är fallet vore det oacceptabelt ur etisk synpunkt. Nu har Marja Lemne använt sin arbetstid och position för diskussion om storpolitik via media som kan orsaka samhällskostnader som inte skulle uppkomma om demokratins spelregler respekterades.

Administrativt djurplågeri

Ett bevis för samhällets och politikerans uppgivenhet är ropen på lägre straff för allvarliga fall av djurplågeri. Enligt lagrådsremiss ska grovt djurplågeri ge fängelse i lägst sex månader och högst fyra år. Den nya lagstiftningen föreslås införas första juli 2022.

Redan i motion 2018/19:2846 av Richard Jomshof m.fl. (SD) föreslogs skärpta straff för djurplågeri.

Vad ingen tycks ha tänkt på är det system som finns i animalieproduktionen som kan samlas under en beteckning administrativt djurplågeri. Den föreslagna straffskärpningen tar sikte på symptom istället för orsaker till djurplågeri. Inom animalieproduktionen eftersträvas högre produktivitet. Där används mätbara faktorer i produktionskedjan t.ex i slakten, slaktbandet för kycklingar och grisar. De fall som rapporterats på senare tid med skållning av levande kycklingar och skållning av levande grisar kan idag inte anmälas till åtal. Till bakomliggande orsaker räknas hastighet på slaktbandet, som ger en lägre slaktkostnad per kyckling eller gris. Denna hastighet har drivits fram av lönsamhetsskäl. Lönsamhet är något som den administrativa företagsledningen sätter upp mål för. Där ligger ansvaret för det djurplågeri som avslöjats av media, i programmets 200 minuter som producerats av Robert Aschberg, Expressen.

Här kan man gå vidare för att kartlägga administrativt djurplågeri. I princip är möjligheterna goda för kartläggning på många områden. Straffmätningen kommer att bli ett problem. Det paradoxala är att många administrativt ansvariga saknar kontakt med djuruppfödning och slakt. Många administrativt ansvariga har tillgång till resurser att bestrida åtal. Straffen bör bli mycket högre än de som föreslås i lagrådets remiss enligt ovan. Men först av allt måste en ny kategori för djurplågeri erkännas, nämligen administrativt djurplågeri.

Efterkrigstidens största politiska fråga – kärnkraft – på väg att växa för 2000-talet

Bill Gates gör inte bara bra saker men allt han gör är utomordentligt intressant som del av en diskussion. Det senaste är planen på att bygga en natriumreaktor i Wyoming i samarbete med Warren Buffet.

Även i Sverige måste vi aktivera debatten om teknik och säkerhet för kärnkraft. Vi behöver bli pragmatiska på så sätt att vi inte alltid värderar en teknik som tänks utesluta andra tekniker. Det är nödvändigt att använda flera olika tekniker. De har alla både för- och nackdelar. Det förstår många, både proffs och lekmän. Här finns ett stort kunskapskapital som redan är och kommer att förbli till stor nytta. Vi behöver således inte börja om från noll.

Riksdagsbiblioteket i Gamla Stan

Ett utflyktsmål i coronatider är Riksdagsbiblioteket.

En bra anledning för ett besök i Gamla Stan. Värdet av besöket förhöjs av ett boklån. Beställning ska göras i förväg på hemsidan, så får du bekräftelse på mail dagen efter att avhämtning kan ske. När jag var där var det få besökare. Säkerhetsvakten, städerskan och någon enstaka kunskapstörstande besökare. Lokalerna är helt fantastiska, se hemsidan. Bibliotikarien erbjöd en bärkasse med tryck Riksdagsbiblioteket. I mitt fall behövdes kassen för att bära den i dubbel mening tunga historien ”Dagbok från UD 1962-1976.” av Bo J Theutenberg. Sedan kan man gå ut i det vackra vädret som lyser upp gränderna och restaurangerna.

Boken: Dagbok från UD. neutraliteten – NATO: i kommunismens Moskva – KGB (1962-1976) Vol. 2 Men hur började det då? Theutenberg, Bo J., 1942-

Cyberattacker mot slakterier i USA

Media har rapporterat snabbt och överskådligt. Men hur är det med djurens lidande i de enorma logistikkedjor som djuren befinner sig i? När slakt, styckning, packning, distribution stannar av blir det en kedjereaktion bakåt i leden. Djur som t.ex grisar som är under transport till slakteriet kan inte tas emot därför att det är fullt i framförvarande stationer på väg till döden. Lasten av grisar på långtradare eller tåg är överfull. Grisarna kissar och skiter på våningsplanet under. Grisarna stressas av att att inte få vatten och foder. Grisar plågas och många dör under transporten under ”normala” förhållanden. Hur mycket ökar lidandet och dödligheten under ett embargo?

En liten del av konsumenterna som kan räknas i många tiotals miljoner, blir på detta sätt medvetna om det oerhörda lidandet i djurproduktionen.

Aschberg får oss att se och känna

Hur ofta har vi inte tänkt tanken att oskyldiga barn ska slippa medverka till eller uppleva djurplågeri? Hur tänker anställda i ett slakteriföretag när det gäller sin egen och familjens konsumtion av gris, fågel, fisk och andra djur. För den som undrar finns det laxslakterier också där man föder upp lax i kassar i havet. Många som arbetar i företag som driver slakt besöker sällan slaktlinjen och andra delar i produktionen. Chefer gör kortvariga besök i produktionen utan att behöva plågas av att komma nära djurens lidande. De håller masken så gott det går. Det finns andra som avlönas för att stå hela dagarna och uppleva det monotona och plågsamma vid produktionslinjen. De har inget val.

Frågan är nu i vilken omfattning som anställda själva konsumerar det företaget producerar. Det skulle vara intressant att kartlägga genom undersökningar. Hur gör de anställda i slakteriföretaget där Aschberg i Aftonbladet avslöjade förekomsten av att kyckling skållas levande? Hur talar man om händelserna hemma vid köksbordet? Är det förnekelse och bortförklaringar som gäller? Ljuger man inför barnen och familjen? Äter familjen fortfarande kyckling eller blir det något som är så olikt som möjligt? Vad säger barnen till sina kamrater i sociala media?

Är inte djurplågeriet en källa för lögner, som vänjer människorna att ljuga och bedra? I listan på de sju dödssynderna från medeltiden finns inte djurplågeri upptaget:

  • Högmod – påfågel
  • Girighet – räv
  • Lust – get
  • Avund – hund
  • Frosseri – gris
  • Vrede – varg
  • Lättja – åsna

Läs mer.

Då fanns djur som minneshjälp. Djurplågeri hade kunnat passa bra som första dödssynd. Då hade djuret människan varit en bra minneshjälp.Men dödssynd är för många bara ett moraliskt fel bland andra moraliska fel. Ordet dödssynd ligger inte lika högt på djävulsskalan som det kan låta. Därför passar inte djurplågeri på listan över de sju dödssynderna. Plågeri av människor och djur är oändligt mycket mer av människors råa ondska.