Florister mot NATO?

Idag har vi fått en protestlista med 70 tecknare. ”Moment 2022 – Nej till kärnvapen! – Nej till Nato!” I ett upprop publicerat av Aftonbladet protesterar nu fler än 70 svenska tecknare mot Sveriges militära upprustning. Illustratören Karin Z Sunvisson ligger bakom initiativet.

En våg av protestlistor mot inträde i NATO och användande av kärnvapen kan vara på gång. Det gör intryck att se en celebritet som tar ställning, som till exempel tecknaren och filmmakaren Lars Åberg. Det gör starkt intryck på många. Samtidigt kan man förutse att – som många såg på #MeToo-kampanjen – ett maskineri av nya listor genereras där motivet kan vara att göra PR för sin egen person. Oj, hemska tanke!

Något liknande kan ske för att frammana nya listor mot NATO och kärnvapen. Yttrandefrihet är en mänsklig rättighet. Men initiativen tas ofta av individer med celebritetsstatus som har lätt att dra till sig sympatisörer. Dessa meningsyttringar måste tas med samma allvar och respekt som alla andra och de med en annan inställning. Väl att märka är att slagkraften från dem som hörs mest kan skapa felaktiga intryck och beslut.

Opinionsundersökningar har större prognosvärde. En folkomröstning har störst prognosvärde i vår ofullkomligas värld. I befolkningen finns för närvarande en majoritet för ansökan till NATO om även Finland ansöker.

Påskkravallerna 2022

”Varför sköts det inte skarp?” frågar Ebba Busch. ”Är hon inte klok” genmälde Morgan Johansson. Medborgarna kan med rätta fråga om han inte kan de instruktioner som finns och måste finnas. Verkanseld ska ges om livsfara uppstår för en polis och att livsfara endast kan undvikas genom s.k. verkanseld. Ungefär så. Frågan som Ebba Busch och många med henne ställde var högst motiverad. Våldsmonopolet och användning av vapen bör diskuteras mellan medborgare och i de demokratiska församlingarna.

Jag skulle säga upp mig som polis efter att ha hört Morgan Johansson. Men först kontrollera vad han menade.

Matpriserna har stigit fyra procent hittills i år

Producenter och handel har drömläge att höja priser och marginaler. Det faktum att vi behöver mat lämnar fältet öppet för Big Food att roffa åt sig. De företag som vill hålla tillbaka prishöjningar har inte en chans med den psykos som kan uppstå. Ägarintressen kommer inte att tillåta ”välgörenhet”.

När företrädare i branschen intervjuas rabblas en lång rad insatsvaror som orsakar prishöjningar: gödsel, drivmedel, el, utsäde, vatten, emballage, förpackningar och mycket mer – som ett självspelande piano verkar det. Förväntningar stiger hos dem med ägarintressen. Så långt är det kanske uthärdligt. I höst tornar svårigheterna upp sig mycket mer, särkilt om kriget i Ukraina fortsätter eller om nya krig uppstår.

I länder som redan lever på svältgränsen kan hungerkravaller åter uppstå. Högkonsumtionsländer ska inte låta sig invaggas i falskt lugn. Även där kommer opinionsyttringar inträffa som kan bli häftiga och farliga eftersom det kommer så oväntat för folk som levt i en trygg tillvaro. ”Vi kommer att leva på billig falukorv” var det en familjefar som yttrade i radion. Det visar hur okunnigt och dumt man kan reagera utan föreställningsförmåga och erfarenhet av hunger och lidande.

Gendarmeri mot kravaller

Ett tiotal länder i Europa har eller har haft en militär polisorganisation som verkar i civilsamhället. Gendarmeriet verkar jämsides med poliskåren. Frågan har förmodligen funnits med i olika utredningar men hamnat i papperskorgen. Sverige har hamnat i en diskussion om demokrati och icke-våld som inte kan möta den förhöjda våldsnivån. Kravaller bl.a i påskhelgen visar att brottsbekämpning genom väpnade polisstyrkor efter militär förebild måste skapas för att kunna höja våldsanvändningen. Protester kommer att uppstå som måste tas på största allvar.

Det finns fortfarande möjligheter genom icke-våld. En sådan är förbud för manifestationer som utlöser våld. Dit hör förbud mot vissa lätt identifierbara kränkningar. Yttrandefriheten måste inskränkas i vissa fall, som koranbränning och bibelbränning och bränning av andra helga skrifter som bör anges i en ny lag. Upplevelsen av kränkningar av olika religioner kan skilja sig högst avsevärt. Bör lagstiftaren försöka ta hänsyn till att en koranbränning kan upplevas mycket starkare av muslimer än vad en bibelbränning kan upplevas för kristna? Ska reglerna vara generella eller situationsbundna? Det finns många tänkbara scenarios. Här har bara fall med bränning av heliga skrifter tagits som exempel. Om det finns samlad kunskap inom polsen och forskningen kan arbetet med ny lag påskyndas.

Fortsatt tänk om NATO

Jag och många med mig kommer fram till att valet bör bli anslutning till NATO under rådande säkerhetssituation. Redan efter 14 dagar infinner sig en tanke som jag burit på hela vuxenlivet som har med risk att göra. Under ungdomsåren kom jag i kontakt med riskbedömning för flyganfall mot en fiende. I den kalkylen visades att om anfall gjordes där ett antal flygplan var bestyckade med en atombomb så räckte det att ett av alla plan klarade flygfärden till målet för att fälla atombomben. Målet att tillintetgöra Fi kunde uppnås. I taktisk och strategisk undervisning omnämndes aldrig fienden vid dess rätta namn. Det fick heta Fi som var de två första bokstäverna i ordet fiende.

Detta grundläggande och logiska resonemang kan även tillämpas på dagens säkerhetsläge. Oavsett om risken för ett anfall med strategiska kärnvapen är hög eller låg blir konsekvenserna oerhörda vid ett anfall. Därom råder samstämmighet bland världens länder. Även med taktiska kärnvapen kan konsekvenserna bli oerhörda. För kärnvapen spelar det ingen roll om risken är 1 procent eller 99 procent för att den lede Fi svarar med kärnvapen på en svensk anslutning till NATO. En anslutning till NATO måste ha ett positivt förväntningsvärde i ekonomiska och/eller kognitiva termer.

Vi bör också värdera andra situationer. Även utan svensk anslutning kan Fi utföra anfall mot Sverige eller vårt närområde med kärnvapen, taktiska eller strategiska. En stor, ja omöjlig svårighet är då att bedöma sannolikheten för olika scenarios.

Om Sverige och/eller Finland söker anslutning till NATO kan slutsatsen dras att oavsett risknivå blir konsekvenserna oerhörda om Fi sätter in kärnvapen. Här förutsätts att Sverige inte hunnit slutföra anslutning till NATO, något som måste prövas av samtliga medlemsstater i NATO. Det tål att upprepas att detta gäller för alla risknivåer, 1, 3, 67 eller vilken annan procentsats som helst. Att inte ansluta till NATO är ändå inte en garanti för att slippa användningen eller hotet av kärnvapen.

Sveriges beslut är beroende av tidsfaktorn. Fi kan ändra skepnad över tid med nya allianser globalt.

Historien upprepar sig

Media rapporterar att superfartyget Moskva har sjunkit i Svarta Havet. Sänkningen sägs bero på anfall från ukrainska stridskrafter med Neptunraketer. Katastrofen med sänkning eller allvarliga skador på det ryska flaggskeppet Moskva har bekräftats av Ryssland. Men orsaken uppges vara brand.

Under andra världskriget gjorde tyskarna ett blixtanfall mot Norge i april 1940. Sänkningen av kryssaren Blücher har gått till historien. Fartyget träffades av två torpeder på order av befälhavaren Eriksen på Oscarsborg vid Oslofjorden. Av besättningen omkom cirka 1.000 man av totalt 2.400. Händelsen berättas gärna för att visa på möjlig framgång även i de mest hopplösa situationer.

Jämförelsen visar att frihet kan erövras även med hopplösa förutsättningar. Det lyckades för Norge.under andra världskriget Då kan det också lyckas för Ukraina 2022.

Brist på mat i världen

Även om länder i väst kan klara sina behov av mat, bl.a genom bättre hushållning,
kommer svält och död att drabba stora delar av världen. Så är det redan och det kommer att bli mycket värre. Klimatet och krigen är redan drabbande och kommer att öka. Larmen har sänts ut sedan länge. Är beslutsfattare och allmänhet i väst avtrubbade? Knappast, men båda kategorier har svårt att finna de rätta medlen att göra skillnad.

United Nations World Food Programme är det största och främsta programmet för att rädda människoliv som hotas av svält och död.

Tyvärr kommer inte detta att räcka. En förändrad syn i stora delar av världen måste till. Stora event har visat sig vara en resurs, senast den i SVT som drog in 76 miljoner kronor. Men pengar går inte att äta. Livsmedelsproduktionen måste öka i hela världen, särskilt där faran för naturkatastrofer är begränsad. Sverige har låg självförsörjningsgrad av livsmedel. Sveriges självförsörjningsgrad enligt LRF har sjunkit till 50 procent, jämfört med 80 procent i till exempel Finland. Det kommer att ta åratal att vända utvecklingen i Sverige.

Maten blir dyrare

Kostnadsökningar, extrema kostnadsökningar förutses av livsmedelsföretagen. Är detta den stora möjligheten för branschen och konsumenterna? Prognosen verkar vara välgrundad och kommer att hållas aktuell under lång tid framöver. Vi kommer att matas med information. Branschen kommer att ta tillvara på egna intressen för att kunna kompensera sig för kostnadsökningar.

I en marknadsekonomi finns mekanismer som strävar mot jämvikt. Med rop från branschen på ingrepp – om de får gehör – finns de största farorna för kaos med svårigheter för anpassning av utbud och efterfrågan. Det finns kraftfulla möjligheter till anpassning. Den främsta möjligheten är fortsatt övergång till vegetarisk och vegansk livsstil och kost. På några år har stora framsteg gjorts för utveckling av livsmedel som ersätter animaliska produkter. Med prisökningarna kommer trenden att bli ännu starkare. Konsumenterna kommer att märka, kanske chockas av prisökningarna. Det ökar möjligheterna att hushållningen blir effektivare. Här har aktörerna ett ansvar för att göra hushållning attraktiv. Livsmedelsverket, handeln, media har tidernas utmaning! Hushållning kan läras ut lika väl som matlagning. Hushållning både som konst och praktik.

Livsmedelsföretagen måste också tänka sig att förhandla med handeln på ett kraftfullare sätt. Handeln måste inse att de får en volymminskning på många varugrupper, men i gengäld får de möjlighet att bygga upp volymer på nya varugrupper med vegetarisk och vegansk profil. Handeln måste också sänka marginalerna på många varugrupper. Handelns maktposition är ett oligopol med höga priser och vinster måste göras känd. Ack, hade vi Magnus och Brasse som kunde förklara att fem myror är fler än fyra elefanter… Nu gäller det en vegoburgare som är lika god och nyttig och hälften så dyr som en köttburgare. Och handeln tjänar dubbelt så mycket på två vegoburgare. Här skulle Magnus och Brasse också ha kliat sig i håret.

Toppstyrd säkerhetspolitik i regi av S

Regeringens säkerhetspolitik söker ta fram andra alternativ än NATO. En väg är att ta fram grå eminenser i arbetarrörelsens många olika forum men också SSU. Lena Hjelm Wallén tidigare statstråd i många S-regeringar talade som pensionär från TV-fåtöljen i Sala. Hon anser att tiden är för knapp att ta ställning före höstens val och visade också skepsis att ändra på något. Ungdomen har genom SSU och ordförande Lisa Nåbo framfört sitt ställningstagande i SVT att söka en lösning med EU. Idag måndag var det ännu en skeptiker till NATO, Ulf Bjereld, professor i statsvetenskap som blev intervjuad i SR P1. Han var åren 2015 till 2020 ordförande för Socialdemokrater för tro och solidaritet och därmed adjungerad ledamot av Socialdemokraternas verkställande utskott. Partisekreteraren i S Tomas Baudin ska rulla igång ett landsomfattande samråd med förtroendevalda och medlemmar. Vi lär framgent få höra en lång rad företrädare för S, förhoppningsvis också röster från oppositionen. Det hela riskerar att dra ut på tiden, något som kan vara både en fördel och nackdel för säkerheten på kort och medellång sikt.

Det är således en stor apparat för att få fram opinionsyttringar. Aktionen torde emellertid medge vida marginaler för partitoppen att tolka folkviljan.

Miljöpartiets apparition


MP:s ena språkrör, Märta Stenevi tycker att Jimmy Åkesson är Putins nyttiga idiot. Det undslipper sig en företrädare för ett parti som har 3,1 procent av rösterna enligt en opinionsmätning i april i år. Vad kan den låga siffran bero på? Kan det ha att göra med partiets och språkrörens apparition att göra? Jag som skriver detta tycker att Stenevi ger intryck av att vara dumdryg och mästrande. Hon, hen förråder också det skånska idiomet genom att tala med ett tonfall som stöter bort massor av lyssnare.

Hennes kollega, språkröret Per Bolund, ser ut som han har sovit i kläderna, men pratar på med samma frenesi även i värsta underläge. Han har ett handikapp som så många riksdagsledamöter, nämligen icke avslutade akademiska studier. Akademiska meriter hör också till apparitionen, även om det i Sverige är ett ett tabubelagt samtalsämne.

Det räcker inte med att se så där allmänt trevlig ut och kunna tala länge även utan innehåll. Om Åkesson kan ses som Putins nyttiga idiot vore det förödande för hans apparition under lång tid framöver. Om Stenevi skulle uttala denna förolämpning i TäeVäe med sitt dumdryga uttal kommer opinionssiffrorna att ge Åkesson fördel.

Apparition är en resurs att räkna med, men det kommer MP inte att hinna fatta till nästa val.