Ingen ordning alls i uttalet av den första stavelsen. Dessutom kan den andra stavelsen uttalas på mer än ett sätt.
Uttalet på lågskotska är så här: kort a och andra stavelsen svald på ett oförklarligt sätt.
Uttalet i nyhetsprogram är ofta med långt a.
Håll med om att lågskotska uttalet är mysigast! Hoppas att det lågskotska uttalet breder ut sig när de 4.000 delegaterna och Greta Thunberg åkt hem från klimatkonferensen COP26.
Vid avtackningen av Stefan Löfven vid partikongressen (S) häromdagen fick en rad kändisar formulera sitt omdöme över avgående partiordförande (S). Det är inte mödan värt att söka sig tillbaka för att höra de olika bidragen. Ett som stod ut var från Leif G.W. Persson som bl.a yttrade ”han är ingen dumskalle” eller något i den stilen. Han såg oförskämt nöjd ut vid tillfället. Men inte mer än vanligt kanske. Han brukar gilla det mesta han själv säger i vällustiga, blöta munrörelser med prillan på glid. Tänk att ha en sån ställning som svenska folkets celebritet! Få andra kan få säga ordet dumskalle som omdöme på en person, även om det är menat som en kärleksförklaring. Tiderna har förändrats inte minst vad man får säga offentligt. Knappast någon skulle våga klanka på en folkkär person som GW, Gustavs son ni vet, alla ni som läst boken. Inte ens en forskare i Uppsala med identitetsfrågor som inrikting.
Men har man inget att förlora, vågar man. Jag tycker att det är dåligt att ta fram ett gammalt uttryck som dumskalle. Ordet kan av några uppfattas som nedvärderande och behöver inte spridas till dagens publik som gärna tar efter sina favoriter. Det finns ju så mycket annat man kan säga.
Ställ frågor till Svensk Fågel här.
Om du frågar om ”skållning av levande kycklingar” så får du svar på något annat istället. Men om du söker med en fråga om ”Djurskyddsbrott” så kommer svaret ”Din sökning gav inga resultat”.
Det finns en lång rad texter med bilder hos Svensk Fågel, men inga som ger svar på frågor om t.ex Djurplågeri och Djurskyddsbrott. Det är brott som kan ge fängelse.
Svenska Dagbladet har låtit en juridikprofessor uttala sig om två riksbankchefers aktieinnehav. Han anser att innehavet visar på jäv eftersom det innehåller aktier i företag som fått stimulanser som cheferna varit med att besluta om genom stöd under coronakrisen.
Vi kan alla hålla med om att det är klara fall av jäv. Vid närmare betraktande rör det sig om ganska små aktieinnehav på 195.000 kr respektive 82.000 kr. Men rätt ska vara rätt. Vad som är värre är att en så viktig institution som Riksbanken visar sig ha chefer som verkar ha småspararintellekt. Riksbankchefer ska tänka och handla i stort. De tycks dessutom inte veta vad förtroendekapital är och hur det bedöms.
Fågelslakterierna i Sverige har ett gemensamt företag med webbsida. Där inbjuds du att ställa frågor om kyckling och annan fågel. Massmedia har skrivit mycket om djurplågeri den senaste tiden. Därför är det viktigt att höra vad Svensk Fågel har att säga om djurplågeri.
Svaret de ger är: ”Din sökning gav inga resultat”. Gör samma sökning själv här.
Svensk Sigill, Helena Allard har gått ut med öppen kritik av odlad lax. Läs om Svenskt Sigill.
Svenskt Sigill är en märkning med en symbol Svenskt Sigill som äga av LRF – Lantbrukets Riksförbund. En stor mängd branscher ingår, så även kycklingbranschen.
Svensk Sigill berättar: ”Målet blev nu att ta fram hållbara regelverk för andra produktionsgrenar som mjölk, nötkött, griskött och kyckling, men även för transporter, slakt och livsmedelsförädling.”
I januari 2921 rapporterade Djurens Rätt om djurplågeri på KRAV-gårdar. Efter spaning mot företaget Kronfågel har en rad missförhållanden upptäckts. Många former av djurplågeri bedrivs bl.a skållning av levande kycklingar, klämskador med mera.
Vad vi ser är också att branscher inom livsmedel försöker konkurrera genom att ha mindre hemskheter, mindre djurplågeri och djursjukdomar än sina konkurrenter. När hemskheter finns i praktiskt taget alla branscher går vi en hemsk framtid till mötes. Anklagelser med bildbevis med mera mot varandra förs inte fram i reklamen, men väl i ett system av PR-aktivteter. Dessa aktiviteter når konsumenter och handel i alla media som TV, dagspress, fackpress, sociala media med mera.
Scandinavian Standard AB är ett internationellt livsmedelsföretag, med säte i Stockholms kommun. Det bildades 2013 genom en sammanslagning av svenska Kronfågel och danska Danpo. Vid samma tillfälle förvärvades norska Den Stolte Hane. Företaget föder idag upp kycklingar och säljer kycklingkött och produkter av kycklingkött i Sverige, Danmark, Norge, Finland och Irland. Företaget hade 2020 en omsättning på 9,9 miljarder kronor och 3.220 anställda, varav 922 i Sverige, 856 i Danmark, 322 i Norge, 183 i Finland och 937 i Irland. (källa: wikipedia, läst 2021-10-29)
Aktien Scandi Standard noteras på Stockholmsbörsen. Under de senaste 12 månaderna har värdet gått ned från SEK 68,9 till SEK 42,85. Det innebär att aktieägarna förlorat SEK 1.717.583 tkr. Aktier i allmänhet har ökat rejält under 12 månader. Om vi utgår från aktieindex OMX har förlusten varit SEK 2.774.557 tkr. Tio ägare har 52,9% av kapital och röster. Den största ägaren har 15,3% av kapital och röster. Resten fördelar sig på ett ett stort antal ägare, även många småsparare. Om aktieägarna i stället hade köpt aktier som följt index OMX hade de haft ett dubbelt så högt kapital som idag.
Nedgången i aktiekursen kan till stor del tillskrivas det djurplågeri som avslöjades hos Kronfågel i våras. Med andra ord: Djurplågeri kostar stora pengar för ägarna, närmare bestämt i storleksordningen 2 till 3 miljarder under 12 månader.
Redan 2016 gjordes en rivning, världens första av en havsbaserad anläggning i Kalmarsund. Byggande av vindkraft medför åtaganden för rivning, både till havs och på land. Nu är elpriserna höga och lönsamheten kan förmodas vara hög under lång tid. Det beror på prisutvecklingen för andra energislag. Livslängden, den tekniska och ekonomiska kan variera mycket. Det beror också på viljan att restaurera. I alla scenarion finns en risk att ägaren flyr från sina förpliktelser att återställa underlaget. Orealistiska kalkyler på kostnaden för återställning har florerat, ibland rena falsarier när kunskapen varit låg hos partners och myndigheter. Det kan befaras att oseriösa företag registrerade i skatteparadis kan smita. Ett sätt är att överlåta vindkraftverket till en ”målvakt” eller att helt sonika sätta företaget i konkurs.
Fler och fler uttjänta vindkraftverk kommer att rivas. Hur ska det gå med återställande? Kommer vissa att smita? Kommer vissa att fuska med återställandet och låta betongfundamenten till största delen ligga kvar? Och hur ska havsbaserade verk rivas?
Det är hög tid för regeringen att se över problemen. Ett sätt är att införa en skatt per producerad kilowattimme. Rivning och återställning är dyrare än man tror. En skatt på fem öre per kilowattimme kan säkra återställning, borttagande av fundament.
Efter att nyligen blivit ägare till en bättre begagnad mobiltelefon iPhone 7 läser jag med fasa om Zuckerbergs utspel med ”metaverse”, det andra universum. Är det inte lika bra att hela jordens befolkning får en antenn i röven för att alltid vara online inför och i den nya utvecklingen? Det går inte att förneka att ”metaverse” är framsynt när det gäller övergång från materiell konsumtion till symbolisk konsumtion. Unga personer upplever redan det symboliska livet som mer verkligt än livet självt. Ja, vilket liv då?
När Facebook lanserades fanns det ändå ett visst motstånd, bl.a från lilla mig. Det kändes förhoppningsfullt. Nu står vi inför en ny offensiv mot privatlivets helgd. Kolla på internet om du har glömt vad det betyder… I offensiven finns en oerhörd makt med kapital och människor. Det sägs att Zuckerberg ska rekrytera tio tusen ingenjörer för satsningen i Europa. Till att börja med, kommer de att få ett chip i örat eller antenn i röven? Det ligger också en fara i att motsättningar byggs upp mellan den första vågen av medarbetare och radikala motståndare. Frankrike ligger i farans riktning, kanske också USA?
De yngsta som älskar spel i alla former är helt oskyddade. De kommer att hoppa på det nya och kräva sina vårdnadshavare på pengar till ”metaverse” som kommer att uppträda i många skepnader. Det kanske inte ens är möjligt för konsumenterna att se vem som står bakom en viss produkt. De lite äldre och medelålders kommer att ställas inför val av ett växande utbud. De kanske lockas av inslag med kryptovalutor i hopp om att blir rika på att ta emot vågen av ”metaverse”. En okänd andel kommer att vägra eller försöka vägra. Risken finns ju att bli övertalad, söndertjatad av andra.
Det är inte första gången ett paradigmskifte kan klyva befolkningen. Industrialismen var det största som förändrade världen för 200 år sedan och framåt. Läs om bl.a Ludditerna, här med metatolkning.
Men inget behöver bli som förr. Min telefon är hursomhelst alldeles för omodern i ett kulturkrig mot Big Tech.
Efter att idag hört om djurförsök i Vetenskapsradion SR 1 finns anledning att vara både optimist och pessimist.
Försök med hundar i forskning om diabetes är på väg att ersättas av djurfria metoder, enligt forskare vid Linköpings universitet. Två av tre forskare som medverkade ansåg att det är omöjligt att avskaffa alla djurförsök. Det kan kanske vara möjligt i en oviss och avlägsen framtid.
För helhetsbilden är det viktigt att följa Djurens Rätt och deras bevakning. Men också rapporter om affärsprojekt som vi berättade 2020.
Under lång tid kommer vår paroll tyvärr vara nödvändig:
Stoppa djurförsök!