Säkramiljön.nu

Sedan den 24 mars 2022 har en alltmer NATO-vänlig inställning gripit omkring sig i Sverige. Det innebär också förändrade förutsättningar för kärnvapen, också för kärnkraft. Hur kommer dialogen i den socialdemokratiska partiorganisationen att leda till kommande regeringsbeslut? Kommer diskussionen i de andra partierna att fogas till dialogen i S? Hur kommer det att beaktas i regeringens slutliga beslut om NATO-ansökan eller ej?

Den nyhetsförmedling och diskussion som förevarit i media har skapat en viss avtrubbning till kärnvapen. De som yttrat sig i media är experter på säkerhetspolitik, dessutom i regel positiva till NATO och därmed risken att Sverige måste räkna med att vara tillåtande till kärnvapen i NATO-länder. Hur skulle säkerhetsdiskursen uppfattas om kärnvapenkritiska personer och organisationer fick större plats i media?

Vi kommer knappast att få klarhet i alla dessa frågor före blivande beslut om ansökan till NATO. Vi kommer troligen inte att kunna isolera kommande händelser i säkerhetsläget till ett positivt beslut om ansökan till NATO. Däremot kommer kritiker söka varje tillfälle att hänföra negativ händelseutveckling till anslutning till NATO. NATO-vänner måste vara beredda att även i framtiden försvara ett beslut om anslutning.

Det gör jag efter att ha hört Helena Granström.

Hon har i sin tur läst en essä av den amerikanske författaren William Deresiewicz, som avhandlar synen på vänskap och hur den förändrats genom århundradena.

Tilläggas kan att denna blogg bygger på känslan att den når läsare, kända eller okända. Men det är ovisst. Det viktiga är känslan att den når kända och okända personer, vänner och förhoppningsvis även ovänner. Av skrivandet får jag en känsla av kontakt. Som belägg för tystnaden därute kan jag visa att kommentarsfältet under flera år endast genererat några få kommentarer. Senast en kommentar från signaturen Tage. Då finns det anledning att lägga av helt, att stänga kommentarsfältet, kanske hela bloggen. Men eftersom känslan av samhörighet med kända och okända läsare överväger så fortsätter jag.

Idag har vi fått en protestlista med 70 tecknare. ”Moment 2022 – Nej till kärnvapen! – Nej till Nato!” I ett upprop publicerat av Aftonbladet protesterar nu fler än 70 svenska tecknare mot Sveriges militära upprustning. Illustratören Karin Z Sunvisson ligger bakom initiativet.

En våg av protestlistor mot inträde i NATO och användande av kärnvapen kan vara på gång. Det gör intryck att se en celebritet som tar ställning, som till exempel tecknaren och filmmakaren Lars Åberg. Det gör starkt intryck på många. Samtidigt kan man förutse att – som många såg på #MeToo-kampanjen – ett maskineri av nya listor genereras där motivet kan vara att göra PR för sin egen person. Oj, hemska tanke!

Något liknande kan ske för att frammana nya listor mot NATO och kärnvapen. Yttrandefrihet är en mänsklig rättighet. Men initiativen tas ofta av individer med celebritetsstatus som har lätt att dra till sig sympatisörer. Dessa meningsyttringar måste tas med samma allvar och respekt som alla andra och de med en annan inställning. Väl att märka är att slagkraften från dem som hörs mest kan skapa felaktiga intryck och beslut.

Opinionsundersökningar har större prognosvärde. En folkomröstning har störst prognosvärde i vår ofullkomligas värld. I befolkningen finns för närvarande en majoritet för ansökan till NATO om även Finland ansöker.

”Varför sköts det inte skarp?” frågar Ebba Busch. ”Är hon inte klok” genmälde Morgan Johansson. Medborgarna kan med rätta fråga om han inte kan de instruktioner som finns och måste finnas. Verkanseld ska ges om livsfara uppstår för en polis och att livsfara endast kan undvikas genom s.k. verkanseld. Ungefär så. Frågan som Ebba Busch och många med henne ställde var högst motiverad. Våldsmonopolet och användning av vapen bör diskuteras mellan medborgare och i de demokratiska församlingarna.

Jag skulle säga upp mig som polis efter att ha hört Morgan Johansson. Men först kontrollera vad han menade.

Producenter och handel har drömläge att höja priser och marginaler. Det faktum att vi behöver mat lämnar fältet öppet för Big Food att roffa åt sig. De företag som vill hålla tillbaka prishöjningar har inte en chans med den psykos som kan uppstå. Ägarintressen kommer inte att tillåta ”välgörenhet”.

När företrädare i branschen intervjuas rabblas en lång rad insatsvaror som orsakar prishöjningar: gödsel, drivmedel, el, utsäde, vatten, emballage, förpackningar och mycket mer – som ett självspelande piano verkar det. Förväntningar stiger hos dem med ägarintressen. Så långt är det kanske uthärdligt. I höst tornar svårigheterna upp sig mycket mer, särkilt om kriget i Ukraina fortsätter eller om nya krig uppstår.

I länder som redan lever på svältgränsen kan hungerkravaller åter uppstå. Högkonsumtionsländer ska inte låta sig invaggas i falskt lugn. Även där kommer opinionsyttringar inträffa som kan bli häftiga och farliga eftersom det kommer så oväntat för folk som levt i en trygg tillvaro. ”Vi kommer att leva på billig falukorv” var det en familjefar som yttrade i radion. Det visar hur okunnigt och dumt man kan reagera utan föreställningsförmåga och erfarenhet av hunger och lidande.

Ett tiotal länder i Europa har eller har haft en militär polisorganisation som verkar i civilsamhället. Gendarmeriet verkar jämsides med poliskåren. Frågan har förmodligen funnits med i olika utredningar men hamnat i papperskorgen. Sverige har hamnat i en diskussion om demokrati och icke-våld som inte kan möta den förhöjda våldsnivån. Kravaller bl.a i påskhelgen visar att brottsbekämpning genom väpnade polisstyrkor efter militär förebild måste skapas för att kunna höja våldsanvändningen. Protester kommer att uppstå som måste tas på största allvar.

Det finns fortfarande möjligheter genom icke-våld. En sådan är förbud för manifestationer som utlöser våld. Dit hör förbud mot vissa lätt identifierbara kränkningar. Yttrandefriheten måste inskränkas i vissa fall, som koranbränning och bibelbränning och bränning av andra helga skrifter som bör anges i en ny lag. Upplevelsen av kränkningar av olika religioner kan skilja sig högst avsevärt. Bör lagstiftaren försöka ta hänsyn till att en koranbränning kan upplevas mycket starkare av muslimer än vad en bibelbränning kan upplevas för kristna? Ska reglerna vara generella eller situationsbundna? Det finns många tänkbara scenarios. Här har bara fall med bränning av heliga skrifter tagits som exempel. Om det finns samlad kunskap inom polsen och forskningen kan arbetet med ny lag påskyndas.

Jag och många med mig kommer fram till att valet bör bli anslutning till NATO under rådande säkerhetssituation. Redan efter 14 dagar infinner sig en tanke som jag burit på hela vuxenlivet som har med risk att göra. Under ungdomsåren kom jag i kontakt med riskbedömning för flyganfall mot en fiende. I den kalkylen visades att om anfall gjordes där ett antal flygplan var bestyckade med en atombomb så räckte det att ett av alla plan klarade flygfärden till målet för att fälla atombomben. Målet att tillintetgöra Fi kunde uppnås. I taktisk och strategisk undervisning omnämndes aldrig fienden vid dess rätta namn. Det fick heta Fi som var de två första bokstäverna i ordet fiende.

Detta grundläggande och logiska resonemang kan även tillämpas på dagens säkerhetsläge. Oavsett om risken för ett anfall med strategiska kärnvapen är hög eller låg blir konsekvenserna oerhörda vid ett anfall. Därom råder samstämmighet bland världens länder. Även med taktiska kärnvapen kan konsekvenserna bli oerhörda. För kärnvapen spelar det ingen roll om risken är 1 procent eller 99 procent för att den lede Fi svarar med kärnvapen på en svensk anslutning till NATO. En anslutning till NATO måste ha ett positivt förväntningsvärde i ekonomiska och/eller kognitiva termer.

Vi bör också värdera andra situationer. Även utan svensk anslutning kan Fi utföra anfall mot Sverige eller vårt närområde med kärnvapen, taktiska eller strategiska. En stor, ja omöjlig svårighet är då att bedöma sannolikheten för olika scenarios.

Om Sverige och/eller Finland söker anslutning till NATO kan slutsatsen dras att oavsett risknivå blir konsekvenserna oerhörda om Fi sätter in kärnvapen. Här förutsätts att Sverige inte hunnit slutföra anslutning till NATO, något som måste prövas av samtliga medlemsstater i NATO. Det tål att upprepas att detta gäller för alla risknivåer, 1, 3, 67 eller vilken annan procentsats som helst. Att inte ansluta till NATO är ändå inte en garanti för att slippa användningen eller hotet av kärnvapen.

Sveriges beslut är beroende av tidsfaktorn. Fi kan ändra skepnad över tid med nya allianser globalt.

Media rapporterar att superfartyget Moskva har sjunkit i Svarta Havet. Sänkningen sägs bero på anfall från ukrainska stridskrafter med Neptunraketer. Katastrofen med sänkning eller allvarliga skador på det ryska flaggskeppet Moskva har bekräftats av Ryssland. Men orsaken uppges vara brand.

Under andra världskriget gjorde tyskarna ett blixtanfall mot Norge i april 1940. Sänkningen av kryssaren Blücher har gått till historien. Fartyget träffades av två torpeder på order av befälhavaren Eriksen på Oscarsborg vid Oslofjorden. Av besättningen omkom cirka 1.000 man av totalt 2.400. Händelsen berättas gärna för att visa på möjlig framgång även i de mest hopplösa situationer.

Jämförelsen visar att frihet kan erövras även med hopplösa förutsättningar. Det lyckades för Norge.under andra världskriget Då kan det också lyckas för Ukraina 2022.

Även om länder i väst kan klara sina behov av mat, bl.a genom bättre hushållning,
kommer svält och död att drabba stora delar av världen. Så är det redan och det kommer att bli mycket värre. Klimatet och krigen är redan drabbande och kommer att öka. Larmen har sänts ut sedan länge. Är beslutsfattare och allmänhet i väst avtrubbade? Knappast, men båda kategorier har svårt att finna de rätta medlen att göra skillnad.

United Nations World Food Programme är det största och främsta programmet för att rädda människoliv som hotas av svält och död.

Tyvärr kommer inte detta att räcka. En förändrad syn i stora delar av världen måste till. Stora event har visat sig vara en resurs, senast den i SVT som drog in 76 miljoner kronor. Men pengar går inte att äta. Livsmedelsproduktionen måste öka i hela världen, särskilt där faran för naturkatastrofer är begränsad. Sverige har låg självförsörjningsgrad av livsmedel. Sveriges självförsörjningsgrad enligt LRF har sjunkit till 50 procent, jämfört med 80 procent i till exempel Finland. Det kommer att ta åratal att vända utvecklingen i Sverige.