Att bryta med universitet och högskolor i Ryssland och Belarus

Idag har utbildningsministern Anna Ekström (S) uppmanat alla universitet och högskolor att bryta med institutioner i Ryssland och Belarus.

Man frågar sig varför inte det har skett tidigare. Dessutom borde besluten ligga på institution eller på universitet/högskola. Det skulle ha demokratiska fördelar att delegera sådana beslut. Är vi rädda för missbruk och godtycke? Är politiker rädda att upprorsstämningarna från 1968 kommer tillbaka? Att kupper kan komma att genomföras, så att brytning skulle kunna beslutas med vilka som helst som Ivy Leauge i USA? Självfallet ska besluten kunna överklagas.

En nyordning i dessa avseenden skulle inte bidra till studiero. Dock skulle demokratiska framsteg kunna ske. Nackdelen med aktuellt beslut att bryta med Ryssland och Belarus är att förvirring kan uppstå som inte är produktivt i relation till målet, att stödja demokratiska krafter i länderna som vill stoppa kriget i Ukraina. Det kommer också att bli svårt att skilja på institution och individ. Många, på båda sidor, kommer att strunta i uppmaningen och upprätthålla kontakter som man själv tycker och vill. Relationer mellan individer kommer troligen att bestå. Individer söker nya vägar. Allt detta kan leda till att sanktioner mot statsledningen kan försvagas på området högre utbildning och forskning.

Tyskland omprövar sin energipolitik

Efter Rysslands fem dagars anfallskrig mot Ukraina har Tyskalnd startat en omprövning av energipolitiken. Tre kärnkraftverk kan komma att behållas. Bortall av gas kan ersättas med flytande gas från USA. Kolkraftverken kan ges förlängd livslängd.

Den nya nättidningen Bulletin har snabbt undersökt Tysklands motåtgärder på energiområdet. Så snabbt att bokstäverna har dansat jenka, ”TYSKLAND OPPNAR FOR FORTSATT KRANKRAFT” skall vara ”kärnkraft”. Stavfel är bara goda tecken mitt i allt elände med lidande och som Putin orsakar.

Kommer Kuba-krisen att upprepas? Eller finns en skillnad med Ukraina-krisen?

Västs strateger har varit fult upptagna med att bedöma risker med världskrig. En skillnad mot Kuba-krisen är att Satan denna gång har ett stort antal höga beslutfattare som motståndare på andra sidan förhandlingsbordet. 1962 var det endast några få på vardera sidan telefonlinjen, Kennedy med rådgivare respektive Chrustjov med rådgivare. Vad innebär det för förhandlingen om krig, liv och död? Putin sitter ensam på ena sidan, på andra sidan sitter ett stort antal ansikten, regeringschefer och höga befattningshavare i EU och NATO. Och Ukrainas statsledning.

Kan det vara så att en person som Putin kan maximera sina hatkänslor genom att hota en hel grupp av ledare? Att krossa världens högsta leda i grupp. Är då den enklaste, självklara och logiska åtgärden att utlösa ett kärnvapenkrig? Tilläggas ska att Ryssland har säkerhetssteg för användning av kärnvapen. Putin kan inte själv besluta att ”trycka på knappen”.

Det kan medges att frågeformuleringen är naiv, en stark förenkling av något som är ofattbart komplicerat. Men det är ändå ett steg för att söka analysera Putins mentalitet, mer än att beskriva honom som skvatt galen, mentalt otillräknelig. I denna förhandling är risken för kärnvapenkrig betydande, större än risken när det stod mellan bara två beslutsfattare, Kennedy och Chrustjov. En av många tänkbara förklaringar är att den här gången har en lång process av känsloyttringar utspelats mellan beslutsfattare, där nu skeppen är brända för en väg tillbaka.

Krishantering eller krigsberedskap

Rysslands anfall på Ukraina skapar akuta behov för i första hand folket i Ukraina. SR 1 har ständiga rapporter med bl.a väntan på närkontakt med stridsvagnar och mördare. I Sverige på 130 mils avstånd fågelvägen mellan Stockholm och Kiev sker ett gradvis upptagande av händelser och konsekvenser. Vad gör svenskarna i gemen? Med covidpandemin i färskt minne är det kanske många som är tränade i krishantering. Med Putins anfallskrig kan konsekvenserna bli mycket större, men ingen vet. Det är politiker och försvarsexperter öppna och ärliga med. I radion hör jag nu för andra gången kommentaren att Putin kanske inte är helt tillräknelig. Om Putin är skvatt galen så finns det inte några gränser, t.ex risk för kärnvapen.

Snart ska Biden tala, och det sänds i media. Bara den händelsen, USA:s president talar i media som når hela världens befolkning. Scholz, Tysklands förbundskansler har talat till det tyska folket, som pekade på att det här är Putins krig, inte det ryska folkets. Tidigare idag talade Magdalena Anderssson som tänkte på en viktig sak – barnen. Hon uppmanade de vuxna att förklara och berätta för att dämpa oron. Så här kommer det att rulla världen över medan Putins trupper fortsätter. Det meddelas också att det finns listor på personer i Ukraina som ska avrättas.

Den enda som känns lugnande är att folket, stora och små, under pandemin som pågått i två år har lärt sig den hårda vägen att leva under krisförhållanden. Men nu kan det vara värre.

Nedläggningen av reaktorer har varit omdebatterad

Av Miljörealisten och Urban Zingmark

Vattenfall ljög om förutsättningarna att förlänga livslängden av Ringhals. Många svenska experter och även Svenska Kraftnät varnade, utan att bli respekterade. Med Putins anfall på Ukraina och risk för upptrappning är svensk energipolitik grovt felinriktad. Bortfallet av rysk gas till Tyskland kommer att få återverkningar på den svenska eltillgången. Nu framstår fossilfri, planerbar kärnenergi än mer rationell, miljövänlig och kostnadseffektiv än igår. Men kriget som Ryssland startat visar också på att debatten om former för energiproduktion har varit felaktig. Debatten har fyllts av personer som haft problemformuleringprivilegium som ensidigt drivit vindkraft som högsta prioritet. All energiproduktion som inte planerbar, dvs. vindkraft, måste ha en backup och då är elproduktion från olja eller gas lämpligast. Den hittillsvarande debatten om val mellan energiformer har med ett nytt världsscenario visat sig vara absurd. Vi och andra måste hålla flera energiformer öppna där leveranssäkerhet träder fram som första prioritet. Det har sedan länge många länder gjort, framför allt Kina, men även Frankrike. Kloka beslutsfattare behåller kärnkraft och förlänger livslängden på reaktorerna.

Utrotningshotade arter

Av Miljörealisten

Utrotning av djurarter skylls på människan, ibland utan vetenskaplig grund. I media har vi fått lära oss att utrotningen av mammuten, ullhårig noshörning och jättehjorten dog ut. Men även Västeuropas lämlar dog ut vid samma tid. De dog ut vid fem tillfällen under istidens senare del. Efter varje utdöende vandrade lämlar från nordligare breddgrader söderut. En möjlig och trolig förklaring är att kraftiga variationer i klimatet orsakade utdöendet.

Djur som vi bevisligen har utrotat är dronten, den sista säkerställda observationen är från 1662. Garfågeln var en alkfågel som likaså inte kunde flyga. Fågeln jagades främst för sitt kött och sitt dun, men även för sitt skinn och fett. Beståndet, miljontals exemplar, dog ut 1844. Vandringsduvan levde i Nordamerikas lövskogar i enorma flockar, med upp till flera miljarder individer och var under en tid den vanligaste fågelarten i hela Nordamerika. Nybyggarnas framgång på vägen västerut var tvivelsutan påskyndad av jakten på vandringsduvan. I grunden en otroligt bedrövlig historia har människan lyckats utrota planetens mest talrika fågel! Sista exemplaret dog i fångenskap 1914.

Utrotningen av arter under ytan och överfisket har varit påfallande. Detta har anor från 1500-talet då européer började fiska torsk vid Grand Banks utanför Kanadas kust. Torskbeståndet vid Grand Banks har inte återhämtat sig, men det har sälbeståndet gjort. På 1950-talet fiskades sill med storskaligt trålfiske i Nordsjön och beståndet kollapsade. Berättelserna om hur bestånd runt om i världshaven har kollapsat är många och i de flesta fall är det utfiskning som är orsaken.

Det finns även exempel på händelser som har gjort att arter har återhämtat sig. Det gäller inte minst valarna som efter att valolja konkurrerades ut av vegetabiliska oljor. De vegetabiliska oljorna är dock inte nyttiga för oss människor, med vissa undantag t.ex olivolja.

Den pandemi som vi alla har genomlevt har skördat sex miljoner liv enligt worldometer. Hur många liv injektionerna har skördat kommer vi nog aldrig att få veta. Forskning från Umeå Universitet har visat på vaccinationernas positiva effekter. Men i samma undersökning kan noteras att av fyra miljoner som fick andra sprutan dog 3.939 personer inom två veckor. I en normalpopulation med gruppens storlek är antalet dödsfall 1.362 stycken. Vaccinerna gav snabbt bieffekter. I en värld där normala hänsyn tagits till effekterna hade vaccinationerna omedelbart avbrutits.

De långsiktiga effekterna av vaccinationerna är fortfarande okända, men det tragiska är att spikproteinerna sannolikt kommer att finnas kvar i kroppen hela livet.

Det har nyligen kommit en dom från EU som berör tolkningen av livsmiljödirektivet och fågeldirektivet. Målet avsåg en avverkningsanmälan. Summa summarum är bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter tillämpliga på mänskliga aktiviteter om det finns en risk för att berörda arters bevarandestatus påverkas negativt. Det kommer inför skogsavverkning, men även andra ingrepp i naturen, att ställa ökade krav på kunskap om vilka arter som finns och hur de kan påverkas. Det blir ett paradigmskifte. Domen kan läsas här.

Tänk om vaccintillverkarna var tvungna att ta lika stor hänsyn till arten Homo Sapiens!

Kriget i Europa visar att svensk energipolitik har varit fel

Nedläggningen av reaktorer har varit omdebatterad. Vattenfall ljög om förutsättningarna att förlänga livslängden av Ringhals. Många svenska experter varnade, utan att bli respekterade. Med Putins anfall på Ukraina och risk för upptrappning är svensk energipolitik grovt felinriktad. Nu framstår fossilfri, planerbar kärnenergi än mer rationell, miljövänlig och kostnadseffektiv än igår. Men kriget som Ryssland startat visar också på att debatten om energiformer har varit felaktig. Debatten har fyllts av personer som haft problemformuleringprivilegium som ensidigt drivit vindkraft som högsta prioritet. Den hittillsvarande debatten om val mellan energiformer har med ett nytt världsscenario visat sig vara absurd. Vi och andra måste hålla flera energiformer öppna där leveranssäkerhet träder fram som första prioritet. Det har sedan länge många länder gjort, framför allt Kina, men även Frankrike.

Rysslands anfallskrig mot Ukraina

Frågan är nu hur varaktigt kriget och konsekvenserna blir lokalt i Ukraina och i Europa. De direkta krigshandlingarna kan bli kortvariga. Ryssland har redan uppnått sina mål. Sanktioner kommer att bli så allvarliga att Putin kan komma med nya hot att sätta i verket. Till hotbilden hör kärnvapen. EU och USA får allt svårare beslut att fatta. För Sverige gäller det att samverka med världens demokratier,

Havsbaserad vindkraft, oro för Robertsfors

Allt fler kustkommuner känner oro för att den storskaliga vindkraftindustrin till havs ska förstöra skärgårdsmiljön och kommunens intressen. Inte minst befaras att den ska slå hårt mot den viktiga fiske- och besöksnäringen, samt djur- och fågelliv. Läs intervju med ornitolog Per Hansson, Vox Natura, Holmön, Umeå.

I debatten om s.k. förnyelsebart har havsbaserad vindkraft i många sammanhang förts fram som den stora lösningen. Utan problem och något som alla kan ena sig om, har det sagts. Så behöver det absolut inte vara. Problemen är stora, något som många kustkommuner redan blivit medvetna om.

I min hemkommun Robertsfors finns två områden för storskalig vindkraftindustri till havs, Ricklegrundet och Rata Storgrund.

HAVSBASERAD VINDKRAFT I SVERIGE FAKTA KÄLLA: ENERGIMYNDIGHETEN, REGERINGSKANSLIET

  • Regeringen har satt upp ett mål för att möjliggöra 120 terawattimmar (TWh) elproduktion till havs. Med dagens teknik kan det motsvara omkring 2.000 vindkraftverk beroende på teknikutvecklingen. Detta är inte ett specifikt produktionsmål utan en planering för möjlig utbyggnad.
  • Dagens havsbaserade vindkraftverk har en höjd på 260–350 meter. De verk som placeras långt ut i havsbandet har flytande fundament, medan de närmare land har betongfundament som sätts fast på havsbotten.
  • Havsplanerna för vindkraft pekar ut platser som är lämpliga för att bygga havsbaserad vindkraft. Innan någon produktion kan sättas igång ska en tillståndsprocess inledas med miljöprövning. Hänsyn tas även till fiskenäringen och Försvarsmaktens intressen.
  • I dagsläget finns ansökningar på cirka 300 TWh vindkraft till havs runtom Sveriges kuster. Sveriges totala elförbrukning ligger idag på cirka 140 TWh per år.
  • Energimyndighetens uppdrag ska redovisas senast i mars 2023. Havs- och vattenmyndighetens förslag ska lämnas till regeringen senast i december 2024.