Nytillträdd kulturminister till allmänt åtlöje?

Public service genom SVT Morgonstudion och SR 1 genom P1 Kultur intervjuade den nya kulturministern Parisa Liljestrand med frågor som besvarades invändningsfritt men föga engagerande. Frågan om kulturkanon fick stor plats. I slutet gavs en bild på tre verk där frågan ställdes huruvida de tre specifika verken med upphovspersoner borde ingå i kanon. Verken som visades var böckerna Selma Lagerlöfs ”Gösta Berlings saga”, Stieg Larssons ”Millennium”-trilogi samt Ruben Östlunds film ”Triangle of Sadness”.
– Det är ju fantastiska författare allihopa och två av tre böcker har jag ju själv läst och tyckte var väldigt väldigt bra, men om de ska ingå i en kulturkanon, det ska inte jag svara på, sa Parisa Liljestrand.

Svaret var ju korrekt i så motto att hon hade läst två av verken. Men hon upptäckte inte, och påtalade inte att det tredje verket var en film av Ruben Östlund. Programmakarna hade gillrat en fälla som de kanske själva tyckte gjorde sitt jobb att avslöja kulturministerns bristande kunskaper.

Intervjuerna som gjorde anspråk på att handla om kanon och kultur överhuvudtaget missade en aspekt som hade varit givande. Tillfälle fanns att diskutera våra möjligheter att ha heltäckande kunskaper på ett område, här på ett visst kulturområde. Även programmakarna borde inse att efter tillkomst av moderna media finns oerhörd kapacitet att sända information om gamla och nya ämnesområden. Samtidigt finns kognitiva gränser som bidragit till att fragmentisering av kunskaper ägt rum. Det som redan tidigt kundeses som omöjligt har om möjligt blivit ännu mer omöjligtatt behärska av individer eller kollektiv. 

Kommer landsbygspolitiken att förnyas med ny regering?

Förväntningarna på den nye landsbygdsministern skiljer sig mellan intressentgrupper. Frågar vi Djurens Rätt framkommer en lista på krav. Djurens Rätt kräver inrättande av en särskild djurskyddsminister. En komplex bild framkommer i presentationen av den nye landsbygdsministern Peter Kullgren. Regeringen har ännu inte gett en trovärdig bild av landsbygdsministern uppgifter. Tills vidare får vi leva med disparata förväntningar. Utspel från lantbrukets organisationer och viktiga händelser beträffande livsmedelsförsörjning kommer att vara bestämmande i brist på en proaktiv politik. Risken finns att förnyelse av landsbygdspolitiken inte kommer till stånd. Har någon uppfattat förnyelse genom etik? Tvärtom följer Sveriges regering ängsligt hur andra länder gör. Bakslaget i Danmark med nedläggning av minkuppfödning får påverkan av svensk politik. Att inte klara att avskaffa det djurplågeri som minkuppfödning innebär visar vilken brist som råder på djuretik. Grundtipset är: Sverige kommer att fortsätta med en defaitistisk och föråldrad djurskyddspolitik, med minkuppfödning som skräckexempel.

Kött som ”kött”

Storkapitalet satsar stort och långsiktigt på ersättningsprodukter till animaliskt kött. PR lägger grunden till uppbyggnad av företag som utvecklar, producerar och distribuerar. ”Kött” utan kött är inte längre en nyhet. Därför laddas informationen med intresseväckande parametrar som vidmakthåller och förstärker. AI, artificiell intelligens är nu ett inslag. Sambandet till produktutveckling av livsmedel, ”kött” förefaller svagt. Det är som prästen som hade en notering i manus för sin predikan om det heliga och fröjderna i paradiset, ”svagt underbyggt, höj rösten”. Precis så är det också med flashiga reportage om ”kött”. Kommer intresset för AI att kunna överföras på ett intresse för ”kött”. Tveksamt. Men det är en att sak att kartlägga i fortlöpande konsumentstudier. Resultat från konsumentstudier kommer troligen att ligga kvar i kassavalvet. Förväntningarna är enorma i tron att behålla efterfrågan från nya generationer veganer och vegetarianer som tar avstånd från dagens animalieproduktion.

När den nya branschen för ”kött” tar form med aktörer, tillverkande och distribuerande företag, får vi se vilka parametrar som tas i bruk. Nästa stora parameter är att producera ”kött” från levande djur. Kommer producenten kunna övertyga konsumenten att ”kött” kan ha sitt ursprung i ett levande djur? Kött som ”kött”, alltså.

Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari – ett oprövat kort

Av Miljörealisten

Sveriges nya regering har presenterats. Vad krävs för att man skall bli regeringsledamot i Sverige? Behövs det livserfarenhet för att bli regeringsledamot? Vi går i allt högre grad mot ett samhälle där politiker aldrig har arbetat med något annat än jobb i den politiska sfären. Den utvecklingen startade med Palme, och det finns många efterföljare. Efter avslutat politiskt värv på den nationella scenen står en internationell karriär öppen, EU, FN m.fl. 

Vi har under ett antal år fått erfara att ministrar i alltför stor utsträckning inte behärskar de fackfrågor som de har att hantera. Det ligger även i sakens natur då regeringsmedlemmar rimligen inte skall vara fackmän. Det är kanske inte är så förvånande att en ny klimat- och miljöminister är 26 år, mediatränad och vältalig. I den åldern är man nog inte någon politisk tungviktare! 

Enligt regeringens pressmeddelande är de två ministrarna som styr klimat- och näringsdepartementet, Ebba Busch, energi- och näringsminister och Romina Pourmokhtari, klimat- och miljöminister. Enligt tysk förebild har klimat- och näringslivsfrågorna knådats ihop i ett ”superdepartement”. Svenskt Näringsliv är med på klimattåget med Jan-Olof Jacke som förgrundsfigur, även om han i någon intervju har lagt in en reservation om klimatvetenskapen är korrekt. 

Romina Pourmokhtari har en utbildning i statsvetenskap, men framför allt ett långvarigt engagemang inom Liberalerna. Hon intervjuades i Aktuellt den 20 oktober och gjorde bra ifrån sig utom på en punkt. Hon hanterade frågan om partiets klimatpolitik kontra regeringens på ett föredömligt sätt. Är man en del i större församling får man rätta in sig i helheten. Som regeringsledamot kan man bli tvungen att föra fram åsikter som man personligen inte har. Vem minns väl inte Kjell-Olof Feldt anteckning om löntagarfonder? Hennes uppfattning om hur vetenskap fungerar verkar dock bygga på konsensustanken. För att citera Albert Einstein, ”No amount of experimentation can ever prove me right; a single experiment can prove me wrong”. Riksdagsledamoten Elsa Widding är den politiker som har överlägset bäst kunskap om klimatforskning och IPCCs rapporter. Hon menar, på basis av vetenskapen, att det inte finns någon klimatkris. Det skall bli högst intressent att få ta del av kommande debatter mellan dessa två politiker. 

Romina är ett oprövat kort och fallgroparna för en regeringspolitiker är många. Granskningen av högerblockets politiker kommer sannolikt att bli mycket tuffare än för den av föregående regeringen. Lägg därtill att man kan hamna i en ekonomisk kris som kommer att ställa allt på ända. 

Will the energy crisis crush European industry? | Financial Times (ft.com)

Har du bristande vandel lille vän?

Regeringsbildningen grundad på Tidöavtalet sägs vara ett paradigmskifte. Innehållet behandlar bland annat regler för besökare som inte är svenska medborgare. Det finns med i det mer än 60-sidiga dokumentet:

Ur Tidöavtalet:

”Den som befinner sig i Sverige och åtnjuter svensk gästfrihet har en skyldighet att uppvisa respekt i förhållande till grundläggande svenska värderingar och inte i handling missakta befolkningen. En utredning ska därför uppdras att analysera förutsättningarna att återinföra möjligheten att utvisa utlänningar av bristande vandel. Med bristande vandel avses förhållanden såsom bristande regelefterlevnad, association med kriminell organisation, nätverk eller klan, prostitution, missbruk, deltagande i våldsbejakande eller extremistiska organisationer eller miljöer som hotar grundläggande svenska värden eller om det i övrigt föreligger otvetydigt konstaterade anmärkningar i fråga om levnadssättet.”

Tidningen Aftonbladet har i samband härmed passat på att ställa frågan om hur det står till för ett urval nytillträdda. Sveriges nya justitieminister Gunnar Strömmer (M) får frågan om han har några skelett i garderoben:

– Jag har som de flesta människor ett och annat med mig. Jag köpte svart städhjälp för 20 år har har sedan åkt fast för fortkörning två gånger, säger han till Aftonbladets reporter.
Varför köpte du svart städhjälp?
– Det är en mycket berättigad fråga. Jag var yngre och slarvigare och upphörde med det. Det var för ungefär 20 år sedan.

Brottet är sedan länge preskriberat och fortkörning ses knappast som ett brott av allmänheten.

Ebba Busch (KD), nu vice statsminister hade enligt DN tre skulder att betala hos Kronofogden 2022. Finansminister Elisabeth Svantesson (M) väckte uppseende för några år sedan då det uppdagades att hon fifflade med ersättning för dubbelt boende. Statsminister Ulf Kristersson (M) har kritiserats för bristande etik och mygel i en lägenhetsaffär i Stockholm för många år sedan. Frågor om vandel kan lätt tillgripas av makthavarna och media. Nu har regeringen sett en potential att använda vandel mot misshagliga och kriminella personer som inte är svenska medborgare. Tillämpning av regler kan lätt bli godtycklig och kontroversiell.

Syftet att använda vandel som kriterium för utvisning riskerar att drabba tredje person. Har de lagfarna i regeringen tänkt på det?

Risk för nya sabotage

Nyhetsflödet gör det möjligt för vanligt folk att se nya säkerhetsrisker i konflikten mellan Ryssland och Ukraina. Sabotaget mot Nordstream kan få en fortsättning i förstöring av gas- och elledningar från Norge och Sverige, och andra länder. Ett uttalande i rysk TV om att Ryssland är främmande inför användning av kärnvapen kan tolkas som att Ryssland vill försvara och förutskicka nya ”militära specialåtgärder”. En oerhörd cynism av Ryssland att världen ska känna sig tacksam om Ryssland nöjer sig med sabotage mot infrastrukturen inom energisystemet i Europa. Och inte domedagsvapen.

Lars Vilks – konstnär, konstvetare och debattör

Dragkampen mellan Helsingborgs kommun och Lars Vilks, skaparen av Nimis, drivvedsskulptur strömmade häromdagen på nytt genom media i samband med beslutet av kommunen att inte ta ansvar för Nimis. Konflikten är följdriktig till idén att göra naturen till ett med konsten. Konflikten och juridiken har bidragit med nya lager i konceptkonstverket Nimis.

Det har nu gått ett år sedan den fruktansvärda bilolyckan där Lars Vilks och två poliser omkom. Lars Vilks som gav upphov till teorin för den institutionella konsten fick inte förståelse från konstens styrande, som överintendenten vid Moderna Museet. Rondellhunden skapad av Lars Vilks blev redskapet för en lång och oförsonlig debatt. Vilks konstteori har därigenom också blivit verifierad. Konst är det som makthavarna, institutionerna inom konstsamhället benämner Konst. Punkt.

Sålunda har Lars Vilks kamp för konsten nått ut i Sverige, Danmark, Norge, USA. Muhammedteckningar och Rondellhund var debattinlägg mot radikal islamism som ledde till mordhot som krävde polisskydd dagligen och stundligen med livet som insats. Utredning av bilolyckan som ändade hans och två polisers liv har avvisat brottsmisstankar.

Den planerade elbristen!

Av Miljörealisten

I klimathysterins namn har vårt samhälle påbörjat den ”gröna omställningen”. Den innebär en utfasning av kol- och oljekraft som t.ex Värtaverket (nr 6) som fram till 2020 använde stenkol som bränsle. I april 2020 stängdes kraftvärmeverk 6 för gott. Det hade då varit i drift sedan 1989 och hade mycket avancerad rökgasrening. För närvarande används skogsflis, ett mindre energitätt bränsle, i bränslemixen.

Kärnkraften har genom de olyckor som inträffat, även om skadorna har blivit mycket mindre än vad befarats, fått oförtjänt dåligt rykte. Rädslan för kärnkraften hindrar en utveckling som är önskvärd, inte minst för utvecklingsländer. Politikerna har genom pålagor och skatter sett till att göra svensk kärnkraft olönsam, eftersom den måste konkurrera med kärnkraft från Polen, Ryssland och Finland. De kärnkraftverk som har lagts ned är Barsebäck (2 reaktorer), Oskarshamn (2 reaktorer) och Ringhals (3 reaktorer).

Under 2011 fick Sverige till följd av EU-regler en indelning till elprisområden numrerade från norr till söder. Avgränsningen av dessa styrs av överföringskapacitet mellan olika delar av landet. Samtliga nedlagda reaktorer ligger i prisområdena 3 och 4. 

1983 tog Vattenfall Sveriges första större pilotvindkraftverk Näsudden 1 i drift. Det hade en märkeffekt av 2 MW och var ett tvåbladigt verk. Men det skulle dröja till 2000-talet innan vindkraften blev en energikälla som fick stor aktualitet. 2010 lämnade regeringen tillåtlighet till Europas största vindkraftpark, Markbygden, som ligger i ett mycket glesbefolkat område väster om Piteå. Fullt utbyggd bedöms parken ge 8-12 TWh/år. 

Vindkraftprojektörerna är fullt medvetna om de nackdelar som vind- och även solkraft har. De är intermittenta kraftkällor som producerar endast när omständigheterna tillåter det. Därför har man storslagna planer att på olika sätt lagra energi, som vätgas, i batterier, genom pumpkraftverk. Ingenjörerna saknar inte idéer, men hur realistiska är dessa? 

Sverige har även byggt ut elförbindelser med kontinenten, bl.a kabel till Polen, Tyskland och Danmark. Konsekvensen har blivit att Sverige sedan 2011 ständigt har exporterat el, 26 TWh under 2021 enligt ekonomifakta och energimyndigheten. Den totala elproduktionen 2021 var 166 TWh. Efterfrågan på el från kontinenten är en konsekvens av den tyska Energiewendepolitiken. De prisnivåer som gäller på kontinenten har sedan två år gällt för svenska konsumenter, framför allt i prisområdena 3 och 4. Nivån har förstärkts genom det oplanerade driftstoppet av Ringhals 4. 

Företag vill minska sina ekonomiska risker och elintensiv industri, som tillverkning av framaxlar till fordon, bagerier, tomatodlingar, pappersbruk m.fl får ompröva sin möjlighet att föra över ökade kostnader på kunderna. Är det möjligt eller måste verksamheten upphöra eller flytta? Kommunerna kommer att fundera på elkrävande verksamheter som simhallar, hockeybanor och idrottshallar kan drivas vidare i vinter. Är det möjligt att höja kommunalskatten? 

SRs Lördagsintervju den 1 oktober med Svenska Kraftnäts generaldirektör handlade om förstärkningen av elnätet i nordsydlig riktning så att prisskillnaderna mellan elområden jämnas ut eller bortfaller. Det är inte någon enkel process att få tillstånd för nya elledningar. En stor mängd inventeringar skall genomföras och hänsyn tas till en rad motstående intressen biologiska, kulturmiljö mm. Det tar tid, liksom att bygga. All transport av el innebär överföringsförluster. Men det spelar inte någon roll om överföringskapaciteten är stor om det ändå finns en obalans mellan efterfrågan och produktion. 

Vindkraft kräver backup för att tillgången på energi skall vara stabil oavsett väder. Tillämpas miljöbalkens synsätt ”förorenaren betalar” på vindkraft, så bör vindkraftsägaren svara för en backupproduktion som är lika stor som den som vindkraftparken kan ge. Först då får vindkraftsägaren ta ansvar för de svängningar som är en naturlig del i produktionen. Det väsentliga är att den samlade produktionen kan garanteras på en specifik nivå. Därtill måste backupproduktionen ha en viss svängmassa, ett begrepp som används i elproduktionssammanhang för anläggningar som kan användas för att reglera toppar och dalar i efterfrågan. 

Vindkraften måste bära sina egna kostnader, först då kan den konkurrera på lika villkor. Den fasta delen av elpriset som nätavgifter kommer att öka dramatiskt till följd av ökad elproduktion från vindkraft. Stödtjänster för elproduktionen har ökat och kostnaderna för dessa kommer att belasta konsumenten.

I vinter kan vi förvänta oss roterande elavbrott, i varje fall i mellersta och södra Sverige. 

Slutligen citeras en kort del av Putins tal den 25 september:

…politiker i Europa måste övertyga sina medborgare att äta mindre, ta en dusch mer sällan och klä sig varmare hemma. Och de som börjar ställa rimliga frågor som ”varför då, egentligen?” förklaras omedelbart som fiender, extremister och radikaler.

Har Väst förstått Putins idé?

Det Putin sa inför operationerna den 24 februari 2022 lät konstigt för allmänheten, kanske även för militärer och forskare. Uttrycket som tillskapats var ”militär specialoperation i Ukraina”. På många håll i Väst namngavs det hela med ”anfallskrig mot Ukraina”. Putin använde ett nytt uttryck, få om ens någon ville se det hela som ett nytt koncept att bedriva krigshandlingar med ett bestämt mål att erövra gränsområden mellan Ryssland och Ukraina.

Nu efter sju månader, om vi räknar från den 24 februari, har nya parametrar tagits i anspråk. Det betyder inte att vi känner till allt som tagits i anspråk. Sprängningen av gasledningarna i Östersjön har framkallat flera försök till förklaring, där Ryssland, USA och Ukraina utpekats som möjlig agent. Detta har lett till fortsatta spekulationer och osäkerhet i Väst. Markstrider har förts hela tiden där media har ansträngt sig att visa på framgångar för Ukraina och motgångar för Ryssland. Mobiliseringen av 500.000 tusen man eller mer i Ryssland har utlöst nya spekulationer där ett genomgående tema har varit att stridsförmågan är dålig och materielen är omodern. Putin har antagits vara ovetande om den låga kvaliteten på horderna av soldater från perifera delar av Ryssland. Inget av detta är orimliga antaganden, men ändå ofullständiga för att teckna en helhet.

Putins koncept (för att tala managementspråk) har ännu inte satts i verket i sin fulla vidd. EU fortsätter på sin sida att komponera ”sanktionspaket” som kan vara lika farliga för Väst som för Ryssland. En viktig förutsättning är att det inte finns samma möjligheter till storskalig mobilisering i Väst. Ryssland med stöd av Kina kan fortsätta att sätta in oförutsebara stridsåtgärder för att skapa kaos i Väst, inklusive USA.

Slutligen godkändes 2:a vice talman

Julia Kronlid (SD) valdes trots åsikter som väckt debatt: hennes erkännande av kreationism och restriktiva hållning till abort. Hon kom att utgöra alternativet till Björn Söder (SD), som inte väckt förtroende efter tidigare kontroverser, bl a beskyllningar för rasism. Den demokratiska processen stötte bort Björn Söder för att istället lyfta fram en annan Sverigedemokrat, nämligen Julia Kronlid. Det gällde ju att i inledningsfasen av regeringsbildningen inte köra fast. Då kan valet av en kvinna utan hög profil underlätta frågans lösning. Att hon visat förståelse för kreationismen och abortmotståndet var inget hinder. Möjligen fanns en positiv hållning till de känsliga frågorna i det blå laget. De blågula, dvs SD som fått bestämma partifärg på 2:a vice talman fann Julia Kronlid vara den rätta. Hon har själv betonat att hennes egna uppfattningar inte har något inflytande på rollen som talman.

Lyckades högerblocket enas genom att dra feminism-kortet? Skulle det bli lättare för Liberalerna att internt försvara lösningen med valet av en kvinna? Den första omröstningen var tvungen att tas om då Julia Kronlid som hade SD, M, L och KD bakom sig inte fick en majoritet av rösterna. Stödet skulle gett henne 176 röster – men hon fick bara 173 i första omgången. ”Några ledamöter har inte följt partilinjen, det skapar en osäkerhet kring underlaget som Kristersson vill regera på”, säger Ekots politikkommentator Tomas Ramberg.