Varför så mycket Think Big?

Vi är översköljda av rapporter från krigszonerna i Ukraina. I TV visas bilder som föregås av varningar för starka bilder. Det kan handla om döda och lemlästade kroppar som ligger öppet, ibland övertäckta med ett skynke eller inlagda i liksäckar av svart plast. TV-bolagen visar korta intervjuer med drabbade vuxna. Bilder på små barn. Det har kommit i ett flöde under snart 30 dagar. Drabbade människor och sönderbombade eller nedbrunna byggnader visas i ett ständigt flöde. Jämsides sker uttalanden om kriget, krigets orsaker, sambandet till världen, med länders nationella och internationella beroenden. Idag har två händelser stått fram på grund av personernas särskilda betydelse. En överlevande från nazismens förintelseläger fanns kvar i en brand i ett höghus. Den andra händelsen var domen över frihetskämpen Alexey Navalny. Domen blev 9 års fängelse utöver 2 1/2 år som redan hade utdömts vid en tidigare ”rättegång”.

Dessa händelser är exempel på folkrättsbrott som begås av Putin och hans lydiga förtryckare och mördare. Folkrättsbrott kan rapporteras i media men det går inte att klä i spännande allmänna termer för långa generella resonemang av forskare och filosofer. Rapporteringen blir ofta kortfattad och stannar vid engångshändelser, låt vara återkommande sådana. Samtidigt pågår diskussioner om och med aktörer, regeringar och deras företrädare, internationella organisationer, profilerade debattörer och journalister. Här handlar det ofta om att vinna förtroende för sin överblick och förståelse av de stora sammanhangen. Diskussionerna som förs offentligt måste av nödvändighet föras med förenklingar och generaliseringar för att bli förstådd och för att göra intryck på publiken. Ett exempel är Lars Bern som vunnit en stor publik på viktiga områden som Big Pharma, nu också på temat tredje världskriget. Det hela görs till en kritik av en annan framstående debattör, DI:s chefredaktör PM Nilsson.

Jag som skriver detta har en önskan om att de båda också skulle ge sig in på människoöden. Det kan stödja den enskilde TV och mediakonsumenten som översköljs av händelser och personer som utsätts för oerhört stort lidande. Då får man tagga ner med sitt ego som bara vill ägna sig åt Think Big. Se människan som drabbas, så blir djupet bottenlöst.

Vem står på tur för Rysslands anfallskrig?

En stor del av världens befolkning och beslutsfattare har förmodligen redan ställt frågan. I Putins och hans beslutskrets torde det främsta kriteriet vara om landet ifråga ingår i försvarsalliansen NATO eller EU. Eller eventuellt i någon annan allians som vi inte känner till eller där vi inte kan förutse styrkeförhållandena? Då kan Ryssland invadera och krossa en efter en. Då kan vi också konstatera att Ryssland med förutsättningen av att ha tagit makten i Ukraina och ytterligare ett land utan motstånd från allianser kan krossa och invadera nästa land med hot om insats av kärnvapen. Hur många länder eller områden kan Putins Ryssland krossa och invadera utan att en allians med kärnvapen besvarar hot eller verkställda krigshandlingar?

Ett djävulskt krigsspel pågår som liknar mobbing, där förövaren inte behöver vara rädd för att någon kommer till offrets undsättning. Men ju längre förövaren fortsätter kan små eller större överraskningar inträffa som är negativa för förövaren. Det kan leda till rädsla och i någon grad osäkerhet hos plågoanden som eskalerar våldet. Det är här som Putin befinner sig just nu och med tilltagande styrka. Detta kan på samma gång vara ett hot mot Europa som en förestående kollaps för angriparen.

Bakslag för kärnkraften, inte bara för Finland

NSD och Norran rapporter: Kärnkraftverk 14 mil från Skellefteå sannolikt stoppat. Rysslands invasion av Ukraina kan vara slutet för planerna på ett kärnkraftverk i Pyhäjoki 14 mil från Skellefteå. Både Finlands statsminister Sanna Marin och näringsministern Mika Lintilä agerar nu mot projektet. Mångmiljardprojektet, som var tänkt att komma igång under 2022/2023, verkar nu stoppas helt.

Planen på kärnkraftverk i Pyhäjoki i Finland har nu ställts i direkt samband till Rysslands anfallskrig mot Ukraina. Konsekvenserna slår mot Ryssland och Finland men även mot Sverige som under planeringen varit potentiell kund. Nätverket Kärnkraftsfritt Bottenviken som bildades i Luleå i december 2011 ser ett definitivt stopp som en stor fördel. Tidens gång har medfört att kriget i Ukraina har blivit huvudorsak till att stoppa planerna.

Konsekvenserna för Sverige är svårbedömda eftersom hela Sveriges framtida energibehov och energiproduktion måste ingå i bedömningen.

Hur utvecklas handel och turism i krigets skugga?

Efter den första chocken med rapporter från Ukraina staplas nu en mängd frågor och problem som kanske inte ännu fått uppmärksamhet.

Är det något som kan och bör diskuteras i samlad form? Det har legat nära till hands den första tiden under Rysslands angreppskrig mot Ukraina. Sanktioner har införts där det har varit givet att sådana ska införas vitt och brett utan åtskillnad. Ett exempel är vänortssamarbete på kommunnivå mellan Ryssland och Sverige. Några kommuner fattade beslut inom några dagar från det att katastrofen inträffade. Några få kommuner ville inte utlysa ett definitivt stopp utan försökte sig på att kalla det för att ”pausa”.

Handeln med råvaror har delvis varit undantagen, särskilt energi som olja och gas. Även sällsynta jordmetaller har undantagits, så även uran som det verkar. Men om hemlighetsmakeriet är det svårt att uttals sig om. Den stora prövningen blir handeln med spannmål och jordbruksprodukter. Kommer marknadskrafterna att tvinga fram handelsvägar? Kan Ryssland transitera varor över Kina? Det kommer att finnas så många varor och tjänster att överblicken blir svår för att inte säga omöjlig. Embargo kommer att bli omöjlig att hålla.

Ett annat exempel som stämmer till eftertanke är turismen. Sommartid brukar Stockholms gator och handelsplatser att fyllas med köpstarka ryssar vid sidan om alla andra nationaliteter. Samma förhållande lär gälla alla stora städer i Norden och stora delar av världen. Visit Sweden ser inga märkbara effekter på en redan låg nivå för turism från Ryssland.

Men då ser man för kortsiktigt på problemet. De ryssar som ändå kommer till Sverige 2022 kan komma att bli mycket ovänligt behandlade i krigets skugga som ger långtidseffekter. En dämpande faktor för rysskräck är att vi kommer att ha många flyktingar från Ukraina som kan förväntas bli väl mottagna. Svenskarna kommer att ha svårt att skilja på ukrainare och ryssar. Frågan är om kriget med konsekvenser för handel och turism enbart kommer att kopplas till Putin.

Varför talar vi inte mer om kriget?

Efter att ha hört Aftonbladets pod ”Om kriget kommer” så inser man lätt att vi borde prata mer. Det är inte bara att göra en minneslista rakt upp och ner. Nej, allting måste stötas och blötas för att komma ihåg och för att kunna agera om och när det blir nödvändigt.

En smått revolutionerande handling är att lära känna sina grannar för att få ett nätverk att jobba inom när kriget kommer. Pandemin har lagt grunden. Aldrig tidigare har så många erbjudit sig att handla mat och att göra små ärenden. Men det räcker inte om kriget kommer. Aftonbladets expert föreslår träffar för att träna med att göra upp eld, gräva latrin, fylla på sitt förråd och mycket mer,

Jag som skriver detta har träffat åtskilliga personer som inte med en min berört det pågående kriget i Ukraina. Ingen kan kräva att spontana samtal ska lindra krigets fasor för de drabbade i Ukraina. Ingen kan leverera en lösning som gör att kriget upphör. Men varje person kan säga något som kan lösa praktiska frågor eller säga något som dämpar oron och stärker viljan att hjälpa till. Som en militärperson i Ukraina sa i TV igår: Tredje världskriget har redan börjat.

Karlakarlen med den något lite för stora kavajen

Varje dag och natt sker fruktansvärda krigshandlingar som kan kallas krigsbrott i Rysslands anfallskrig mot Ukraina. President Volodymyr Zelenskyy använder ordet folkmord, genocide i sina tal på engelska till utlandet. Många kommentarer har gjorts om Putins psyke som grundar sig på hans sjukligt grymma natur och handlingar. Men än har inte några genombrott i analysen gjorts som det ser ut för närvarande.

Under tiden har jag som skriver detta iakttagit hans yttre beteende i olika sammanhang, inte minst i hans framträdanden vid möten med andra statschefer på besök i Kreml eller vid officiella framträdanden med inhemsk publik. Alltså inte när han försöker imponera med bar överkropp ridande barbacka eller gå en match i teekwondo iförd sitt svarta bälte, som han skändligen fått ta av sig efter petning som hedersordförande internationella judoförbundet. Jag tänker heller inte på hans simturer i iskalla vatten. Nej, en situation som utspelas praktiskt taget varje dag när han går sin karaktäristiska förbipassering inför åskådarnas granskande men underdåniga blickar. Han svänger stort med sin ena arm medan den andra inte får göra sin motsvarande pendelrörelse. Det är här som problemet med den lite för stora kavajen blir synligt. Jag har tänkt i åratal på varför i hela friden måste han bära en för stor kavaj med för långa ärmar. Kavajen kan passa någon med större kroppshydda och längre armar (inte ärmar). Har han komplex för att vara i kortaste laget för att motsvara bilden av en karlakarl? Har har intalat skräddaren att han visst kan bära en större storlek än vad skräddaren ville föreslå? Här kan hans gång och hållning i stillastående förklaras. Om man tittar noga så hivar han bålen och axlarna lite upp och ned för att fylla kavajen.

Ett storleksproblem visar sig också när han sätter sig i sin pampiga länstol vid det aslånga konferensbordet. Då uppstår också microrörelser för att bli vän med den lite för stora stolen.

EU eller NATO, vad väljer en f.d finansminister?

Är svensk EU-strategi som rymmer försvarsfrågan ett fegt eller klokt val? Det är fegt av nödvändighet för att söka undvika destabilisering. Termen destabilisering har fått ett visst förklaringsvärde när försvarsminister och statsminister sökt kommentera en oerhört svår fråga.

Med eftertankens friska klarhet kommer också en ekonomisk dimension som handlar om svensk försvarsbudget. Hittills har löften ställts ut som ingen satt siffror på för ställningstaganden. Målet kallas ofta försvarsförmåga som faktiskt är begripligt. Begreppet har bl.a med effektivitet att göra, att få ”mer pang för pengarna” som en tidigare ÖB uttryckte saken.

Idén med försvarsåtaganden genom EU passar väl för en f.d finansminister. Om valet gäller NATO kan de ekonomiska kraven bli högre och dyrare. Att använda EU kan vara en bättre ekonomisk lösning samtidigt som att känselspröten mot Putin ger sina signaler.

Sveriges försvar med undsättning från EU

En fördjupad syn på EU-samarbetet har förts fram offentligt idag av Sveriges statsminister Magdalena Andersson. Tolkning av EU-fördraget leder fram till att om en medlem blir utsatt för väpnat angrepp så ska andra medlemsländer komma till undsättning med ”alla till buds stående medel”. Detta ska givetvis inte bara gälla Sverige, utan även Finland och alla andra EU-länder.

En intressant vidareutveckling, som ingen statschef eller regeringschef vågar uttala idag, är att ett framtida nytt medlemsland som Ukraina kan uppnå samma status som EU-medlem när anfallskriget från Ryssland är över och tiden är inne för fred. Denna ordning kan bli lättare att ta till sig för en ny framtida regim i den Ryska federationen jämfört med att Sverige och Finland söker medlemsskap i NATO.

Framtiden får utvisa om det i framtiden blir en sammanslagning mellan NATO och EU med avseende på försvar för att möta Kina och Ryssland med respektive vasallstater som kan tänkas gå samman. Försvarsallianserna är redan skräckinjagande. Med större och större block ökar undergångsstämningen. Finns en radikalt annan ordning som medför nedrustning och fred på jorden?

Kommuner velar om vänortssamverkan med Ryssland

Norrtälje, Umeå, Lycksele, Karlskoga och Kalmar är några av de kommuner som har beslutat lämna sina vänorter. Många andra har inte väckt frågan för beslut i kommunfullmäktige.

Luleå kommun velar genom att försöka göra både och. Där vill man kalla det för att ”pausa” istället för att bryta eller avsluta. Sådana varianter skapar en otydlig situation. Vad tänker kontaktpersonerna på den ryska sidan?

Eftersom censur och hårda restriktioner i Ryssland omöjliggör den fria spridningen av information är det viktigt att anpassa åtgärderna i hopp om att ryska folket ska få veta att anfallskriget mot Ukraina pågår för fullt. Det gäller också att de svenska kommunerna som väljer att avsluta vänortsamverkan anstränger sig att kommunicera beslutets rätta orsaker kommer fram till den ryska parten. Till exempel har Twitter blockerats för att förhindra att sanningen ska komma fram.