Av Miljörealisten
I december 2019 presenterade kommissionen den Europeiska gröna given, som är en färdplan med åtgärder för att EU ska nå målet att bli världens första klimatneutrala världsdel till 2050. Klimatlagen antogs under 2018 och syftar till att regeringen ska bedriva ett klimatpolitiskt arbete som bl.a. syftar till att förhindra farlig störning i klimatsystemet och som bidrar till att skydda ekosystemen samt nutida och framtida generationer mot skadliga effekter av klimatförändring. I linje med lagstiftningen har flera utredningar fått uppdraget att konkretisera lagen. Enligt förarbetena ska målen nås på ett sätt som innebär att Sveriges sammanlagda konkurrenskraft behålls eller stärks och som går hand i hand med skapandet av nya hållbara arbetstillfällen och en ökad hållbar livsmedelsproduktion. Målen ska inte nås på ett sätt som medför att utsläppen av växthusgaser i stället ökar utanför Sveriges gränser.
Utredningen en klimatanpassad miljöbalk för samtiden och framtiden, SOU 2021:21 (Klimaträttsutredningen) har redovisat ett delbetänkande. Syftet med utredningen är att utsläpp av koldioxid tydligare regleras via miljöbalken. Sedan tidigare finns ekonomiska incitament att reducera koldioxidutsläppen.
Utredningen syfte är att se över all relevant svensk lagstiftning inom klimatpolitiken och skapa bättre förutsättningar för att Sveriges klimatmål ska kunna nås. Utredaren skall bl a se över miljöbalken, identifiera annan lagstiftning av betydelse för klimatmålen. Vidare skall utredaren lämna nödvändiga författningsförslag och redovisa eventuella ytterligare utredningsbehov. Konsekvensanalysen ska bl.a. beskriva hur förslagen påverkar svenska företags konkurrenskraft, risken för koldioxidläckage och de globala koldioxidutsläppen.
Uppdraget att se över hur miljöbalken kan utgöra ett effektivt verktyg för att nå klimatmålen, samt analysen av annan relevant lagstiftning, ska redovisas i delbetänkande. Genom regeringsbeslut sköts denna redovisning fram till 30 april 2021. Utredningen har bedrivits av en särskild utredningsman som till sig har knutit 17 experter med olika kompetenser. Märklig nog har det inte redovisats vilka myndigheter/organisationer dessa företräder!
Slutbetänkande skall lämnas den 15 maj 2022. Miljöprövningsutredningen som hanterar som hanterar närliggande frågeställningar skall lämna slutbetänkande 30 maj 2022.
Bland förslagen till ändringar i miljöbalken finns;
- I portalparagrafen tydliggörs att en förutsättning för en hållbar utveckling att människans påverkan på klimatet minimeras.
- Kravet på att använda bästa möjliga teknik, gäller även för att minimera klimatförändringar.
- Regeringen bör ha möjlighet att avgöra tillåtligheten för verksamheter med så stora utsläpp att de kan leda till att de svenska klimatmålen inte nås.
- Möjliggöra villkor om användning av fossilt bränsle ställs när utredningens förslag har trätt i kraft.
- En verksamhet som trots sin klimatnytta inte skulle få tillstånd i dag, eller som skulle begränsas av villkor som kan komma att minska klimatnyttan, bör kunna få tillstånd grundat på att dess klimatnytta vägs in.
- Väga klimatnytta mot negativ påverkan på människors hälsa och miljön genom en särskild avvägningsregel.
- ställa klimatrelaterade krav på den påverkan från transporter, både de som omfattas av den miljöfarliga verksamheten och s.k. följdföretag.
Utredningen konstaterar att det redan sedan tidigare finns ekonomiska incitament att reducera förbrukningen av fossila bränslen.
Flera intressanta uppgifter finns i utredningen bl a;
Storskalig produktion enligt HYBRIT-metoden skulle enligt konsortiet kunna inledas om 20 till 30 år. Jag delar utredningens uppfattning att det tar tid att få till stånd den produktionen om det någonsin kommer att ske.
En tät sammanhållen stadsbebyggelse har bättre förutsättningar att vara transporteffektiv än en gles och geografiskt utspridd stadsbebyggelse. Jag menar att den glesare bebyggelsen har förutsättningar att ha kvar grönområden för rekreation, lek och trivsel. Ett tydligt exempel på när miljömål kolliderar med varandra, begränsad klimatpåverkan och god bebyggd miljö.
Försiktighetsprincipen innebär att brist på fullständig vetenskaplig säkerhet inte får användas som skäl för att skjuta upp åtgärder för att förhindra negativ miljöpåverkan om hot om allvarlig eller oåterkallelig skada föreligger.
Utsläppen från inrikes sjöfart har däremot ökat kraftigt och kontinuerligt sedan 1990 till följd av ökat transportarbete. Den inrikes sjöfarten behövs enligt min uppfattning för att kunna avlasta järnvägs- och vägnätet och har koldioxidutsläpp som är i nivå med järnvägstransporter.
EU:s handlingsplan för cirkulär ekonomi från 2015 bidrar till att minska utsläppen av växthusgaser eftersom den innehåller en mängd åtgärder för att återanvända och återvinna produkter, material och resurser, vilket samtidigt minskar behovet av ny råvara och minskar avfall och restprodukter. Eftersom jag inte är ekonom har jag svårt att förstå begreppet ”cirkulär ekonomi”. Recycling av avfall som råvaror sker redan i de fall de är tillräckligt rena för att detta skall vara lönsamt. I annat fall måste mer energi tillsättas för att nå denna renhetsgrad vilket kan ge ökade utsläpp.
Bland annat redovisas följande konsekvenser;
- Ökade kostnader för staten i form av tillkommande resursbehov för myndigheter och minskade intäkter genom skattebortfall till följd av minskade koldioxidutsläpp och minskad användning av skattepliktiga bränslen. Även kommuner påverkas i viss utsträckning av ökade kostnader.
- Kostnadsökningar som, allt annat oförändrat, innebär försämrad konkurrenskraft gentemot utländska företag. Hur stora faktiska konsekvenser detta kan få har inte kunnat kvantifieras men utredningen bedömer att sannolikheten är låg för att ett betydande koldioxidläckage kommer att äga rum till följd av utredningens förslag.
- Kommer främst att tillämpas på nya verksamheter eller befintliga verksamheter som ansöker om ändringstillstånd så länge möjligheterna till omprövning och tidsbegränsning av tillstånd och villkor inte ses över och används i större utsträckning än i dag. Det begränsar konsekvenserna så att ett stort antal företag påverkas endast marginellt av utredningens förslag. Det innebär samtidigt en konkurrenssnedvridning mellan olika företag genom att såväl nya företag som företag som ändrar sin verksamhet missgynnas genom hårdare krav relativt företag som bibehåller sin verksamhet oförändrad.
- Relativt de höga kostnader som klimatförändringar innebär är det dock angeläget att utsläppen begränsas och utredningen pekar på möjligheterna som miljöbalken erbjuder.
Utredningen menar att negativ påverkan på konkurrenskraften kan motverkas och att teknisk utveckling kan förbättra konkurrenskraften. Min uppfattning är att minskad förutsägbarhet för företagen, ökade energikostnader och ojämlik tillsyn ger incitament att förlägga produktion i andra länder.
Utredningen har fått svenskt näringslivs representant att avge ett särskilt yttrande. Delar av detta citeras.
Det är olyckligt att utredningens uppdrag begränsas av ett snävt nationellt perspektiv, som inte bara ter sig kortsiktigt från klimatsynpunkt utan också riskerar att kringskära företagens möjligheter att positivt bidra till lösningarna samtidigt som deras konkurrensförmåga riskerar att urholkas. Givet denna snäva nationella utgångspunkt har utredningen valt att koncentrera sitt arbete till att åstadkomma en ökad detaljstyrning av verksamheterna utan att ta hänsyn till vilka behov som faktiskt föreligger om klimatmålen ska kunna nås. I konsekvensanalysen skriver utredningen också mycket riktigt att förslagen visar ”hur miljöbalken skulle kunna anpassas” och att detta inte är ”liktydigt med vilka styrmedelsförändringar som vore bäst för att nå klimatmålen”.
Skälet för utredningens detaljstyrande angreppssätt beror på att man utgår från att många anläggningar inte vidtar åtgärder på klimatområdet och att staten därför måste driva på för att klimatmålen att uppnås. I konsekvensanalysen utgår man från ett så kallat nollalternativ framtaget av Naturvårdsverket. Detta alternativ har som utgångspunkt att inget kommer förändras från dagens läge, vilket är ett felaktigt synsätt. Det omfattar till exempel inte redan existerande styrmedel och investeringar som redan finns på plats idag, till exempel Hybrit, Northvolt med flera.
Utredningen har även fått kritik från miljöorganisationer som Naturskyddsföreningen. Kritiken inriktas på att svensk miljöprövning resulterar i eviga tillstånd, vilket är ett problem för klimatomställningen. Det blir svårare att ställa krav på ny teknik som kan minska utsläppen och existerande, fossiltunga industrier riskerar inlåsning i gammal teknik.
En central fråga är om reglering växthusgasutsläpp hör hemma i miljöbalken med hänvisning till att det är ett av Sveriges miljömål. Miljömålet säker strålmiljö regleras av lagstiftning utanför miljöbalken och på motsvarande sätt kan utsläpp av växthusgaser regleras. Utsläpp av växthusgaser från enskilda verksamheter har ju inte lokal eller nationell påverkan.
Frågan om klimatnytta skall övertrumfa andra utsläpp är delikat. Konsekvensen av resonemanget kan bli att den miljöskada som jakten på koldioxidutsläppen orsakar sammantaget blir värre. Ett exempel på detta är våra vindkraftparker som fragmenterar skogytor.
Det är svårt att se annat än att utredningen kommer att leda till att verksamheter väljer att flytta till andra länder inom EU eller andra världsdelar, där de samlande förutsättningarna för en lönsam produktion är bättre än i Sverige. Jag har själv varit med och tagit fram avvecklingsplaner för industrier som ha valt denna väg.
Det skall bli intressent att läsa slutbetänkandet.
