När klimatgrundbulten skruvas bort

Av Miljörealisten

Klimatet och åtgärder för att påverka detta har huvudfokus på koldioxid, CO2. Forskning visar att klimatet styrs av betydligt fler faktorer, varför åtgärder att reducera koldioxid är meningslösa. Men kommer censuren och självcensuren i vårt samhälle att tillåta en vetenskaplig debatt att genomsyra politiken?  

För den som vill förstå klimatet på en vetenskaplig basis finns mycket att läsa på nätet. Påverkansfaktorerna kan indelas i tre olika klasser, de som beror på solen och jordens förhållande till denna, den lagrade energin i och på jordens yta, vädersystemens variationer och återkopplingsmekanismer. 

Forskning visar att jordens klimat inte har varit konstant. Det har alltid varierat utan människans medverkan. Det finns inte heller något historiskt samband mellan jordens temperatur och koldioxidhalt.

I princip all energi som jorden tar emot utgår från ”fusionsreaktorn” solen. Förutom solens synliga strålar skickas annan strålning och magnetfält till jorden. Jordens avstånd till solen fluktuerar liksom jordaxelns lutning mot den. Detta kan vara en av orsakerna till att vi har återkommande istider, men andra teorier förekommer. För närvarande ökar globalstrålningen i Sverige. 

Det magnetiska fältet som skapas av solen runt jorden påverkar solvinden från universum till jorden. I jordens atmosfär skapas kondensationskärnor med hjälp av solvinden som leder till moln. Moln kan ha såväl värmande som kylande effekt. En sommardag med moln blir inte lika varm som en utan, liksom en vinternatt med moln inte blir lika kall som en molnfri. Molnens läge i höjdled och mäktighet bestämmer vilken effekt som dominerar. Generellt värmer höga moln medan låga moln kyler. 

Den andra klassens påverkansfaktor termisk energi från jordytan och jordens inre har stor påverkan på klimatet i ett geologiskt kortsiktigt perspektiv. När jorden värms upp av solstrålningen absorberas den och stannar kvar längre i haven är på land. 

Missväxtperioder kan kopplas till stora vulkanutbrott. Vulkanisk aktivitet förekommer även på havens botten. Förutom att vulkaner släpper ut stora mängder gaser, även CO2, förs stoftpartiklar upp i atmosfären, ibland till hög höjd, och reducerar solinstrålningen med kallare perioder som konsekvens. 

Det tredje klassen mekanismer återkopplar variationer i klimat i kortare än 100-årsperspektiv. Havsströmmar varierar och förklarar långsiktiga pendlingar i klimatet. Dessa finns såväl i Atlanten som Stilla havet. Mer kända är väderfenomen El Niño och La Niña som förklarar den torka som troligen fick den forntida Mayacivilisationen i Sydamerika att dö ut. 

Klimatet är väder under minst 30 år. Vädrets kortare variationer styrs av jetströmmen, ett vindmönster i skiktet under tropopausen. Strömningsmönstret styr där hög- och lågtryck utbildas och hur de vandrar. 

Våra städer har blivit värmeöar genom att vegetation har ersatts av asfalt. En storstad kan genom detta fenomen ha flera grader varmare än omgivande landsbygd. Temperaturserier från mätstationer placerade i städer kommer att visa att medeltemperaturen stiger genom urbaniseringsseffekten. 

Klimatalarmisterna talar gärna och länge om ”tippingpoints”, d.v.s självförstärkande mekanismer som gör att när klimatet ändras finns det inte några krafter i motsatt riktning. LeChateliers princip anger att om ett system som befinner sig i jämvikt ändras, kommer jämvikten att ändras så att förändringen motverkas. Klimatet har ändrats under historiens gång, men det har inte något med mänsklig aktivitet att göra. 

Det finns givetvis mycket mer att säga om klimatet. Sök på nätet och använd din egen kunskap för att bedöma kvaliteten på dessa! Fundera sedan på om det är möjligt att få med alla parametrar i en datormodell som skall beskriva det framtida klimatet! Det är – än så länge – en omöjlighet. 

Vetenskapen visar att det inte finns någon klimatnödsituation och inga klimatrelaterade risker orsakade av fossila bränslen och CO2. Koldioxid är avgörande för livet på jorden. Utan CO2 skulle det inte finnas någon fotosyntes och därmed ingen växtföda och inte tillräckligt med syre att andas. Människan har inte någon ratt att styra klimatet med. Därmed torde grunden för klimatåtgärder falla.

Utan fossila bränslen kommer det för närvarande inte att finnas någon pålitlig energi över hela världen och möjlighet att tillverka konstgödsel som behövs för dagens odlingar. Att eliminera fossila bränslen och minska CO2-utsläppen i ett kortsiktigt perspektiv kommer att vara katastrofalt, inte minst för utvecklingsländerna. 

IPCCs rapporter har tidigare visat sig vara felaktiga och nu håller korthuset på att rasa helt samman! 

SVT räddar ansiktet på ÖB?

ÖB Micael Bydén fick inträngande frågor SVT2 30 minuter med Anders Holmberg ikväll om ett förhållande med polischefen Linda Staaf. Svaren lindades (sic!) in i bortförklaringar om rollen som ÖB. Detta upptog första halvan av intervjun. Därpå byttes ämne till konflikten mellan Väst och Ryssland, efter ett kort inslag med NATO:s chef Jens Stoltenberg som uttryckte allvaret och risken för en eskalering. ÖB Bydén fortsatte med att på olika sätt tala om hur oförutsägbar en eskalering är med kärnvapen, kemisk krigföring, cyberkrig osv. Detta byte av ämne kom att förminska betydelsen av ÖB:s relation till den höga polischefen. Det ligger nära till hands att tro att upplägget var ett resultat av en överenskommelse mellan ÖB och SVT. Relationen mellan Micael och Linda bleknade när samtalet övergick till att handla om risken för ett storkrig. Om det var ett medvetet drag var det synnerligen smaklöst och omdömeslöst. Fortsättning lär följa…

Norrbotniabanan överklagad – blir regeringsfråga

Norrbotniabanan blir en regeringsfråga. Sju överklaganden har kommit in. ”Vår förhoppning är nu att regeringen kan behandla frågorna så snart som möjligt, säger Lars Bergdahl, projektchef.” (Norran 2022-12-01)

Insändare i Norran spekulerar och påstår att detta kommer som en skänk från ovan till den nuvarande regeringen att försena och förhindra bygget. Det skulle kunna medföra att något beslut från regeringen inte kan komma under innevarande mandatperiod. Det kan betyda att berörda kommuner gått händelserna i förväg. Kommunledningen i Robertsfors ser Norrbotniabanan som den största frågan för kommunen i modern tid. Risk finns att det blir ett hårt uppvaknande i ”Sveriges bästa kommun” när man saknar bra idéer och personer med driv.

Kvantdator och vedeldning

Efter att ha hört vinnaren av nobelpriset i fysik och beskrivning av kvantdatorns möjligheter att styra distributionen av el, överväldigas jag av lyckokänslor. Det verkar inte finnas begränsningar att optimera, till yttermera visso med låg systemkostnad. Dock kan politik även här kunna sätta begränsningar. Men inte i ett avseende, nämligen användning av fastbränsle och energi som inte ingår i systemet med kvantteknik. Om tillförseln stryps till mig är det bara att tända en brasa. Indirekt kan kvantteknik fixa även den biten.

Aftonbladet varnar för kulturkrig om vedeldning

Anders Lindberg, politisk chefredaktör i Aftonbladet  har hittat samhällets ömma punkt, vedeldning. Lagom till jul och en vinter som kan bli smällkall som i sin tur kan bli lagom till en energikris, har AB tagit upp vedeldning för de som bor i hus med braskamin. Veddistributörer har sedan länge märkt en stadigt stigande efterfrågan. Vi kan se vedeldningens renässans som en ödets ironi efter snart två decennier med en rasande debatt i den s.k klimatfrågan. Det ser nästan ut som vi är tillbaka till ruta noll. Men det går också bra att se på vedeldningen som ett alldeles basalt sätt att värma sitt hus till rimlig kostnad. De som kommer in sent i vedeldningens renässans riskerar att få betala i paritet med andra energislag, dvs. pris efter energiinnehåll i ved. Kanske också med ett tillägg för mysfaktorn och ett tillägg för ökad säkerhet genom tillgång utan hinder från bromsklossar som ser vedeldning som ett hot. Rök kan störa och vara hälsofarligt. Vedeldning kan stå i strid mot klimatmålen. Ja, du läste rätt. Håll span på vad miljöaktivister påstår och klimativriga media gärna för fram.

Jag har själv en braskamin Contura i storstadsvillan och en antik Rörstrand kakelugn, dessutom en undanställd Handöl täljstenskamin. Mitt hus i Västerbotten har jag en präktig vedspis i köket där jag eldar med ved från egen skog. Plötsligt har dessa resurser blivit ifrågasatta.

Gunilla Palmstierna Weiss, 1928- 2022

Minnets spelplats av konstnären Gunilla Palmstierna Weiss kom ut för nio år sedan, en berättelse om familjen Palmstierna och ingifta från välsituerade familjer. 

Här berättas om Hannes Alfvén, Hans Palmstierna och inte minst om hennes man Peter Weiss och många andra med stjärnstatus. Gunillas stjärnstatus kan mätas med uppmärksamheten i media vid frånfället för en kort tid sedan och flera dödsrunor i de stora dagstidningarna. Hon är en jätte i svenskt kulturliv. Inom teatern arbetade hon med Peter Weiss och Ingmar Bergman med uppmärksamhet i Sverige och Tyskland. Berättelsen visar på familjerelationer och ojämlikhet mellan könen som hon bekämpade genom att vara bland de bästa. Hon förstod vad nära samhörighet med ett lysande konstnärskollektiv kunde betyda. Det skapade en konstnärlig plattform som gjorde henne hel och betydelsefull.

Palmstierna-Weiss, Gunilla, Minnets spelplats, Bonnier, Stockholm, 2013

Uppfattningar om Ukraina

Igår tisdag hade SVT ett program om Ukraina som la tyngden på korruptionen i Ukraina, idag och historiskt. Det kan ha uppfattats som en chock för publiken. Att problemet var så djupgående och utbrett var det bara de pålästa som visste något om. Vi har tidigare skrivit om en bloggare Jenny Piper. Bloggen rör sig på många områden, där kriget i Ukraina är ett. Jenny Piper är oerhört produktiv med täta och informationsrika inlägg med uttalade värderingar. Många har varit svåra att ta till sig.

Nu efter SVT:s program den 23 november om korruption är det möjligt att förstå något av hur illa det är och hur Väst förtigit. I eget intresse har det varit viktigt att blunda för Ukrainas egna mörka historia. Till att börja med har SVT visat en film från 2016 om tillverkning och smuggling av illegala cigaretter, 24 miljarder i årsvolym. Frågan är nu: Kommer SVT att våga visa fler starkt negativa sidor av Ukraina?

Svek och förakt i svensk politik

Begreppet svekdebatt tycks ännu inte ha överflyglat förekomsten av begreppet politikerförakt. Mätt med träffar på Google leder fortfarande politikerförakt med 39.200 träffar mot svekdebatt 21.300 träffar. Ja, strängt taget är det ju den massiva förekomsten av båda begrepp som stämmer till eftertanke, inte siffrorna i sig. Senast har statsminister Ulf Kristersson bidragit till svekdebatten efter medias gräv om löftet till Hédi Fried angågende samröret med Sverigedemokraterna. Hédi Fried gick nyligen bort, som en av de äldsta och mest aktiva vittne över Förintelsen. Bland annat har Kristerssons löfte att icke regera eller om det var att icke tala med Sverigedemokraterna skapat hetta i debatten. Tolkningen torde ligga hos den enskilda individen och mediakonsumenten. 

KD:s partiledare, nuvarande vice statsminister Ebba Busch var före valet strängt bevakad av föregångaren Alf Svensson. Då gällde det särskilt migrationspolitiken som framkallade på gränsen till tårar och darr på rösten hos Alf Svensson. De båda fick tillfälle att samtala om detta i media mycket kort. Sedan har Ebba Busch skakat av sig kritiken från den Gamle och Erfarne. Och hur skötte media denna konflikt, kan man fråga sig. Svek och förakt ingår ofta i konspirationer som är svåra att synliggöra. 

Det gäller förstås att ha klart för sig att svek är något vi kan drabbas av från politiker. Förakt är något vi känner, mer eller mindre välgrundat gentemot politiker.

Vart leder den nya klimat- och miljöpolitiken?

Av Miljörealisten

Det är sällan eller aldrig som jag lyssnar på SR-programmet Klotet. Alldeles för lite fakta och mycket propaganda för mina öron! Den 26 oktober har Klotet låtit några röster komma till tals med anledning av den nya regeringens politiska inriktning. Den har i sitt ramverk, Tidöavtalet, redovisat att Parisöverenskommelsen ligger fast. Det energipolitiska målet ändras från 100 procent ”förnybart” till 100 procent ”fossilfritt”. 

I vanlig ordning finns det kritiska röster på vänstersidan. De menar att det gröna alternativet är billigare och medför mindre risker. Detta är dock inte sant eftersom skadliga effekter från förbränning är väl kända. Hur elektrifieringen skall byggas ut skrämmer bort havsbaserad vindkraft och sol. Men det handlar i grunden om konkurrensneutralitet. Den tidigare regeringens syn att anslutningskostnader till havsbaserad vindkraft skall belasta konsumenterna via elnätsavgiften förverkligas inte. 

Det vi har att se emot är:

  • kärnkraft, även modulär
  • besparingsåtgärder i industrin
  • vindkraft på land

Vindkraften är dock så mycket utbyggd att det idag inte finns så många lönsamma lägen kvar för detta produktionssätt som förutom kommunernas medgivande även måste få acceptans från markägare. Det finns ett antal markägare som inte vill ha vindkraft på sina marker. 

Besparingsåtgärder i industrin har alltid haft ekonomiska incitament. Med ny och bättre teknik kan ytterligare energieffektivisering genomföras. Dock finns det ett motstånd från industrin som menar att miljövillkor avseende energieffektivisering stör långsiktiga investeringsplaner. Lägg därtill den avsaknad av kunskap inom området som miljötillsynsmyndigheten har i fackfrågan. 

Kärnkraft är av tradition kontroversiell. Serier som HBOs Chernobyl ger en skrämmande bild, framför allt avseende sköldkörtelcancerfall, en bild som inte är korrekt eftersom den bygger på miljöorganisationers gissningar. Fakta talar sitt tydliga språk kring kärnkraftens risker som i jämförelse med andra energislag är mycket små i relation till producerad energimängd. 

Vindkraft har en verkningsgrad av max 30 procent pga. vindens variationer. Kärnkraft har en verkningsgrad av ca 35 procent. Produktionen av vätgas från el har en verkningsgrad på ca 40 procent. Storskalig lagring av vätgas har aldrig gjorts tidigare någonstans. Vindkraft kan inte ha en dominerade ställning i ett energisystem till följd av lagringssvårigheter. Lägg därtill energiförluster och hanteringsproblem. Devisen ”Gör det enkelt” gäller i allra högsta grad för ett energisystem. 

I Klotet togs en central fråga upp, nämligen produktionen. Hur mycket skall vi producera, vad och av vem, vilka skall bestämma det? Miljörörelsen vill ha planekonomi, vilket ligger helt i linje med FNs agenda 2030. 

Det som produceras skall vara möjligt att återvinna vilket ser bra ut på pappret men är inte lika lätt i praktiken där teknik och andra faktorer spelar roll. Återvinning kräver mindre energi men ett livscykelperspektiv måste tillämpas. Gamla grejer kan fungera bra, men kan innehålla ämnen som idag är förbjudna. 

Anders Wijkman, tidigare europaparlamentariker, är en bra talare – men när han talar om det oljeeldade Karlshamnsverket och jämför dess utsläpp med hela energiproduktionen i Sverige jämför han äpplen med päron. Mycket fokus ligger på Sveriges anseende i världen, men det är väl liksom Tysklands, redan raserat?

Elsa Widding förnedras i programmet eftersom hon inte är forskare och tillhör SDs riksdagsgrupp, inte till följd av sakargument! Att hon är en av de kunnigaste personerna kring klimat- och energiförsörjning i Sverige negligeras helt. 

Vår nya klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari intervjuas och verkar bli en politiker som kommer att säga det som folk vill höra, men frågan är vad det finns för substans bakom orden? Kan bli kortlivad på sin post?

Energipolitiken behöver långsiktighet som skapar förtroende hos investerare, såväl privata som statliga. Den gamle företagsledaren Percy Barnevik, bland annat vd för först Asea och sedan ABB, sa i 90-talets början: –Vi har i Sverige billig el, vi har ren el, vi har säker el. Vi har kort sagt den elförsörjning alla andra länder skulle vilja ha. Och vårt huvudsakliga bekymmer är hur vi på kortast möjliga tid ska komma ur denna situation.

SD:s roll i regeringsarbetet

Frågor kring tillämpningen av SD:s roll har hamnat i medieskugga med brist på insyn. Det gör det också svårt att följa och att ställa frågor till ansvariga personer. Hur kommer denna aspekt att belysas? Var ligger ansvaret? Hur agerar SD och regeringen i de pågående ännu inte slutförda förhandlingarna om inträdet i NATO? Enligt uppgifter i media har regeringen sagt sig vara beredd till eftergifter. Är det hela sanningen? 

Så här i början av den nya regeringens styre kan SD:s roll förefalla gripbar. Men är det en illusion? Hur kommer det att fortsätta? Kommer SD:s roll att diversifieras till ett system som liknar sovjetstatens system med politiska kommissarier, politruker? Misstänksamhet har många andra objekt än regeringsarbetets bedrivande tycks det. Förhoppningen är att oppositionen i riksdagen tar demokrati som ett ideal och som en huvuduppgift för det gemensamma bästa.