Säkramiljön.nu

Personligt val av plattform kan göras för deltagande i någon av de stora proteströrelserna. Här en rörelse som utgår från Rättvisepartiet Socialisterna, som i stora delar jobbar traditionellt. Kan liknas vid Vietnamrörelsen som är ett samlingsbegrepp för de organisationer som växte fram över hela västvärlden i slutet av 1960-talet och början av 1970-talet, i protest mot USA:s krig i Indokina. Begreppet sammanföll ofta med den dåvarande vänstervågen.

Ett annat vägval är att lägga tyngden på sociala medier. Där finns stor bredd för egen politisk hemhörighet från höger till vänster.

Utöver dessa inriktningar kan kontakt tas med svenska politika riksdagspartier för att kolla var det starkaste engagemanget för Fria Ukraina kan finnas.

Parken intill ryska ambassaden får namnet Fria Ukrainas plats – P4 Stockholm.
genom beslut i Stockholms Stad Ser vi början på en trend? Det finns fler sätt att finna slagkraftiga kampanjmetoder enligt principen ”gräv där du står”. På det personliga planet kan budskap förmedlas på initiativ av individen själv. Men det krävs civilkurage och uppfinningsförmåga. När du undertecknar dina mail genom att lägga in en ny rad, t.ex så här:

URBAN ZINGMARK
Stoppa Rysslands anfallskrig mot Ukraina
Skogsvägen 9 A, 183 56 Täby

Om du äger en cykel kan du tillverka en vimpel med
Stoppa Rysslands anfallskrig mot Ukraina

Om du äger en bil kan du själv tillverka en dekal med:
Stoppa Rysslands anfallskrig mot Ukraina

Om du inte har för vana att underteckna dina mail eller sms, kan du lägga till ett kort meddelande:
Stoppa Rysslands anfallskrig mot Ukraina

Budskapet har aktualitet så länge som kriget pågår.

Med stringens skulle världsfreden kunna diskuteras med en annan problemformulering än den förhärskande. Diskussionen i Sverge och Norden skulle också vara en annan istället för att främst handla om Nato. Här föreligger dock ovisshet om vad som egentligen diskuteras i slott och koja. Den öppna diskussionen behöver inte vara representativ för vad som pågår i huvudet på människorna eller i slutna grupper.

I Sverige är det uppenbart att i den öppna diskussionen är Nato-frågan den som för närvarande dominerar. Är Nato-frågan ett relevant val inför de hot som vi står inför i Sverige, Norden och världen? Nej, det är självklart ett felaktigt val förutsatt att det finns en valmöjlighet. Det främsta valet, alla kategorier, är P-ordet. För att eliminera eller för att avsevärt sänka risknivån kan en uppgörelse med P. vara den absoluta förutsättningen. Av många skäl kan inte vad som helst diskuteras öppet.

Det ska inte uteslutas att säkerhetsexperter har en annan prioritering än vi andra som ägnar all tid och kraft att diskutera Nato-anslutning. En anslutning kan inte omedelbart eliminera krigshot och kärnvapenhot. Så därför kan vi se en uppgörelse med P. som en nåd att stilla be om. Därmed inte sagt att Sverige inte ska ansluta sig till Nato. Dock kan frågan falla om P. inte längre finns i matrisen överhuvudtaget.

Sedan den 24 mars 2022 har en alltmer NATO-vänlig inställning gripit omkring sig i Sverige. Det innebär också förändrade förutsättningar för kärnvapen, också för kärnkraft. Hur kommer dialogen i den socialdemokratiska partiorganisationen att leda till kommande regeringsbeslut? Kommer diskussionen i de andra partierna att fogas till dialogen i S? Hur kommer det att beaktas i regeringens slutliga beslut om NATO-ansökan eller ej?

Den nyhetsförmedling och diskussion som förevarit i media har skapat en viss avtrubbning till kärnvapen. De som yttrat sig i media är experter på säkerhetspolitik, dessutom i regel positiva till NATO och därmed risken att Sverige måste räkna med att vara tillåtande till kärnvapen i NATO-länder. Hur skulle säkerhetsdiskursen uppfattas om kärnvapenkritiska personer och organisationer fick större plats i media?

Vi kommer knappast att få klarhet i alla dessa frågor före blivande beslut om ansökan till NATO. Vi kommer troligen inte att kunna isolera kommande händelser i säkerhetsläget till ett positivt beslut om ansökan till NATO. Däremot kommer kritiker söka varje tillfälle att hänföra negativ händelseutveckling till anslutning till NATO. NATO-vänner måste vara beredda att även i framtiden försvara ett beslut om anslutning.

Det gör jag efter att ha hört Helena Granström.

Hon har i sin tur läst en essä av den amerikanske författaren William Deresiewicz, som avhandlar synen på vänskap och hur den förändrats genom århundradena.

Tilläggas kan att denna blogg bygger på känslan att den når läsare, kända eller okända. Men det är ovisst. Det viktiga är känslan att den når kända och okända personer, vänner och förhoppningsvis även ovänner. Av skrivandet får jag en känsla av kontakt. Som belägg för tystnaden därute kan jag visa att kommentarsfältet under flera år endast genererat några få kommentarer. Senast en kommentar från signaturen Tage. Då finns det anledning att lägga av helt, att stänga kommentarsfältet, kanske hela bloggen. Men eftersom känslan av samhörighet med kända och okända läsare överväger så fortsätter jag.

Idag har vi fått en protestlista med 70 tecknare. ”Moment 2022 – Nej till kärnvapen! – Nej till Nato!” I ett upprop publicerat av Aftonbladet protesterar nu fler än 70 svenska tecknare mot Sveriges militära upprustning. Illustratören Karin Z Sunvisson ligger bakom initiativet.

En våg av protestlistor mot inträde i NATO och användande av kärnvapen kan vara på gång. Det gör intryck att se en celebritet som tar ställning, som till exempel tecknaren och filmmakaren Lars Åberg. Det gör starkt intryck på många. Samtidigt kan man förutse att – som många såg på #MeToo-kampanjen – ett maskineri av nya listor genereras där motivet kan vara att göra PR för sin egen person. Oj, hemska tanke!

Något liknande kan ske för att frammana nya listor mot NATO och kärnvapen. Yttrandefrihet är en mänsklig rättighet. Men initiativen tas ofta av individer med celebritetsstatus som har lätt att dra till sig sympatisörer. Dessa meningsyttringar måste tas med samma allvar och respekt som alla andra och de med en annan inställning. Väl att märka är att slagkraften från dem som hörs mest kan skapa felaktiga intryck och beslut.

Opinionsundersökningar har större prognosvärde. En folkomröstning har störst prognosvärde i vår ofullkomligas värld. I befolkningen finns för närvarande en majoritet för ansökan till NATO om även Finland ansöker.

”Varför sköts det inte skarp?” frågar Ebba Busch. ”Är hon inte klok” genmälde Morgan Johansson. Medborgarna kan med rätta fråga om han inte kan de instruktioner som finns och måste finnas. Verkanseld ska ges om livsfara uppstår för en polis och att livsfara endast kan undvikas genom s.k. verkanseld. Ungefär så. Frågan som Ebba Busch och många med henne ställde var högst motiverad. Våldsmonopolet och användning av vapen bör diskuteras mellan medborgare och i de demokratiska församlingarna.

Jag skulle säga upp mig som polis efter att ha hört Morgan Johansson. Men först kontrollera vad han menade.

Producenter och handel har drömläge att höja priser och marginaler. Det faktum att vi behöver mat lämnar fältet öppet för Big Food att roffa åt sig. De företag som vill hålla tillbaka prishöjningar har inte en chans med den psykos som kan uppstå. Ägarintressen kommer inte att tillåta ”välgörenhet”.

När företrädare i branschen intervjuas rabblas en lång rad insatsvaror som orsakar prishöjningar: gödsel, drivmedel, el, utsäde, vatten, emballage, förpackningar och mycket mer – som ett självspelande piano verkar det. Förväntningar stiger hos dem med ägarintressen. Så långt är det kanske uthärdligt. I höst tornar svårigheterna upp sig mycket mer, särkilt om kriget i Ukraina fortsätter eller om nya krig uppstår.

I länder som redan lever på svältgränsen kan hungerkravaller åter uppstå. Högkonsumtionsländer ska inte låta sig invaggas i falskt lugn. Även där kommer opinionsyttringar inträffa som kan bli häftiga och farliga eftersom det kommer så oväntat för folk som levt i en trygg tillvaro. ”Vi kommer att leva på billig falukorv” var det en familjefar som yttrade i radion. Det visar hur okunnigt och dumt man kan reagera utan föreställningsförmåga och erfarenhet av hunger och lidande.