Säkramiljön.nu

Under en inköpsrunda till Lidl gick jag av och an, men kunde inte finna ett något som skulle passa en måltid i trädgården. Grillkorven från Annorlunda kostade 170 kr per kg. Det kunde jag bara inte acceptera. Jag hade redan köpt salladshuvud och tomater. Melon och jordgubbar som efterrätt. Vegokorvens pris vållade motstånd och jag tänkte att jag kunde köpa dyraste nötköttet, två skivor ryggbiff. Pris 230 kr per kg. Klartänkande lyste med sin frånvaro. Väl hemma med varorna påminde min fru om att vi inte ätit kött på många år och skulle förmodligen få problem med  matsmältningen. Då valde vi att dela på en av skivorna. Vad som sker med den andra skivan vet vi ej.

Bloggaren Jenny Piper talar om köttbrist och svårigheter för svenska köttbönder. Vi kan känna med bönder som får det svårt, självklart. Men att tala om köttbrist skapar oklarheter. Vi har fri prissättning. Priset jämnar ut tillgång och efterfrågan. Vad som kan bli epokgörande är att konsumenterna väljer annat än animaliskt kött. Odlat kött ligger en bit in i framtiden. Men det finns ett stort utbud av alternativ, baljväxter och andra växter som ger vad vi behöver. Tyvärr kommer priserna att stiga både på kort och lång sikt. Men redan nästa odlingssäsong har producenterna chans att öka volymerna i växtodlingen. Jordbruket och trädgårdsodlingen står inför en historisk expansion. Både producenter och konsumenter kommer att drabbas av svårigheter.

En av de främsta kommentatorerna i svenska media av Rysslands anfallskrig mot Ukraina har varit överstelöjtnant Joakim Paasikivi. Han har tidigt talat om att kriget kan bli utdraget i tid. Någon närmare förklaring har inte kunnat uppfattas. Här upphör bedömningen från Paasikivi. Vad som saknas är en närmare förklaring till att kriget inleddes 2014 och intensifierats sedan fyra månader. Några av svaren kan sökas under Behov. För att komma vidare kan då flera frågor ställas. Vad är det för behov som Ryssland har som de uttrycks av Putin. Vilket stöd fanns och finns hos den ryska befolkningen och hos de ryska ledarna utsedda av Putin. Det är svårt att gå vidare i analysen utan möjlighet att samla svar och intryck från ledarna och folket i den totalitära staten Ryssland. En möjlig väg är att samla intryck från observatörer inom diplomatin, näringslivet, kulturen med alla sina förgreningar inom idrott och de sköna konsterna. Ett stort mått av fria spekulationer blir nödvändigt. Ett förråd av lärdomar finns i rysk och österländsk historia. Förrådet kan utsträckas till uttalade och föreställda Behov.

Det går att jämföra Ryssland med västvärlden genom att se på spetsnäringar som IT och det som förknippas därmed. Spetsnäringarna kan förutsättas leda in i framtiden. Topparna i USA inom Tech, definierat efter bolagens status på finansmarknaden, uppfattas vara bolagen med största börsvärde, Twitter, Facebook, Amazon, etc. Här är börsvärdet och uppmärksamhet i media dominerande. I Ryssland finns inte något som kan mäta sig med dessa giganter. Vi vet som medelsvensson inte ens några namn. Under kriget mellan Ryssland och Ukraina har medelsvensson fått klart för sig att Ryssland är oerhört stort och mäktigt på råvarumarknader för olja, gas, metaller och timmer. Västvärlden står i hög grad för tech med Ryssland för råvaror. Om Kina och Indien skulle tas med i jämförelsen skulle scenariet förändras. Av de tio största företagen finns sju i USA, börsvärde i miljarder US dollar. Ryssland har inget företag bland de hundra största.

1	Apple Inc	USA	Teknik, hårdvara	2.035,72
2	Aramco	Saudiarabien	Petroleum	1.836,75
3	Microsoft Corp.	USA	Teknik, programvara	1.752,66
4	Amazon.Com Inc.	USA	Internet detaljhandel	1.557,49
5	Alphabet Inc.	USA	Interaktiva medier och tjänster	1.368,28
6	Tencent	Kina	Interaktiva medier och tjänster	819,47
7	Facebook Inc.	USA	Interaktiva medier och tjänster	733,62
8	Tesla Inc.	USA	Bilar	648,38
9	Alibaba	Kina	Internet detaljhandel	643,62
10	Berkshire Hath	USA	Diversifierade finansiella tjänster	566,41

Jämförelser blir lätt irrelevanta och intetsägande. Men ändå kan man med bibehållet gott omdöma peka på att Putin och oligarkerna inte har Det att locka den yngre generationen som vill verka inom framtidsbranscher. Kulturen, populärkulturen i sin vidaste mening kan sägas vara stark men har små chanser på den globala arenan. För att inte infantilisera jämförelsen kan vi nöja oss med detta skrap på ytan. Kort sagt: Fosterlandet (rodina) och freden (mir) har sedan länge tappat sin kraft i propagandan. Olja, gas, spannmål, timmer och metaller är inte på långa vägar lika sexigt som Tech. För diktatorn återstår då att sätta igång krig och hot med kärnvapen. Och så kommer det också att se ut under många år. Men tids nog kommer ett paradigmskifte för kommande generationer. Ingen vet när.

Medieringen av kriget genom TV gör något med oss. Varje nyhetssändning har performanser. Både en grundton med performans och en performans efter inslagens olika innehåll. Rapporteringen om kriget i Ukraina brukar ligga först eller en bit in i ett nyhetsprogram i konkurrens med andra nyheter. Tankarna för TV-kritiker kan gå till Vietnamkriget 1955–1975 som brukar kallas ”det första tevesända kriget” vilket medförde både en passivisering av världsopinionen och en aktivering, som påverkade en folkrörelse kallad Vietnamrörelsen.

Idag 2022 pågår ett fullskalekrig som är i ett inledande skede. I hela världen kan sändningar följas i TV som ännu inte gett upphov till en synlig aktivering till en Ukrainarörelse. Media är trevande med reporters som har ett förhållningssätt som ännu inte kan animera masspubliken till performanser, t.ex i form av demonstrationer och protester mot makthavare. Nyhetsprogrammen kan betraktas som motsägelsefulla, både starkt engagerande men också neutrala. Med tanke på att kriget kan bli långvarigt och med risk för insats av kraftfullare vapen, är det anmärkningsvärt att nyhetsprogrammen håller en så dämpad ton, ibland blasé. Efter inslag om lidande och död kan en reporter i TV4 eller SVT avsluta med ett påklistrat leende och någon standardfras ”ha en fortsatt trevlig kväll” eller med en glättig övergång till vädret.

Hur kommer kriget att fortgå och hur axlar TV sin roll att tevesända kriget som kan fortsätta på samma nivå eller eskalera till ett världskrig. Det uppges att 100 soldater av Ukrainas stridskrafter dödas varje dag. De stora TV-bolagen i världen har ett uppträdande som i huvudsak är disciplinerat med nollställda ansiktsuttryck och utan tondöva fraser i ett sammanhang med död och lidande. Varför inte hyra in lärare med drama som yrke?

Här kan ni se förra veckans debatt om odlat kött mellan Jens Holm (V) och landsbygdsminister Anna-Caren Sätherberg (S). Frågan om odlat kött är inte kontroversiell, har inte hunnit bli, kan man säga. Odlat kött är på försöksstadiet; djurbönderna känner sig inte hotade. Begreppet foodtech får ökad spridning då forskning och utveckling pågår på en rad områden. Forskning sker för växtbaserade proteiner med långt gången lansering av produkter på marknaden. För odlat kött tog Jens Holm ett slående exempel; ett köttpreparat stort som hans lillfingernagel kan ge upphov tlll 80 000 hamburgare.

Introduktionen på den svenska marknaden kommer i hög grad att styras av oligopolistisk konkurrens. Det kommer att leda till svag priskonkurrens, där alla aktörer bevakar varandra, liksom på marknaden för drivmedel. Svag priskonkurrens för odlat kött gör att expansionen kommer att gå långsammare när dagen randas för introduktion och expansion.

Storsatsningen på Norrland har fått en stor motgång när förre S-toppen Illja Batljans bolag SBB kraschar på börsen. 80 miljarder är borta enligt Aftonbladets Cervenka. SBB äger 2.700 fastigheter. SBB fick köpa fastigheten SARA kulturhus, ett prestigeprojekt med benäget bistånd av de lokala S-pamparna i Skellefteå. Tidningen skriver att ett stort antal småsparare, 220.000 har tappat värden. Nedgången i SBB- Samhällsbyggnadsbolaget i Norden AB har varit 74 procent sedan årsskiftet.

Framgångssagan för invandraren från Jugoslavien har fått en knäck. Och det kan bli värre. I media har Batljans enkla härkomst och studieprestationer framhållits. Ålandsbankens blogg skriver: Ilija Batljan är en välutbildad entreprenör. Han är nationalekonom och filosofie doktor i socialt arbete med lång erfarenhet av att vara statlig tjänsteman och politiker. För drygt tre år sedan fick han sparken från Rikshem och satsade allt på att leva sin dröm och blev entreprenör. Det har snabbt gett resultat.

Satsningen på Norrland kommer att kräva fler offer. Kraschen för SBB visar att S-folket som uppträder som Guds hand måste göra sin hemläxa i ekonomi. Ålandsbanken är nog inte så glad idag över vad de skrivit på sin blogg. Ett riktigt magplask också för banken. Motgången delas av många S-toppar, inte minst i Skellefteå. En svag ägare av SARA kulturhus är ett veritabelt antiklimax.

P.S.
Almedalsveckan lockade även kommunstyrelsens ordförande som dök upp i folkvimlet klädd i sommarlätt klädsel.

Ansökningsprocessen för Sverige drar ut på tiden. Så även för Finland. Ryssland har under tiden skramlat med sina vapen. Retoriken har skärpts mot Sverige, heter det. Av Sveriges riksdagspartier förordar endast V folkomröstning. Utrikesministern har i media klargjort att det inte är möjligt eller önskvärt att uppskatta förväntad tidsutdräkt för beslut. Svaret har varit att det kan gå fort, inom två veckor eller oförutsägbart lång tid. Goda skäl för att inte besluta om folkomröstning har kommit fram: Risk för påverkanskampanjer från Ryssland och kort planeringstid inför hösten val. En möjlighet är att hålla frågan om folkomröstning öppen. Denna strategi skulle desavouera konflikthetsarna. Effekten kan bli att hetsarna därmed tvingas arbeta med en mer komplicerad spelplan. Komplexiteten är redan hög och kan göras högre. Det bör gynna Sveriges och EU:s sak. För att kunna öka komplexiteten behövs analys av FOI – Totalförsvarets forskningsinstitut och statsvetenskapare som Sveriges riksdag utser.

Carl-Erik Lagercranz och Harald Mix uppträder med övertygelse om värdekedja och vertikal integration i omvandlingen av Norrland. Självsäkerheten är total i berättelsen som ges i SR 1. Urfolket samernas rätt och naturens rätt finns inte med i deras berättelse. Det är viktigt att känna till stödet från bl.a Naturskyddsföreningen och Civil Rights Defenders.

Omvärlden har aldrig varit så viktig som nu inför Sveriges nationaldag. Grannländerna i första varvet och i andra varvet och så vidare känns viktigare än någonsin. Märkligt att alla vänliga länder känns viktiga. Också de fientligt inställda. Förhoppningen är ju att fredliga förbindelser ska kunna skapas. Men inte som en from förhoppning. Det krävs enorma insatser för att skapa fredliga förbindelser med Ryssland, Belarus, Kina. Att hanka sig fram går ofta bra men med etiken som offer. Det gäller i hög grad för relationerna med Kina. Dessa synpunkter kan de som arbetar på hög nivå brottas med.

I vardagen för mannen på gatan – heter det hen på gatan numera? – är fredsfrågorna lika viktiga. Det som byggs upp underifrån är segt och uthålligt. För individer och grupper är maktbalansen ojämn gentemot t ex myndigheter. Ibland begår myndigheter miljöbrott som individen inte rår på, inte ens med pengar. Även här har individen ett val att göra beträffande åtgärder. Under åren har vi bevittnat tålamod med tillståndsgivande myndigheters miljötillstånd. Att slåss för sin rätt utlöser inte krig. Därför efterlyses betydligt tuffare motstånd än tillförne.