Sveriges historia som förrädarnation

Spåren efter svek går aldrig ur. Är vi på väg att göra ett historiskt svek mot Danmark genom undfallenhet för Trump och hans hov? Det finns ännu inte en stark reaktion från svenskt håll mot Trumps hot mot Danmark och Grönland. Det sägs att tystnaden och undfallenheten är ett medvetet sätt från den svenska regeringen att inte riskera stöd från Natolandet USA i händelse av krig med Ryssland. Vad har då spelat in för en sådan hållning? Är det Sveriges undfallenhet mot Hitler och nazisterna under 2:a världskriget? Det gjorde att Sverige inte drogs in i krigshandlingar. Men arvet efter undfallenheten mot Hitler är fortfarande kännbart och till skada. 

Därför är det förkastligt att upprepa handlingar som gör Sverige till en förrädarnation. Det bör gälla både mot Trumps administration och mot andra krigshetsare i samma grad. Men eftersom det nu främst handlar om USA:s hot mot Danmark bör vi koncentrera tankarna därpå. Riskerna för repressalier finns. Ett sådant område är IT och AI. Det sägs att molntjänster som ligger på europeiska värdar utgör endast fem procent. I de värsta scenarier skulle alltså USA:s techjättar kunna lamslå europeiska kunder med katastrofala konsekvenser. Likaså kan AI-jättarna stänga ute europeiska aktörer. På samma sätt som militär upprustning i EU påskyndas bör tech utvecklas med intressen som står fria från Trumps USA (vilket inte nödvändigtvis gäller hela USA).

Men viktigast och snabbast kan Sverige väcka opinion i tech-världen och hos värderingsstarka personer som innebär ett starkt stöd för Danmark i första konfliktomgången.

Jag säger då det…

Talesättet ”högmod går före fall” känns otillräckligt i fallet Trump med tanke på hans uttalande om att USA behöver Grönland. Trump har snabbt skaffat sig ovänner i Danmark och länder i hela EU. Trump har visserligen fått profil som mästare i facket one-liner. I fallet Grönland har Trump försökt håna Danmarks regering med ett skämt:

– Vet ni vad Danmark gjorde nyligen för att öka säkerheten på Grönland? De skickade dit en hundsläde till.

Det skulle vara lätt att svara med samma mynt, t.ex med:

– Vet ni vad Trump gjorde för att undgå dödsstraff för våldtäkt av minderårig? Lovat ta jobbet som hundförare på Grönland i sitt nästa liv.

Hur snackar vi världspolitik egentligen?

Är det så att vi går långt med ökande komplexitet och hotfullhet, längre än att förenkla? Blir snacket ett ”Putin” eller ett ”Trump”? Ett Ryssland eller ett USA? Därtill också lite Kina och lite EU? Vi är kanske många som inte märker hur vi står och stampar och kommer ingen vart. Man kan kalla snacket en ställföreträdande diskussion om något större mellan individer. I tankar och reflexioner inom individen själv kan komplexiteten få gränslös räckvidd. Men just i snacket mellan individer är diskussionen schablonartad med mycket ”Putin” och mycket ”Trump”. Ibland kan det bero på situationen som individerna befinner sig i. Kort om tid, men också kort om tankar. Understundom gör sig känslan av torftighet påmind. Då är frigörelsen från torftighetens bojor ett byte av samtalsämne, hur nära världskrig och massdöd man än befinner sig.

Och hur mår frugan…? Hur mår vovven…?

Ska man döma hunden efter håren? 

… ett ordspråk som säger att man ska se till de inre kvalitéerna hos en människa. Det må så vara men det finns något som alla inte har tänkt på, nämligen varför slipsen, särskilt slipsknuten avslöjar mycket om bäraren. Låt oss först klara ut att det i princip finns två typer av slipsknutar, den franska och den engelska. Den förra är triangulär och symmetrisk, liksidig för att låna ett kriterium från geometrins begreppsförråd. Den senare, alltså den engelska knuten, är också triangulär men inte liksidig. Den ser ut som den har blivit sned kanske beroende på problematisk knytning. Båda knuttyperna kan variera i storlek. Detta beror på slipsens dimension och materialegenskaper men också var på slipsen som knuten placeras. Båda typerna kan knytas med ett veck på slipsen direkt under slipsknuten. Så långt vissa tekniska förutsättningar. 

Nu kommer vi in på värderingar på bäraren. Tag t.ex Trump. Han (eller någon annan) knyter sin slips för att få långt häng, ända ner till naveln ungefär. Slipsen som ofta är knallröd hänger på ett utmanande sätt med en oknäppt kavaj som inramning, dessutom ofta också med oknäppt rock. Nu kommer vi till slipsknuten. Den borde vara något av ett epicentrum på den store makthavaren. Kruxet är att knuten, en dåligt knuten fransk knut, har slappt och slött utseende beroende på att vecket är slappt och alldeles för långt. Detta gör kort sagt att det ser för djävligt ut. För stilsäkra betraktare, kanske även för omedvetna tittare, påverkas personan till det sämre. För mig på gränsen till det katastrofala. Här finns ingen pardon. Trumps inre egenskaper är lika sladdriga som hans slips med knut och det hela.

För att nu ta den engelska knuten kan vi utgå från att 8 av 10 engelska gentlemen har den rätta snitsen. På slipsknuten, kragen , kavajen och så vidare. Några har stilvecket under själva knuten som till yttermera visso är modest i storlek och knuten hårt åtdragen. Det kan vara en snedrandig klubbslips. Eller en slips i bästa siden som en sniken man inte skulle våga plåga så långt. Men är det kvalitet återtar tyget sin form efter avtagandet. 

Där kom vi osökt in på en annan central fråga. Upplöses knuten på kvällen eller går knuten också till nattvila? När misstanken pyr, då är det riktigt illavarslande för bedömningen av bäraren. Det ligger i farans riktning att så kunde vara fallet med Trump. Putin har också fransk knut, men den ser alldeles perfekt och dagsfärsk ut. Kanske har han älskarinnor som knyter slipsen och då faller han ändå in under kategorien stillösa och hållningslösa individer.

Att lära sig av historien med hjälp av AI

Krig startar sällan under jul och nyår. Ofta är januari starten på huvudoffensiver i redan pågående konflikter. Här några exempel på krig. I stora delar av världen finns krigsrisk. 

Krigsstarter (urval av större krig efter 1900)

MånadExempel på krigStartdatum
JanuariGulfkriget – huvudoffensiv17 januari, 1991
 (Mycket få egentliga krigsstarter) 
FebruariRyska invasionen av Ukraina24 februari, 2022
 Rysk annektering/krig i Ukrainafebruari, 2014
MarsIrakkriget20 mars, 2003

Att lära sig av historien forts. med hjälp av AI

Frågan: Hur många krig pågår i världen?

Det exakta antalet krig och väpnade konflikter som pågår världen runt just nu (2025/2026) beror på hur man definierar ”krig” (t.ex. stora internationella krig vs. mindre inbördeskrig, gerillakrig, rebellgrupper, eller väpnade konflikter i lagens mening). Här är en sammanfattning av de bästa aktuella uppgifterna:

Hur många konflikter pågår globalt?

📌 Cirka 60–61 större väpnade konflikter
Enligt Uppsala Conflict Data Program (UCDP), ett av världens mest etablerade dataprogram för organiserat våld, fanns det omkring 61 aktiva väpnade konflikter i världen under 2024, vilket är det högsta antalet sedan mätningarna började efter andra världskriget. Dessa konflikter involverar minst 25 stridsrelaterade dödsfall per år, och elva av dem nådde nivån “krig” (minst 1 000 stridsrelaterade dödsfall per år). Uppsala universitet

📌 Konflikter kan vara fler beroende på definitionen
Om man inkluderar lägre intensitet, icke-statliga konflikter, uppror, terrorgruppsstrider och andra former av organiserat våld, uppskattar vissa analyser att det finns över 110 aktiva konflikter globalt. X (formerly Twitter)

📊 Vad räknas som ”krig”?

Begreppet krig kan betyda olika saker:

Högintensiva krig: Konflikter med minst 1 000 döda per år.

Statliga väpnade konflikter: Strid mellan stater eller mellan stat och organiserad icke-statlig grupp.

Icke-statliga konflikter: Rebellgrupper, separatister, terrorgrupper, och andra väpnade grupper i kamp mot staten eller varandra.

Exempel på stora pågående konflikter

Några av de mest uppmärksammade och blodiga konflikterna just nu inkluderar (men är inte begränsade till):

  • Kriget i Ukraina
  • Konflikten i Gaza/Israel-Palestina
  • Sudan (inbördeskrig och humanitär katastrof)
  • Myanmar (flertal etniska konflikter)
  • Jemen
  • Afghanistan
    …och flera konflikter i Afrika, Mellanöstern och andra regioner. 

Siwan överraskade svenska folket i TV på julafton 

Hur dum får man vara på Aftonbladet? Det Aftonbladet kallar miss kan inte ha varit annat än en klyftig twist på ljuständningen. Om det var Siwans påhitt eller någon annans kan vi låta vara osagt. Men kul var det. Nu står det 1–1 mellan Lill och Siwan. Kjolen på Lill Lindfors föll av vid inledningen av schlagerfestivalen för många år sedan när hon var programledare. Nu står det 1–1 mellan Lill och Siwan. 

Konjunkturmagiska heltal

Finansministern uttalade sig häromdagen i SVT om ekonomisk tillväxt för Sverige 2026. Valår. Hon sa att BNP förväntas öka med tre procent. Varifrån fick hon den siffran? Ingen motivering, ingen källa. Det torde vara så att i en viss situation behöver en finansminister uttala sig om den ekonomiska utvecklingen. Ofta väljer man en siffra för att låta trovärdig. Siffran tre procent är besläktad med siffran två procent som används som inflationsmål. Ett heltal som låter både snällt och trovärdigt. Lågaffektivt och offensivt på samma gång. Varför inte decimaler, kan man undra. Hade inte 3,5 eller 2,5 funkat för att ingjuta den rätta känslan? Nej, så har det inte sett ut. Varför inte använda ord för att beskriva förväntningar, möjligen med någon siffra, eller ett intervall som komplement. Nix.

Inom nationalekonomi som sysslar med beskrivningar och prognoser för konjunktur har man alltid haft en fäbless för sifferexcercis, statistik och matematiska modeller. Det tycks vara så att uppgiftslämnaren menar att formen är given och att den ska underhållas för att upprätthålla respekten. Ändå kan man tycka att det är ett fattigdomsbevis att Sveriges finansminister nöjer sig med att kommunicera siffran tre för något så omfattande och komplext som den ekonomiska utvecklingen, särskilt i en tid med genuin osäkerhet. Sverige och världen befinner sig i en katastrof med krig och risk för eskalering. Då känns det futtigt att leverera något som kan ses som ett konjunkturmagiskt heltal med förhoppningen, ja kanske förvissningen att bli tagen på allvar.

Desinformation från regeringen!

Statsministern och utrikesministern ägnar sig åt desinformation. Under besök och fredsförhandlingar i Berlin fortsätter man att beskriva förhandlingsläget och utsikterna som något som ska leda till nära förestående fred. Har de inte förstått något av huvudaktörernas spel? Är excellenserna dumma i huvudet? The same goes for försvarsministern utbildad i ett sverigemotvänt värderingssystem som fanns i London och Washington. Tiderna förändras. Katastrofen har med Ukrainakriget redan inträffat för länge sedan och världen är under förvandling till en ny världsordning. Det känns besvärande att ta upp till allmän diskussion, nu när hotet från Ryssland är akut denna vecka att stänga av Odessas hamn för sjöfart och export över Svarta havet med Ukrainas spannmål till starkt behövande länder.

Var ska Sverige och Norden söka partners och beskydd?

Omläggningen av världspolitiken med USA:s snabba och överraskande undandragande av sin ledarroll i Europa skapar något helt nytt i allianspolitiken för Sverige och de nordiska länderna. Det verkar som att Trump och USA menar allvar med sina signaler till Europa. Men med Trumps ombytlighet är det ändå klokt att hålla dörren öppen. Till en början har inte signalerna tagits på fullt allvar från de europeiska länder som kan komma att påverkas. Tyskland har blivit starkt ifrågasatt med motgångar inom ekonomin bl.a för tysk bilindustri. Volkswagen har efter skandalen med fusk i redovisning av utsläpp hamnat i en spiral med tappade marknadsandelar på världsmarknaden och neddragningar i produktion och personal, utan att ha kunnat kompensera med teknisk och kommersiell utveckling. Inrikespolitiken har fått en annan struktur med  framväxten av högernationalism, främst med AfD, Alternative für Deutschland som vuxit sig stark både i västra och östra Tyskland. Upplösning av EU-samarbetet står högt på programmet.

Kritiken av EU har blivit legio. Vadslagning om när EU går i stöpet har blivit ett vanligt objekt. Så för att tala med den slovenske filosofen Slavoj Žižek är det lika bra att konstatera att katastrofen och undergången redan är här. Filosofen inbegriper då allt och alla problem. Då tar man på allvar tag i problemen redan nu. 

För Sverige och Norden får vi räkna med en diskussion om vem eller vilka partners vi kan sikta in oss på. Danmark har redan öppet deklarerat att USA är ett hot. Kommer blickarna att vändas mot Tyskland som militär stormakt och partner? Andra världskriget med nazismen ligger nära i tid och allt tyskt kan därför kännas motbjudande och latent hotfullt. Men nöden har ingen lag. Det gäller för storpolitik också.

Vad kan Sverige lära sig av andra länder…

…ifråga om integration? Varför görs inte jämförelser i större utsträckning med andra länder? Danmark har ofta använts som jämförelse viket verkar ha stärkt invandringskritiska i sin övertygelse om stränghet i bemötandet. Integration blir ofta en teoretisk diskussion som förvirrar. Jämförelser mellan länder skapar ett intryck av saklighet och följsamhet till tidens förändringar. Nackdelen kan vara förenklingar som ger skenbar vederhäftighet. Svårigheterna att skapa samhörighet, lojalitet och andra värden torde vara likartade mellan olika länder. Men kan även det vara en falsk föreställning. I Muren som inte föll (2025) av Dirk Oschmann beskrivs integration mellan östra och västra Tyskland. Fanns det en utbredd uppfattning att det skulle kunna ske utan svåra konvulsioner? Vad kan vi lära oss för användning i Sverige och Norden? Är jämförelser till hjälp att förstå? Kan det attrahera fler att analysera och diskutera? Att förlägga analysen till en annan miljö kan både underlätta och hämma. Ett sätt att skapa relevans är att bjuda in deltagare från jämförelselandet, vare sig det är Tyskland, Danmark eller något annat land bland alla de nationer som finns världen runt. Men för att uppnå något, så ställs en lång rad krav beroende på ambitionsnivå och användning. Jag är inte främmande för vitt skilda universa, allt från blommig naivism till stålblank kvantteori. 

Om denna ansats bara kan förflytta tanken ett tuppfjät så är det en välgärning i ett allt hårdare debattklimat om integration.