Stockholms stadsbibliotek har besökare som kommer av många skäl. Somliga vill njuta av Gunnar Asplunds skapelse som nått beundran i hela världen. Andra vill låna och läsa böcker. En viktig grupp är hemlösa som kan finna några timmars lugn och avskildhet. Många går till läsesalen för tidningar i markplanet. Strax intill finns toaletter för att uträtta behov och för att skölja av sig, eller att byta till rena kläder för den som är uteliggare. Men också bra för alla mammor och pappor för blöjbyte på sina små.
Idag fredagen den 17 december 2021 var det glest besatt i läsesalen med alla sorters människor – i den mån jag tycker mig ha förmågan att sortera – med iakttagande av skyddsavstånd i pandemitider. Längs väggen med sittbänk och små fasta bord satte jag mig att läsa papperstidningar som jag annars bara läser i digitalt format. Till vänster om mig, på ca två meters avståndkom en man i 50-årsåldern. Han kånkade på en resväska som en gång för kanske 30 år sedan var på modet. Lite onödigt färggrann. En sådan där som man kan packa en kostym eller rock. Med galge för att snabbt och lätt hänga upp i hotellgarderoben. Men denne tämligen slitne man bor knappast på hotell. Han hade också ett par välfyllda kassar. Han tog av sig en varm illröd kofta som han la i en av kassarna. Det hade blivit för varmt med koftan på i läsesalen.
Utan att jag först reagerade placerade han flera saker på sitt caféstora bord, ca 70 x 70 cm. Aftonbladet in plano oöppnat, lussebulle, någon sorts smörgås, en bit sockerkaka och en mandarin. Rak rad, räta vinklar. Dessutom en liten tetrabrik 200 ml med saft. Sugrör fastklisrad på utsidan. Allt lades upp på bordsskivan med perfekt inbördes ordning. Han rörde sedan inget av rekvisitan, inte heller tidningen. Han satte på sig hörslinga för att använda sin mobiltelefon. När jag avlägsnade mig efter någon timme hade han fortfarande inte rört rekvisitan utan satt förtfarande lätt hukad, orörlig över det caféstora bordet, erkannerligen djupt försjunken i vad hörslingan matade honom med.
Jag kan spegla mig i uteliggaren. Det är förklaringen till mitt intresse. Uteliggaren blottlägger förhållanden till hur det är att var människa. Var och en kan försöka jämföra med sig själv och sitt liv. I så motto vill jag betrakta alla människor jag möter som uteliggare, tillgängliga för iakttagelser i livets läsesal.
Medborgarpanelen, Göteborgs universitet gör återkommande enkäter om attityder till politik och samhälle, senast december 2021. En av frågorna var vilka tre samhällsproblem som svarspersonen till enkäten sätter främst. Jag svarade:
Konflikten med Ryssland och Putin upplevs genom media, främst svenska media. Ukraina får ofta stå som samlingsbenämning för västvärldens och Rysslands motsättningar. I själva verket är det ett större komplex av motsättningar. I Sverige finns tillgång till militär expertis i Kungliga Krigsvetenskapsakademien. På deras sajt finns en artikel av Stefan Forss av den 29 november i år som försöker svara på frågan om Ryssland förbereder en invasion i Ukraina. Denna och andra artiklar är fulla av intelligenta resonemang. Mycket intressant läsning.
Något som inte diskuteras uttryckligen är Putins och Rysslands bevekelsegrunder. Genom att öka kunskapen om bevekelsegrunder kan konfliktrisk och krigsrisk hanteras bättre av västerlandets parter, EU, NATO och Sverige. En titt på kartan där NATO:s gräns förskjutits från gränserna under Kalla kriget till dagens gräns som går ända fram till ryskt territorium bör kunna övertyga vem som helst att Ryssland och Putin kan känna sig trängda. I västerlandet behöver vi inte påta oss bördan av att känna sorg för Rysslands tillbakagång i territoriellt avseende, men det är ett misstag som kan leda till krig om inte militärstrategerna förstår hur viktigt det är att analysera Rysslands och Putins bevekelsegrunder för hot och förtäckta hot.
34.500 personer, poliser och civilanställda i flera myndigheter sägs vara engagerade i en kampanj mot den organiserade brottsligheten, enligt ett uttalande i SR1 måndagen den 13 december 2021 av en högt uppsatt polischef. Det framgick inte, men det torde ha samband med ett pressmeddelande under oktober.
Sverige har ett rykte om sig att producera gedigna utredningar och planer inom statsförvaltning men med klena praktiska resultat. Upp- och nedvända förhållanden.
SVT Agenda hade en utfrågning söndagen den 12 december om gängkriminalitet. Del 1 – Del 2
Även här gavs intrycket att Sverige har den perfekta planeringen. Men var finns realismen och trovärdigheten? Tittarna får inte den närkontakt med kriminaliteten som de får i andra TV-kanaler som gör live-reportage. De stora planerna kan bli alltför abstrakta för folk i gemen. Dessutom är mediavalet av stor betydelse. Samhället med polisen i främsta ledet måste tala till en mycket bredare publik än vad SVT:s båda kanaler kan klara.
En chans som inte togs tillvara var att sätta fokus på organiserad kriminalitet i Stockholm i jämförelse med Malmö och Göteborg där goda resultat i kampen mot den organiserade brottsligheten sägs ha uppnåtts. Själva justitieministern uppgav att två tredjedelar av brottsligheten i Malmö har utraderats. Varför togs inte det till utgångspunkt?
Ett trovärdighetsproblem uppstod i Agenda när Camilla Kvartoft frågade M och V om inte festknarkandet skulle klämmas åt. För detta fanns inte något intresse hos politikerna. Kan det vara så illa att politikerna inte vill stöta bort en del av sitt väljarunderlag? Kampen mot organiserad brottslighet kan innehålla motsägelser som gör det hela ännu svårare.
I Norge diskuteras intervention i prissättningen av energi då priserna har rakat i höjden. I Sverige har den nya energiministern Khashayar Farmanbar fått frågan i en radiointervju SR1 2021-12-11 om något liknande planeras. ”Hur mycket måste priset stiga för att det ska bli aktuellt?” Svaret blev att ”det är en hypotetisk fråga”. Ett intetsägande men fullt begripligt svar.
Prisutvecklingen på el beror i högsta grad på den förda politiken på energiområdet. Stängning och nedmontering av fullt fungerande kärnkraftsreaktorer är ett hån mot konsumenterna och näringslivet. De eftersatta investeringarna i kraftnät likaså, men där fanns oförutsedda industriplaner för norra Sverige som oförtjänt räddat ansiktet för försumliga och ansvariga.
Regeringen bär ett tungt ansvar. Opinionssiffrorna för S har fått en Magda-effekt med 3–4 procent medan MP hamnat under 4-procentspärren. Pandemin och jul- och nyårshelgerna lägger sordin på den politiska diskussionen i Sverige, kanske en bit in på nästa år. Plånboksfrågorna med el och livsmedel i förgrunden kommer troligen att väga tyngre än klimatfrågan som bärare av negativa effekter. Kommer ens klimatfrågan att hävda sig som övergripande ödesfråga när elen kostar dubbelt så mycket och matpriserna höjs kraftigt? En gång i tiden, 1972 var det priset på mat, främst mjölk och ost som fick Skärholmsfruarna att demonstrera i Stockholm. Då införde Palme prisstopp. Nu kan energipriserna få större och tydligare symbolvärde. Andersson kommer att få ta smällen. Språkrören i MP kommer troligen att gömma sig utan ansvarstagande för den förda energipolitiken under sin korta tid vid makten.
En logisk effekt av detta haveriliknande läge i energifrågan är att kritiken av vindkraft blivit framträdande. Tyvärr alldeles för sent för att rädda fullt fungerande kärnkraft. Ansvar bör utkrävas av S och MP. Och C och V.
Ord kan användas för att göra förskönande omskrivningar. Ett exempel är hämtat från Lördagsintervjun i SR1 med Anna Borg, VD i Vattenfall. Intervjun handlade i stort om den stora utbyggnaden av elproduktion med olika energislag som pågår i Sverige. Även energislaget sol och Vattenfalls engagemang i solenergi togs upp. Här har Vattenfall varit beroendeav solceller som tillverkas i området Xinjiang i Kina. Där tvingas fångar arbeta i fabriker. Produktionen är beroende av råvaran kisel där Xinjiang har mycket stor förekomst för försörjning av Kina och världsmarknaden.
VD Anna Borg uttryckte sitt avståndstagande till tvångsarbete och förklarade att Vattenfall arbetar för att lösa problemet genom att se över sin leveranskedja. Hur detta skulle kunna ske konkret fick lyssnarna inte veta trots programledarnas ihärdiga frågor.
Grejen för VD Anna Borg tycks vara att dölja faktiska förhållanden genom valet av ordet leveranskedja. Här gjorde hon troligen ett misstag. Tänkande lyssnare och journalister kommer naturligtvis att jaga Vattenfall i fortsättningen för att undersöka om aktörerna på marknaden även i fortsättningen tar solceller med kisel från tvångsarbete i Xinjiang, Kina.
Jacob Wallenberg intervjuades i programmet 30 minuter den 1 december. Det handlade om Wallenbergs syn på stora politiska frågor, där Kina var i fokus. Det viktigaste och mest förutsägbara uttalandet var det nödvändiga införandet av 4:e generationens kärnkraft för att lösa energifrågan på medellång sikt. Nu är det uttalat inför svenska folket.
Vad är då viktigast för gräsrötterna att reflektera över? Naturligtvis sakfrågorna i första hand, men även över varför avgörande uttalanden av makthavare sker återkommande i statsmedia som fungerar som propagandacentral för statsmakten och politiken.
SVT gjorde ett bara jobb onsdagen den 1 december 20221 med att intervjua Khashayar Farmanbar, 45, ny energi- och digitaliseringsminister. Han tycks ha klena fackmässiga meriter för området, mer än att kunna kalla sig ingenjör. Hans främsta merit tycks vara SSU-medlemskap som 15-åring. SVT:s kompetens visades genom att ställa en konkret och aktuell fråga om vindkraft. Han fick frågan om placering av kraftverk inom hans hemkommun Nacka. På det svarade han yvigt och högröstat om något annat istället, nämligen vindkraft till havs. Både frågan och svaret upprepades flera gånger. Uppenbarligen är han som de flesta andra medborgare ovillig till vindkraft nära sitt eget boende, NIMBY, not in my back yard.
Baylan har fått en efterträdare som är lika tom och svamlig: Farmanbar
Nu jagar media Annika Strandhäll för obetalda räkningar. Kronofogden är på språng! Det kan se ganska oskyldigt ut men om man vidgar synfältet framträder en obehaglig bild av henne och närstående. Att fuska med betalningar är särskilt omdömeslöst om man polar med justitieministern. Han heter Morgan Johansson. De har båda oavslutade studier på sin CV. Det tycks vara en okej merit för sossar i maktställning. Det bästa vore väl att båda två säger upp sig på samma gråtmilda sätt som Stefan Löfven gjorde när han talade om att han var stolt över att som enkel arbetargrabb ha fått tjäna svenska folket i 7 år.
Så ge media en chans som jobbar med att kolla verkligheten bakom fasaden.
När dammet har lagt sig är det läge för reflektioner. Respekt för konkurrens från SD visas bl.a genom att ge plats för LO-företrädare. Partisekreteraren i S Tobias Boudin har varit orförande i Kommunal. Näringsminister Karl-Petter Thorwaldsson har varit LO-ordförande. Det är väl känt att LO har en stor del medlemmar som sympatiserar med SD. Inom arbetarrörelsen har en klyfta uppstått som vidgats mellan partiet och facket. Motiv finns att tillsätta framstående företrädare från LO för att bredda moteld till SD. Men det kommer kanske inte att ske öppet.
Redan dag 1 har den nya ministern för klimat och miljö Annika Strandhäll gått ut med prioritering av slutförvar av kärnavfall. Det är en del av energipolitiken där S känner trycket från SD, KD, M och även L. Jimmie Åkesson sa i intervju att han saknade kärnkraft i regeringsförklaringen. Kanske sker en kursändring först efter valet hösten -22 med nya färger i regeringen.
Mer har sagts i media om ministern för infrastruktur Tomas Eneroth och pågående förundersökning med misstanke om sexuellt ofredande. Det ger syn för sägen hur en skandal flyttar fokus från de politiska sakfrågorna.
Det återstår att se om Jimmie Åkesson får sina farhågor besannade om ”Juholtvibbar” som han kände på estraden inför sina partimedlemmar vid landsmötet i Karlstad härförleden. Men det finns idag inga tecken på att Magdalena Andersson kommer att ge upp som partiordförande och statsminister. Hon har en mycket solid bas med sin utbildning och erfarenhet. Men i politik kan allting hända. Hon löper risk att bli den sista S-ledaren som statsminister.
För att minska risken att redan nästa höst hamna i historiens skymningsland är radikala idéer en möjlighet. Djurrätt och djurskydd behöver ett eget departement och minister. En sådan satsning kan få omedelbar förståelse hos en stor del av medborgarna. Konkurrenter som C och MP och M får skrämselhicka av att gå miste om 2000-talets viktigaste politiska innovation. Om inte någon annan tar mod till sig att värna om djuren på politisk nivå kan SD mycket väl hinna före. Nu är det sagt. Återstår att göra.