Värdigheten hos en sörjande familjefar som förlorat sin fru och två barn vid beskjutning från rysk pansarbil är ett minne för oss som såg Aktuellts program inför årsdagen den 24 februari.
Största tabufrågan i NATO-processen för Finland/Sverige
Antydningar har gjorts bl.a från statsminister Kristersson att alliansen mellan Sverige och Finland kan bli mer komplex vid separatförhandlingar med Turkiet. Det är ett understatement. De båda ländernas företrädare uttrycker sig mycket försiktigt, men i grunden korrekt. Vad som torde upplevas som ett tabu för båda länder är övertoner eller tecken som kan tyda på söndring mellan länderna. Har Turkiets Erdogan varit nyttig idiot till Putin för att härska genom söndring? Fullt tänkbart. Koranbränning med mera är, eller kan vara skenproblem för att skapa nya positioner.
Men reaktionerna kommer åtminstone till en början att bli väldigt svåra att avläsa. I både Finland och Sverige torde alla aktörer försöka avhålla sig från kritik som kan växa till öppet gräl på olika nivåer. Möjligen kommer en debatt i sociala medier med deltagare som inte förstår vådan av gräl angående Finlands frikoppling gentemot Sverige. Det ska till mycket för att ett stort offentligt gräl utbryter i de stora medierna. Det är i högsta grad kontraproduktivt. Något som Putin skulle välkomna. Och eventuellt utnyttja i en upptrappning som skulle kunna drabba hela regionen.
Förödmjukelse för Erdogan kan förutses i NATO-frågan
Snart har alla tänkbara steg i processen för ett utvidgat NATO utmålats. Efter Finlands tillkännagivande att de kan gå vidare i processen utan gemensamt inträde med Sverige riskerar Turkiet, läs Erdogan, förlust i prestige. Turkiets diktator har redan förlorat ett stycke prestige efter att Finland tog initiativet för en deklaration om möjligheten att frikoppla sig från samtidig ratificering av Sverige. Även här gäller att anfall är bästa försvar. Utsikten för Erdogan att Sverige kommer efter Finland kan bli förödmjukande. Utspädningseffekten av ett samtidigt godkännande av de två länderna går förlorad i propagandan, både utrikes och inrikes. Om Sverige ska godkännas för sig i ett senare skede kan Erdogans nederlag i förhandlingarna bli satt på sin spets. Enkelt kan det uttryckas så att Erdogan kan godkänna Finland utan större problem med hemmaopinionen. Att tvingas godkänna Sverige ensamt i ett senare skede kommer att smaka rejält med skit för Erdogan och hans underlydande.
Den enda variant som ännu inte har förts fram är att Erdogan först godkänner Sverige och därefter Finland. Men det vore alltför långsökt, även i Erdogans värld.
Energidebatten i proportion till andra ödesfrågor
Hur kan debatten karaktäriseras? Är det en debatt om optimal produktion på kort eller lång sikt? Är det en debatt om bästa produktionssätt i någon mening? Är det en debatt om att utesluta vindkraft? Är det en debatt om att utesluta kärnkraft? Flera formuleringar om tänkbara principer kan ställas upp. Men om vi tar exempel från pågående debatter som bedrivs av politiker eller allmänhet ser vi att debatten inte har skapat renodling för beslut på kort och lång sikt. Förhållanden i debatten kan beskrivas som ”hela havet stormar”.
Ett dagsaktuellt exempel är den motsättning som Dagens industri pekar på, nämligen den mellan Busch och Åkesson. Ministern Busch utlovar nya stora snabba satsningar på vindkraft. Tidöavtalets nyckelperson Åkesson står kvar vid satsningar på kärnkraft. Kan vara ett hot mot Tidöavtalet. Men som debatten utvecklats har troligen lejonparten av deltagarna vant sig vid att allt kan föreslås, allt kan sägas för närvarande om val av energiformer. Det är inte längre lika provokativt som det varit tidigare. Tröskeln har höjts. Den scenförändringen har skapats av det allvarliga läget i världspolitiken och nedgången i ekonomin i Sverige och världen. Att ropa på mer vindkraft eller kärnkraft idag är som en mild västanfläkt jämfört med debattklimatet före februari 2022 när värdeskalorna för livet i sin helhet förändrades på några dagar.
Vad vill Robertsfors?
Frågan är omöjlig eftersom Robertsfors inte har agens. Men grupper och individer kan ha en vilja. Men hur är det med det, finns överhuvud taget viljor som strävar åt något håll? Eller är det klent beställt? Kommunen är desto mer uttalad med sin skylt över ingången till kommunalhuset: SVERIGES BÄSTA KOMMUN. I vilket eller vilka avseenden har ingen talat om. Den avgående ordföranden för kommunstyrelsen har gärna ställt upp för fotografering under skylten och har också svarat på kritiken att ha skylten.
En viljeinriktning kommer till uttryck på Robertsfors.se Ett 30-tal aktiviteter presenteras, kanske sådant som många uppfattar som kultur. ”Robertsfors kommun är en aktiv kulturkommun där kulturen får ta plats! Ett aktivt och mångårigt kulturstöd har möjliggjort ett rikt kulturellt föreningsliv, ett stort musik- och teaterutbud samt en välbesökt årlig kulturvecka. Här hittar du mer information…”
En kommunanställd på tio invånare i Robertsfors
Tänk dig, på tio invånare med barn, ungdom, vuxna, gamla går det en hel anställd i kommunen. Till detta kommer uppgifter för regionen och staten som berör invånarna i Robertsfors. Kommunen söker ständigt medarbetare. Invånarna i Robertsfors har i alla tider ondgjort sig över det enorma kommunalhuset med sina många anställda. Och det tycks bara bli fler och fler till högre och högre kostnader. Det kan inte kommunens ca. 7.000 invånare klara utan stora statsbidrag.
Det är naturligtvis ingen hållbar strategi för argumentation att ta en siffra och därefter göra populistiska uttalanden. Men som utgångspunkt för en kritisk undersökning kan det ändå vara något att börja med. På kommunens hemsida finns ingen plats för diskussion om omfattningen och effektiviteten och det växande kommunala kostnadsberget. I högstämda och överspända ordalag jobbar nu kommunledning och politiker i Robertsfors för att utvidga den kommunala verksamheten i tid och rum. Orsaken tycks vara är den blivande Norrbotniabanan som bedöms av sansade personer bli klar tidigast 2032.
Centrumhuset i Robertsfors uppges klara 240 deltagare för en konferens. En konferens för alla kommunanställda i Robertsfors skulle kräva tre fullsatta Centrumhus.
Jordbävning i Turkiet och Syrien
I så många sammanhang som möjligt kan tragedin i Turkiet och Syrien berättas och beklagas. Vad är det som gör att vi avstår, att vi inte vågar och vill? Frågan kommer obevekligen upp, ofta. Lika ofta kommer vi fram till att vi inte har något att säga, att andra uttrycker sig bättre, mer initierat, mer verkningsfullt. Så kan det vara, ändå kan vi alla göra något. Tänk om alla 99 procenten som tiger i brist på tillfälle skulle uttrycka sin solidaritet.
I media har sagts att Sverige ska bistå med 30 miljoner kronor. Det är väldigt lite i sammanhanget. Frivilligorganisationer har gjort sig klara för snabbt bistånd på plats, bl.a med sökhundar. Låt oss nu verka för att tragedin får största möjliga uppmärksamhet genom ett stort event i massmedia där vi alla kan bidra efter förmåga. Det har ett egenvärde att så många organisationer och privatpersoner som möjligt ger sitt bidrag till de lokalt drabbade och till alla andra som berörs av katastrofen, över alla gränser.
Hur många chefer behövs för en rullstolsramp till ett kommunalt badhus?
På hemsidan för Robertsfors kommen informeras om anpassning för rullstolsburna besökare på badhuset.
Tillväxtutskottet gav tillväxtchef i uppdrag att utreda de förslag till åtgärder för förbättrad tillgänglighet som tagits fram av tillväxtchef och enhetschef för badhuset.
Arbetet säga ha initierats av ett epostmeddelande från mars 2022. Fint att kommunen är lyhörd, men hade inte personalen kunnat kläcka idén långt tidigare av egen maskin? Nåväl, bättre sent än aldrig.
En stilla undran blir förstås hur kommunen ska arbeta med följdinvesteringar till Norrbotniabanan om detta stora projekt kommer att förverkligas. Hur många utskott och chefer kommer att behövas för varje ny installation av cykelställ?
Holmen, Vattenfall och Northvolt pressar ministern för energi – och näring
Såg du Agenda SVT igår den 5 februari? ”Mer el” sa Knatte, ”mer el ändå” sa Fnatte, ”mycket mer el” sa Tjatte. Det föregick uttalanden från Svenska Kraftnät och Energimyndigheten. Industrin varnar för att gröna industriprojekt hotas i Sverige.
Böcker som fond till personer som vill framstå som belästa
Varför måste vissa intervjuer i TV göras med en mäktig bokhylla som fond? Är det reportageteamet som väljer bakgrund eller är det intervjuoffret som propsar på att få ha sin bokhyllevägg som bakgrund? Jag börjar bli ganska trött på det fantasilösa valet. Numera försöker jag detaljstudera bakgrunden för att försöka göra en bedömning om personens trovärdighet vad beläsenhet och bildning beträffar. Om jag avläser en bokhylla som tycks ha böckerna ordnade efter någon sorts estetik, t.ex ordnade efter färg eller höjd på bokryggen, eller efter typ av bokbinderi så ifrågasätter jag ägarens trovärdighet. Står det prydnadssaker i hyllan tillsammans med böckerna, då undrar jag om ägaren tycker att böcker är fula och behöver kosmetik i enlighet med ägarens förment sensibla smaksinne. Ligger böcker inklämda ovanpå de stående böckerna, så kan det bero på utrymmesbrist eller en strävan att visa på att ”här bor en kunskapstörstande person utöver det vanliga”. Men se upp! Även de inklämda böckerna kan vara arrangerade på ett finurligt sätt som kan vara vilseledande.
Finns det boktravar på golvet utöver den välfyllda bokhyllan, då har vi träffat på en sann bokälskare. Om du tillhör reportageteamet, kolla för säkerhets skull om det ligger påbörjade böcker på ett eller helst några ställen i bostaden. Då är sannolikheten stor att vederbörande också läser böcker. Men det kan ju också bero på läsintresset hos andra medlemmar i hushållet. Mig lurar ingen. Var på din vakt mot kultursnobbar!