Demokrati, kort eller långt

Ordet demokrati används ofta kort som tillhygge i debatt, eller kanske bara som förskönande utfyllnadsord. Statsvetare har forskat och skrivit långa avhandlingar som ställer krav på läsaren. Tidöavtalet ger anledning att ställa frågor hur demokratiska värderingar har beaktats i avtalet som sådant och i efterlevnaden till avtalet. Kan den genomgången göras kort eller lång? Ja, men det känns inte förnuftigt med något av alternativen.

En spontan fråga är: Är det att följa demokratiska principer att inrätta en ny makt- och beslutsnivå? Varför ska inte utgångspunkten vara riksdagen och den makt som grundlagarna utgår ifrån? Har författarna till Tidöavtalet tänkt att riksdagen ska vara någon sorts remissinstans där behandlingen i riksdagen underställs ett parti, Sverigedemokraterna för prövning och beslut? Det låter på SD-företrädarna som att regeringspartierna får hålla på med bearbetning tills dess att SD kan ge sitt godkännande. Det här systemet liknar partisystemet i forna DDR- tyska folkrepubliken där kommunistpartiet hade överhöghet över alla partier.

Hittills har inte någon stor konflikt uppstått mellan SD och regeringspartierna M, L och KD. Men tänk om konflikt uppkommer i migrationspolitiken och förhållandet till EU:s ändrade positioner. Kommer majoriteten i riksdagen att besluta eller vara vägledande? Eller någon annan princip där SD sätter kraft bakom orden med krav på att få sista ordet.

Nordic Future Food and Food Tech 2023, 31 maj–1 juni

Sammanställningen av utställare kan väcka förvåning, allt från jätten glufs glufs som ICA, till en enskild person med vegansk kost och livsstil, Gustav som utsetts till superkommunikatör av tidningen Resumé.

En omedelbar reaktion kan vara den att ojämna maktförhållanden ges plats på denna mässa för livsmedel. ICA är jätten som bara blir större, tycks det. Gustav Johansson har gett ut en bok om växtbaserad mat. Han har också skapat ett namn, Jävligt Gott för sin verksamhet – som man kan ha synpunkter på. Men här är det inte bara storleken som avgör. Här skapas möjligheter till öppen konkurrens om Idéerna. ICA kommer att konsolidera och kanske öka sin makt ytterligare, men klart är också att det här handlar om David mot Goliat, konsten att slåss mot jättar.

Och förresten, det finns ingen valfrihet som skulle kunna hålla tillbaka jättarna ICA, Coop och Axfood. Det finns heller inget som kan stoppa personer som satsat sitt liv på att föra fram vegansk livsstil. Problemet är att gränserna suddas ut. Starka intressen från animalieproducenterna vill ha kvar sin dominerande roll på marknaden. Gustav Johansson visar på växtbaserad kost utan kött. Man får kanske inte uppleva vegansk matkonst i sin förfinade form på mässan. Det sker nog bästa genom att besöka veganska restauranger som ökat i antal, mest i storstäderna.

Naivitet hos regeringen, områden som exempel

För närvarande finns flera områden där naiviteten är stor:

  1. Bekämpandet av kriminalitet med byggandet av upp till 16 fängelser för 5000 personer, inom tio år.
  2. Tron att Sverige kan göra skillnad för Ukraina bl.a med tre JAS-plan. Utan tillhörande organisation och ledning.
  3. Tron att totalstoppet på byggmarknaden inte ger större effekter än en viss, liten konjunkturnedgång.
  4. Tron att konjunkturen kan vändas medelst nedskärningar i statsbudget.
  5. Tron att NATO-anslutning kan ske utan fler och större eftergifter.
  6. Tron att energikrisen och elomställning kan lösas med toktempo.

Mandatperioden är fyra år. Ny regering kan ändra på mycket.

Elstödsberoende

Ett trevligt bemötande från Försäkringskassan kunde minska besvikelsen i någon mån. Ingen utbetalning kunde ske idag för elstöd 1 eftersom abonnemanget för el hade gått över till mitt bolag i november 2022. I slutet av maj får jag ansöka om bidrag hos Skatteverket. Då kan skattmasen kvitta elstödet mot aktuell skatteskuld. Tack, alltid något. Men det sa de inte något om när elstöd 1 basunerades ut i media. Lite självsvåldigt av pappa staten, får man nog säga. Försöken av politikerna att reglera bort verkningarna av elkris och gryende lågkonjunktur är befängda. Tror någon att ekonomin kan stimuleras med det ena tjuvnypet efter det andra? Pengarna från elstöd 1 och kommande elstöd 2 ligger på marginalen för många som lever under små omständigheter eller hyfsat goda inkomster. Det är också en tid på året när sommardrömmar ska förverkligas. Och det kostar. Det här gör att en stor del av svenska folket sitter med lotter och tipskuponger. Och nu med utdragen väntan på elstödspengar. Inte en bra utveckling när själskrafterna kunde gå till medkänsla för drabbade av många slag i världen.

”Eloquentia corporis” – Kroppens vältalighet?

Efter många års nedgång och motgång, och namnbyte sätter L in Johan Pehrson som partiledare med företräden som längd och vikt. Det har inte höjt väljarandelen. Inte heller hyss i rutan, grillning av salladshuvud, rock på äldreboende eller studentminnen från London har kunnat uppväga brist på idé.

Politiker med ett vinnande sätt, är det bra?

Som exempel kan vi ta Ebba Busch. Hon använder gärna sina spretande, välmanikurerade händer och ett vinnane solvargsgrin för att övertyga. Det har hon lyckats leva länge på trots dalande opinionssiffror. Hon har haft motgångar med försenat elstöd och nu med försenat elstöd 2 som ska komma men osäkert när. Som energi- och näringsminister har hon stora utmaningar med storsatsningarna i norr i en transformation till ett elbaserat samhälle. Dagens industri följer utvecklingen med ackuratess och skriver idag att om allt går åt helvete kommer vi att få leva med Skånepriser på elen i hela landet för lång framtid. Ebbas leende måste övertyga den lilla radhusägaren med höga elräkningar och industrins tungviktare som spekulerar i fundamentala förändringar rakt av i industrin och för folket i koja och slott. Har regeringens främsta talesperson det förtroende som kan komma att krävas för att förhindra ragnarök? Hade det varit bättre att ha någon person eller grupp med djupa kunskaper där man på sin höjd ger ifrån sig ett fnitter eller ett leende i mjugg?

Har framtoning betydelse för regeringens talespersoner?

Justitieministern framträder ofta i TV, senast i samband med fritagning av en fånge, en mördare på väg till tandläkare. Justitieministern intervjuas som högste ansvarige och uppfattas förmodligen så av medborgarna. Hans framtoning är tämligen ensartad oavsett om frågan gäller gängkriminalitet, skjutningar, lagstiftning etc, eller som nu – fritagningen av den 17-årige mördaren. Frågorna kan vara mycket upprörande för många. Han låter som en dammsugare med entonig, viskande och väsande röst. Kroppsspråket är som hos en stor, däst nallebjörn som ätit sig proppmätt. Om regeringen fortsätter att ställa fram samma person i negativa sammanhang behöver vi bara höra hans första andetag för att tänka: Nu är det något som gått åt helvete igen. Och att ingenting kommer att kunna göras åt kriminaliteten.

Ryssland varnar för minskade leveranser av kärnbränsle

Idag den 9/4 har SR1 rapporterat att det kan uppstå en brist på kärnbränsle från Ryssland. Redan i samband med Rysslands anfallskrig februari 2022 satte Vattenfall stopp för import från Ryssland. Det hade varit möjligt för media att ta med stoppet 2022. Bakgrund och historia borde vara centralt i rapporteringen.

Historielöshet, på ett banalt sätt har visat sig i nyhetsrapporteringen denna gång. Detta påverkar energidebatten. Politiska partier, forskare, debattörer riskerar att missa en viktig förutsättning. Men historielöshet är ju också så mycket större och vidare. Media har en viktig roll att påminna om behovet av historisk bakgrund, något som media ofta missar. När det gäller frågan om kärnkraft räcker det inte med att gå något år tillbaka i tiden. Strängt taget bör man av och till ta upp hela historiken i Sverige.

Kan man dö av historielöshet?

Jag är böjd att svara ja på frågan. Nu finns förstås många andra farliga saker, ska erkännas. Det är farligt att leva har det sagts. Det är nog inte så mycket frågan om att försöka minska risken så långt som möjligt. utan att inse att utan risk finns det inte mycket att ägna sig åt. Detta med risk har kommit i centrum i samband med NATO-processen. Sveriges förhandlare har i mycket hög grad ägnat sig åt att paniskt minska risken i tron att en anslutning till NATO medför dramatisk minskning av risk, krigsrisk. Diskussionen om uppsidan i kalkylen har fått ganska lite utrymme.

Sverige har förlorat marknader och inarbetade förbindelser. Så är den officiella bilden. Men sanningen är att flera förbindelser består. Senast den med oljehandlaren Gunvor. Det finns ingen anledning att tro på avveckling i den handeln. Astra Zeneca exporterar läkemedel. Ericsson exporterar till Ryssland. Det verkar som att alla som kan fortsätter med sina affärer med Ryssland. Det gäller särskilt råvaror, insatsvaror till industrin med flera. Däremot tycks konsumentvaror vara så känsliga för kast i opinion och konsumentreaktioner som gör det bäst att avveckla som för IKEA och HM.

Hur inverkar moraliska överväganden? Troligen vill ägare och företagsledningar slippa moraliska överväganden om det inte finns starka samband till andra marknader än den ryska. Här spelar konsumentmakt mycket stor roll, nämligen där konsumenterna kan ”rösta med fötterna” och välja en annan leverantör.

Men huvudregeln är ändå att företagen vill bedriva business as usual när det går att dölja eller när samband inte ät tydliga för konsumenter och opinionsledare. I båda fallen är kunskap om affärs- och industriell historia livsviktigt för de ekonomiska intressenterna. Konstigt? Nej, det finns något som heter historia även här, ekonomisk historia. Den som inte gör den läxan är snart borta ur bilden.