Säkramiljön.nu

Med upptäckterna av miljarder galaxer känns det nästan banalt att tala om de möjligheter som framkastats om liv i rymden. Likaså känns det inte djärvt att ställa upp andra antaganden, t.ex om att civilisationen på vår planet har dubbelgångare i rymden. Talar vi om oändlighet blir det omöjligt, ja ett tankefel att försöka motbevisa.

Människorna på vår planet kommer att behöva tid att koncipiera en ny världsbild. Är den oändliga rymden så långt vi kan komma i föreställningen om makrokosmos?

En tankebana som återstår att utforska är hur människan ska kunna förflytta sig i rymden, att stanna upp, att kommunicera och att återvända. Upptäckten genom James Webb-teleskopet har en magnitud som är jämförbar med upptäckten att jorden är rund.

Sprudlande intresse för astronomi. Brottslighet tar gärna huvudintresset hos lyssnarna. Efter ca 10 minuter får vi höra om framsteg inom astrobiologi. NASA i USA har medverkat till en mediaträff hos KTH – Kungliga Tekniska högskolan som i Sverige ligger i framkant inom forskningen. Det nya med sändningen från Sveriges Radio var att tala med en 17-årig ungdom som fick berätta om sitt intresse för astrobiologi. Hon berättade att hon deltagit i ett astronomiläger (!) i Lund och att hon efter dagens möte på KTH ska fortsätta med studier. NASA visade de första bilderna från universum, fem bilder för första gången, 13 miljarder år gamla. En mängd forskare i hela världen ska forska vidare med hjälp av NASA:s bilder.

Behållningen var stor och allra störst var det att höra 17-åringen som kort fick berätta med sitt sprudlande humör om fortsatta studier. Intresset var äkta och hon verkade förstå att det kommer att kräva mycket arbete för att nå resultat. Mitt tips är att hon doktorerar före 25 ås ålder med så fantastiska förutsättningar.

Ekonomisk teori har ett centralt begrepp – substitution – det vill säga utbytbarhet. Det har de senaste månaderna blivit ett praktiskt användbart hjälpmedel att överleva. Matpriserna har i år ökat så mycket, ca. 30 procent och kommer att öka än mer så att det kan utgöra ett hot mot liv och hälsa. Detta gäller i synnerhet för dem som har andra hot mot sin ekonomi med höjda räntekostnader, höjda drivmedelspriser, höjda elkostnader och alla andra levnadsomkostnader.

Substitution i livsmedelsbutiken innebär en stor möjlighet att mildra verkningarna av aggressiva prishöjningar. Många dagligvaror har butikskedjans eget varumärke, t.ex Garant i Hemköp. Butikens varumärke Garant finns på i stort sett för alla varuslag. Det fina är att då priset är betydligt lägre. Kvaliteten densamma eller högre. I Coop- butiker finns Coop-märkta produkter med lägre priser. Så, överväg att byta till butikkedjans märke!

Det andra sättet för substitution är att byta till ett annat varuslag som ger dig samma eller nästan samma behovstillfredsställelse. Jag ska själv idag byta från Cranberry drink (tranbär). En liter i purepac kostar idag 23 kr. Jag och min fru dricker en liter om dagen, minst. Lidl hade idag ett erbjudande om lingondircka 3 liter i bag-in-box för 33 kr. Besparingen i runda svängar 50 procent. Det blir över 4.000 kr på ett år. För smaken ska jag tillsätta några droppar citron för att förhoppningsvis bli tillfredsställd.

Om du själv tar tid på dig när du handlar kan du finna många byten som gör dig nöjd och med pengar över. Ta djupfryst fisk som exempel: Alaska pollock kostar mindre än hälften av torsk. Sej som är en laxfisk kostar kanske en tredjedel av odlad lax och regnbåge. Strömming hel är billig, filead är dyrare. Praktiskt taget varje vara har en möjlig konkurrent bland dina preferenser. Men det kräver att du ger bytet tid för övervägande och mod att slå till. Kanske också lite säljtalang för att göra familjemedlemmarna lika glada som du.

Mätning av inflation görs efter sedvanliga rutiner. Riksbanken uppger att inflationstakten ligger på 7,2 procent, konsumentprisindex. Metod och rutiner kan se mycket tillförlitliga ut. Det finns en dynamik på de olika marknaderna som vi inte upplevt tidigare. Vi vill särskilt peka på en dynamik på konsumentvarumarknader, särskilt för konsumtionsvarumarknader, dagligvaror. Här ingår livsmedel och kemtekniska varor. Aktörerna, dagligvaruhandeln har snabbt tagit initiativet med att aggressivt höja priserna långt mer än kostnadsökningarna. Handeln får draghjälp genom den hysteri för prishöjningar som råder. Prishöjningar normaliseras och konsumenterna, kunderna i butikerna har ofta mycket små möjligheter att jämföra varor i dagsläget, vecka för vecka.

Butikskedjorna och deras leverantörer ser ut att föregripa pris- och kostnadsökningar. Det pris som kan väntas om en månad tillämpas redan idag. Och så rullar det på. Priset på kycklingbröstfilé tycks ha ökat 30 procent på drygt fyra månader, då kriget i Ukraina startade. Detta är bara ett exempel. En skribent har samma svårigheter att mäta prisökningarna som andra konsumenter. Men genom att röra sig långsamt i butik och göra nedslag på 10–20 varor som man tror sig ha ett hum om, växer bilden fram av en pågående chockökning av priser. Man kan sammanfatta läget genom att påstå att handeln roffar åt sig vinster genom prishöjningar på bred front och förmodligen kommer att fortsätta så under lång tid och så länge man får draghjälp av den upphetsade stämningen på grund av konflikter och försörjningskris i Europa och världen.

I samband med valet i höst kommer kanske något parti försöka sig på att kampanja för prisstopp. Kommunistiska partiet har redan börjat. Erfarenheterna från tidigare prisstopp har visat på svårigheter. 1972–1975 rådde prisstopp på mjölk och mejerivaror tack vare ”Skärholmsfruarnas” aktioner.

Vad vi vill säga här, är att den upphaussade stämningen skapar möjligheter för livsmedelsindustri och handel att höja priserna chockartat. Höjningarna kommer inte att sluta på ensiffrig inflation, utan tvåsiffrig inflation på årsbasis. Långt i efterhand kommer vi alla att få ta del av mätningarna gjorda av SCB – statistiska centralbyrån. Men det är för sent för aktioner, kollektivt eller individuellt.

Under en inköpsrunda till Lidl gick jag av och an, men kunde inte finna ett något som skulle passa en måltid i trädgården. Grillkorven från Annorlunda kostade 170 kr per kg. Det kunde jag bara inte acceptera. Jag hade redan köpt salladshuvud och tomater. Melon och jordgubbar som efterrätt. Vegokorvens pris vållade motstånd och jag tänkte att jag kunde köpa dyraste nötköttet, två skivor ryggbiff. Pris 230 kr per kg. Klartänkande lyste med sin frånvaro. Väl hemma med varorna påminde min fru om att vi inte ätit kött på många år och skulle förmodligen få problem med  matsmältningen. Då valde vi att dela på en av skivorna. Vad som sker med den andra skivan vet vi ej.

Bloggaren Jenny Piper talar om köttbrist och svårigheter för svenska köttbönder. Vi kan känna med bönder som får det svårt, självklart. Men att tala om köttbrist skapar oklarheter. Vi har fri prissättning. Priset jämnar ut tillgång och efterfrågan. Vad som kan bli epokgörande är att konsumenterna väljer annat än animaliskt kött. Odlat kött ligger en bit in i framtiden. Men det finns ett stort utbud av alternativ, baljväxter och andra växter som ger vad vi behöver. Tyvärr kommer priserna att stiga både på kort och lång sikt. Men redan nästa odlingssäsong har producenterna chans att öka volymerna i växtodlingen. Jordbruket och trädgårdsodlingen står inför en historisk expansion. Både producenter och konsumenter kommer att drabbas av svårigheter.

En av de främsta kommentatorerna i svenska media av Rysslands anfallskrig mot Ukraina har varit överstelöjtnant Joakim Paasikivi. Han har tidigt talat om att kriget kan bli utdraget i tid. Någon närmare förklaring har inte kunnat uppfattas. Här upphör bedömningen från Paasikivi. Vad som saknas är en närmare förklaring till att kriget inleddes 2014 och intensifierats sedan fyra månader. Några av svaren kan sökas under Behov. För att komma vidare kan då flera frågor ställas. Vad är det för behov som Ryssland har som de uttrycks av Putin. Vilket stöd fanns och finns hos den ryska befolkningen och hos de ryska ledarna utsedda av Putin. Det är svårt att gå vidare i analysen utan möjlighet att samla svar och intryck från ledarna och folket i den totalitära staten Ryssland. En möjlig väg är att samla intryck från observatörer inom diplomatin, näringslivet, kulturen med alla sina förgreningar inom idrott och de sköna konsterna. Ett stort mått av fria spekulationer blir nödvändigt. Ett förråd av lärdomar finns i rysk och österländsk historia. Förrådet kan utsträckas till uttalade och föreställda Behov.

Det går att jämföra Ryssland med västvärlden genom att se på spetsnäringar som IT och det som förknippas därmed. Spetsnäringarna kan förutsättas leda in i framtiden. Topparna i USA inom Tech, definierat efter bolagens status på finansmarknaden, uppfattas vara bolagen med största börsvärde, Twitter, Facebook, Amazon, etc. Här är börsvärdet och uppmärksamhet i media dominerande. I Ryssland finns inte något som kan mäta sig med dessa giganter. Vi vet som medelsvensson inte ens några namn. Under kriget mellan Ryssland och Ukraina har medelsvensson fått klart för sig att Ryssland är oerhört stort och mäktigt på råvarumarknader för olja, gas, metaller och timmer. Västvärlden står i hög grad för tech med Ryssland för råvaror. Om Kina och Indien skulle tas med i jämförelsen skulle scenariet förändras. Av de tio största företagen finns sju i USA, börsvärde i miljarder US dollar. Ryssland har inget företag bland de hundra största.

Jämförelser blir lätt irrelevanta och intetsägande. Men ändå kan man med bibehållet gott omdöma peka på att Putin och oligarkerna inte har Det att locka den yngre generationen som vill verka inom framtidsbranscher. Kulturen, populärkulturen i sin vidaste mening kan sägas vara stark men har små chanser på den globala arenan. För att inte infantilisera jämförelsen kan vi nöja oss med detta skrap på ytan. Kort sagt: Fosterlandet (rodina) och freden (mir) har sedan länge tappat sin kraft i propagandan. Olja, gas, spannmål, timmer och metaller är inte på långa vägar lika sexigt som Tech. För diktatorn återstår då att sätta igång krig och hot med kärnvapen. Och så kommer det också att se ut under många år. Men tids nog kommer ett paradigmskifte för kommande generationer. Ingen vet när.