Ingen i hotade länder kan idag råda över Rysslands aggression mot Ukraina eller andra delar av världen. Delar av Socialdemokraterna och Vänsterpartiet gör ett stort misstag som inte erkänner sin felbedömning av säkerhetssituationen i Europa. Det gäller i princip alla partier i varierande grad. Politikerna har under lång tid fått se sitt förtroende sjunka hos väljarna. Nu finns en historisk möjlighet att återvinna något av förtroendet genom självrannsakan och öppenhet när det gäller försvarspolitiken och förhållandet till östblocket före och efter 1989 med murens fall och 1991 som står för Sovjetunionens upplösning. Sverige genom sina ledande företrädare spelade ett dubbelspel som ofta upphöjs till stor statskonst. Det är i förekommande fall en stor överdrift med tanke på att historien har visat på förödande felbedömningar. Detta är djupt mänskligt och bör tas utan oförsonliga fördömanden av dem som hade ansvar för den förda politiken.Det som är motbjudande är bristen på ansvarstagande i efterhand. Eftersom inte alla är vid liv måste det vara partiernas sak att hantera. Att försumma denna historiska möjlighet vore stort misstag. Varför? Svensk politik tål inte två historiska misstag under 1900-talet, dels att ha kollaborerat med nazismen, dels ha tolererat statskommunismen som fanns i det forna östblocket.
Vilka förväntningar har ryska folket på Putins krigsretorik?
En viktig fråga att ställa sig är hur olika samhällsklasser i Ryssland står politiskt idag. Frågan är viktig att ställa. Vi hör den sällan. Beror det på att det är svårt att undersöka opinionen i Ryssland? Ytterst viktigt att särskilja samhällsklasser med tanke på tillgången av information. Begreppet intellektuell är i hög grad levande. En del av intelligentian har lämnat Ryssland. Så även en del av oligarkin.
Putins fortsatta politik och krigföring kommer att fortsätta i den grad han orkar psykiskt och fysiskt. Kina påstås inte vara berett att komma till undsättning. Är det sant eller är det en medveten strategisk lögn? I Sverige förnekas hoten t ex av Hugo von Essen, analytiker vid Centrum för Östeuropastudier (SCEEUS) vid Utrikespolitiska institutet. Det finns fler med samma påståenden. Är det för att lugna folket? Tror experterna på vad de själva säger? Är förnekandet ett medvetet val i vårt totalförsvar?
En avgörande faktor är hur långt förväntningarna stigit hos det ryska folket, något som påverkar hur länge Putin kan klamra sig fast vid makten. Den 9 maj firar Ryssland varje år den så kallade ”segerdagen” till minne av det stora fosterländska kriget som ryssarna kallar andra världskriget. Enligt tidigare uppgifter från bland andra amerikansk underrättelsetjänst tänker Putin utropa seger i Ukraina i samband med årets parad.
”Om kärnvapenangrepp mot västerländska huvudstäder blir reaktionen på retoriken som förs mot Ryssland har vi inget att sätta emot”
Skräckpropaganda inför Natobeslut bör läsas med omdöme och kyla, men går inte obemärkt förbi. Är skräckvisionen möjlig? Det är svårt att lämna Jenny Pipers artikel utan avseende. Ett sätt att bedöma denna artikel är att gå tillbaka till hennes tidigare produktion. Skräckvisionen har hållits vid liv en längre tid som gör att allt bör ses i ett sammanhang.
Ukraina-rörelserna i stark framväxt
Personligt val av plattform kan göras för deltagande i någon av de stora proteströrelserna. Här en rörelse som utgår från Rättvisepartiet Socialisterna, som i stora delar jobbar traditionellt. Kan liknas vid Vietnamrörelsen som är ett samlingsbegrepp för de organisationer som växte fram över hela västvärlden i slutet av 1960-talet och början av 1970-talet, i protest mot USA:s krig i Indokina. Begreppet sammanföll ofta med den dåvarande vänstervågen.
Ett annat vägval är att lägga tyngden på sociala medier. Där finns stor bredd för egen politisk hemhörighet från höger till vänster.
Utöver dessa inriktningar kan kontakt tas med svenska politika riksdagspartier för att kolla var det starkaste engagemanget för Fria Ukraina kan finnas.
Nya kampanjmetoder
Parken intill ryska ambassaden får namnet Fria Ukrainas plats – P4 Stockholm.
genom beslut i Stockholms Stad Ser vi början på en trend? Det finns fler sätt att finna slagkraftiga kampanjmetoder enligt principen ”gräv där du står”. På det personliga planet kan budskap förmedlas på initiativ av individen själv. Men det krävs civilkurage och uppfinningsförmåga. När du undertecknar dina mail genom att lägga in en ny rad, t.ex så här:
URBAN ZINGMARK
Stoppa Rysslands anfallskrig mot Ukraina
Skogsvägen 9 A, 183 56 Täby
Om du äger en cykel kan du tillverka en vimpel med
Stoppa Rysslands anfallskrig mot Ukraina
Om du äger en bil kan du själv tillverka en dekal med:
Stoppa Rysslands anfallskrig mot Ukraina
Om du inte har för vana att underteckna dina mail eller sms, kan du lägga till ett kort meddelande:
Stoppa Rysslands anfallskrig mot Ukraina
Budskapet har aktualitet så länge som kriget pågår.
Lär av klimathistorien
av Miljörealisten
Att koppla ihop olika discipliner kan leda till ny kunskap. Klimatologi är en mångfacetterad disciplin. Paleoklimatet har nyligen studerats av Thomas P Gallagher & Roger C Palmer.
Det finns nya metoder för att bestämma temperatur och koldioxidhalt under jordens geologiska historia. Isotopanalyser av syre och kol i skal från djur i sedimentlager ger en tydlig bild för de senaste 65 miljoner åren, dvs. från den tidpunkt då dinosaurerna dog ut.
Nya data med hög precision för tidperioden visar att temperaturen generellt har varit högre men inte att det finns någon korrelation mellan temperatur och koldioxidhalt.
En stor del av de klimatförändringar som har skett kan förklaras genom kontinentaldriften. Den har förändrat havsströmmarna. I början av epoken, eocen, fanns en ekvatorial havsström som för ca fem miljoner år sedan stoppades av landmassan mellan nord- och sydamerika, samt ett band av öar från Australien till Sydostasien. Detta tvingade havsströmmarna att ta nya vägar ut mot polerna.
En ny tanke är att atmosfärens koldioxid helt eller delvis är löst i vattenångan genom vätekarbonatjonen. Denna har inte någon påverkan på den utgående IR-strålningen från jorden. Växternas upptag av koldioxid kan även ske som vätekarbonatjoner då de har ett enzym, carbonic anhydrase, för att ta upp koldioxiden i denna form.
Människan påverkar klimatet på den lokala skalan genom att bygga megastäder, vilket leder till varmare lokalklimat. Sedan 1950-talet har konstbevattning med vatten från grundvattenmagasin ökat dramatiskt, vilket ökar mängden vattenånga i atmosfären. Sotpartiklar från förbränning har tillförts atmosfären. Men på den globala skalan är människan inte mäktig att förändra planetens klimat.
Klimatet har de senaste 120.000 året växlat mellan värmeperioder och istider. Variationerna kan bero på att nedisning har givit ökade ytor med öknar vilka har orsakat sandstormar. Konsekvenserna av dessa har blivit ökad partikelmängd i atmosfären, vilket ger mer nederbörd. Sand på de ljusa isytorna ökar effekten av solstrålning på dessa och påskyndar smältningen. Havets vattenståndsvariationer torde ha varit ca 100–200 m. Lägg därtill den nedtryckning av jordskorpan som kommer av inlandsisen.
Klimatet har alltid varierat och det har ingenting med koldioxidhalten att göra. De klassiska variationsfaktorerna är;
- solfläcksaktiviteten som påverkar strålningen.
- Milankovitch-cyklerna dvs att jordens omloppsbana kring solen, som inte är helt cirkelformad, genom gravitationspåverkan från andra planeter.
- havens förmåga att magasinera värme och oceanernas strömningsmönster som transporterar värme.
- stora vulkanutbrott med tillhörande partikel- och gasutsläpp.
Det enda som är säkert är att klimatet alltid är i förändring.
PS
En lärorik Youtube-video finns att titta på här. Njut av Valborgsbrasan och vädret på 1:a maj utan någon klimatångest!
Tänk om!
Med stringens skulle världsfreden kunna diskuteras med en annan problemformulering än den förhärskande. Diskussionen i Sverge och Norden skulle också vara en annan istället för att främst handla om Nato. Här föreligger dock ovisshet om vad som egentligen diskuteras i slott och koja. Den öppna diskussionen behöver inte vara representativ för vad som pågår i huvudet på människorna eller i slutna grupper.
I Sverige är det uppenbart att i den öppna diskussionen är Nato-frågan den som för närvarande dominerar. Är Nato-frågan ett relevant val inför de hot som vi står inför i Sverige, Norden och världen? Nej, det är självklart ett felaktigt val förutsatt att det finns en valmöjlighet. Det främsta valet, alla kategorier, är P-ordet. För att eliminera eller för att avsevärt sänka risknivån kan en uppgörelse med P. vara den absoluta förutsättningen. Av många skäl kan inte vad som helst diskuteras öppet.
Det ska inte uteslutas att säkerhetsexperter har en annan prioritering än vi andra som ägnar all tid och kraft att diskutera Nato-anslutning. En anslutning kan inte omedelbart eliminera krigshot och kärnvapenhot. Så därför kan vi se en uppgörelse med P. som en nåd att stilla be om. Därmed inte sagt att Sverige inte ska ansluta sig till Nato. Dock kan frågan falla om P. inte längre finns i matrisen överhuvudtaget.
KTH har rett ut villapriser och vindkraft
Äntligen raka besked om sambandet mellan avstånd till vindkraftverk och villapriser. Frågan har stötts och blötts så länge vindkraftverk har funnits. Lakejerna till vindkraftsexploatörerna har förnekat att villor sjunker i värde av närheten till vindkraftverk. Den ena korkade lögnen efter den andra har uttalats sedan år 2010.
KTH har rett ut saken och ger nu besked om storleken på den prissänkning som drabbar villor på ett avstånd på 2 kilometer jämfört med villor på ett avstånd på två mil. Prissänkningen är 20 procent enligt forskare vid Kungl. Tekniska Högskolan.
Två personer som slagits för vindkraft och förnekat värdeminskning bör skämmas extra mycket: Maud Olofsson och Tomas Kåberger.
Säkerhetsdiskursen och ansökan till NATO
Sedan den 24 mars 2022 har en alltmer NATO-vänlig inställning gripit omkring sig i Sverige. Det innebär också förändrade förutsättningar för kärnvapen, också för kärnkraft. Hur kommer dialogen i den socialdemokratiska partiorganisationen att leda till kommande regeringsbeslut? Kommer diskussionen i de andra partierna att fogas till dialogen i S? Hur kommer det att beaktas i regeringens slutliga beslut om NATO-ansökan eller ej?
Den nyhetsförmedling och diskussion som förevarit i media har skapat en viss avtrubbning till kärnvapen. De som yttrat sig i media är experter på säkerhetspolitik, dessutom i regel positiva till NATO och därmed risken att Sverige måste räkna med att vara tillåtande till kärnvapen i NATO-länder. Hur skulle säkerhetsdiskursen uppfattas om kärnvapenkritiska personer och organisationer fick större plats i media?
Vi kommer knappast att få klarhet i alla dessa frågor före blivande beslut om ansökan till NATO. Vi kommer troligen inte att kunna isolera kommande händelser i säkerhetsläget till ett positivt beslut om ansökan till NATO. Däremot kommer kritiker söka varje tillfälle att hänföra negativ händelseutveckling till anslutning till NATO. NATO-vänner måste vara beredda att även i framtiden försvara ett beslut om anslutning.
Instämmer med föregående talare i Godmorgon världen SR P1
Det gör jag efter att ha hört Helena Granström.
Hon har i sin tur läst en essä av den amerikanske författaren William Deresiewicz, som avhandlar synen på vänskap och hur den förändrats genom århundradena.
Tilläggas kan att denna blogg bygger på känslan att den når läsare, kända eller okända. Men det är ovisst. Det viktiga är känslan att den når kända och okända personer, vänner och förhoppningsvis även ovänner. Av skrivandet får jag en känsla av kontakt. Som belägg för tystnaden därute kan jag visa att kommentarsfältet under flera år endast genererat några få kommentarer. Senast en kommentar från signaturen Tage. Då finns det anledning att lägga av helt, att stänga kommentarsfältet, kanske hela bloggen. Men eftersom känslan av samhörighet med kända och okända läsare överväger så fortsätter jag.
