Utanför Blekinges kust planeras en havsbaserad vindkraftpark. Ansökan till regeringen gäller 140 verk upp till 300 meter höga. Ursprungligen innehöll planen 240 verk, 330 meter höga. Nu har kunskapen blivit så stor beträffande massmorden på fåglar att motståndet kommer att bli utomordentligt stort. Ansökan har inlämnats till regeringen som har att besluta om vindkraftverk till havs.
Inga extra perronger i Robertsfors kommun när den stora dagen randas för Norrbotniabanan
Centern fick avslag i Kommunfullmäktige den 19 juni på sin motion om att bygga perronger i Ånäset och i Bygdeå när Norrbotniabanan byggs mellan Umeå och Skellefteå. Resultatet i omröstningen blev 15-15 i kommunfullmäktige, med utslagsröst för ordföranden (S). SD saknade en av sina ledamöter i omröstningen vilket skapade det jämna resultatet. Det finns sakliga skäl att avstå från uppdelning i kortare avsnitt. Men det finns också intresseskillnader i en bruksort med omland. Industriarbetare röstar gärna rött i tätorten. I omgivande jord- och skogsbruksbygd har centern övervikt. Långsam utjämning sker dock med tidens gång. Både Bygdeå och Ånäset har industrier som inte får fördelen av egen perrong som kan vara avgörande för arbetsresor med tåg från Umeå eller Skellefteå. En fördel för kommunen är att bortfallet av arbetskraft från Ånäset eller Bygdeå blir mindre till Umeå och Skellefteå. Centern i kommunen och länet har misslyckats med sin opinionsbildning. Centern har heller inte gjort en övertygande analys av frågorna för tågtrafiken. Och även om så hade skett skulle S arbetat för avslag.
Ökad risk för krig
Senast idag har höga svenska politiker och militärer uttalat att krigsrisken har ökat. Hur riskerna uppfattas hos allmänheten är inte klarställt. Sverige befinner sig i ett s.k limbo beroende på Turkiets och Ungerns motstånd. Turkiets president Erdogan spelar ett högt spel med utpressning som strategi mot Sverige, Nato, EU och USA. Mycket talar tyvärr för att Erdogan inte tänker godkänna Sverige som medlem i Nato före eller i samband med toppmötet den 11-12 juli i Vilnius. Det medför att Ryssland kan se Sverige som lovligt för operationer. Om det går så långt som anfallskrig återstår att se. Gotland har under lång tid utpekats som mål för Ryssland. Om inte Sverige är Natomedlem finns inte artikel 5 i Natofördraget som garanti för skydd av Sverige. Om avsteg skulle göras är det rimligt att protester inom Nato kan bli följden. En omständighet som inte väckt uppmärksamhet är att processen för byte av generalsekreterare har inletts. Det medför ökad risk som Putin inte lär vara sen att försöka utnyttja. Det faktum att anfall från Ryssland uppfattats som omöjligt av svenska folket kan paradoxalt ses som ökad risk för anfall eller andra krigshandlingar från Ryssland. Putin har visat att han försöker vända synen på sina landsmän och hela världen genom att benämna väpnat anfall för något annat. ”Militära specialoperationer” var namnet för anfallskriget mot Ukraina. Det är visserligen helt missvisande men ändå en användbar metod för att sabotera freden. Vilka ord finns nu i Putins sjuka huvud?
50/50 köttbulle är en skvader
I en nyligen genomförd tävling mellan kockar utsågs en segrare som skapat en rätt på temat köttbullar. ”Köttbullar” är ett mycket tänjbart begrepp. I detta fall belönades receptet som innehöll 50% blandfärs och 50% svenskodlade baljväxter.
Motivering är högstämd: ”Årets rätt 2023 är framtagen av Årets kock Jessie Sommarström. En smarrig rätt med 50/50 köttbullar med tomatsås och pasta, där köttbullarna består av 50% blandfärs och 50% färs på svenskodlade baljväxter. Med årets rätt vill Jessie Sommarström bidra till minskad klimatpåverkan och bättre folkhälsa – samt visa att hållbar mat inte behöver vara en klassfråga. Med rätten vill hon lyfta svensk matkultur – och visa att med ett enkelt byte av råvaror, kan man skapa en hållbar variant av en älskad familjeklassiker.”
Denna bulle bidrar till ökningen av antalet färsrätter som redan är en djungel. Receptet hindrar inte kocken att använda 50% så kallat ”småfläsk” som hittills gått till allsköns korvar. Råvaran är mycket fet. Eftersom ”småfläsk” framkommer vid styckning och putsning av griskött kommer bullarna inte att kunna accepteras av konsumenter som följer halal eller kosher. Tillskottet med produkten 50/50 köttbulle kommer inte att främja vegansk livsstil, endast att fördunkla för konsumenten.
Ur innovationssynpunkt kan den nya produkten vara jättesmart för att producera en billigare färsprodukt som ser ut som andra köttbullar. Vi får hoppas att konsumenter kommer att ställa krav på innehållsdeklaration även om konsumtionen äger rum på restaurang eller i storhushåll. Om produkten kommer att säljas som färdigförpackad konsumentprodukt gäller reglerna för märkning. Men tyvärr har förpackningstexten blivit alltmer svårläslig. Förstoringsglas bör i många fall användas.
Har regeringen stöd från folket?
Brottsbekämpning är högst upp på folkets problemlista. Efter dramatiska händelser, som dagens skjutningar i Farsta, kommer reaktionerna i media. Företrädare från rättsvårdande myndigheter svarar på journalisternas frågor. Varje gång försöker man genom ordval och uppträdande göra troligt att åtgärderna ska stärkas. Men det kommer inte heller denna gång dröja länge innan nästa chock inträffar. Varför inte vända sig direkt till folket i en så allvarlig utveckling med upptrappning?
Folket har rätt att få uttrycka sin uppfattning och sina krav till beslutsfattarna. Då ska full frihet finnas att ställa krav på åtgärder. Konsekvenser av brott måste bli huvudsaken i den omfattning och styrka som folket kräver.
Slipper jag skotta snö nu när AI kommer? Kan AI lösa problemet?
Hur ska AI välja bort dåliga och dumma alternativ? Om vi som exempel tar snöröjning som ett logistiskt problem. Mitt exempel med snöröjning är ett problem för varje fastighetsskötare, den tid på året som snö eller hagel kan falla. Någon självutnämnd expert på AI kan förmodligen skratta och tycka att så kan man inte ställa frågor om AI. Då kan jag replikera att frågans relevans kanske kan avgöras genom AI.
Fritt ur hjärtat kan även en sådan fråga ställas. Men vem bedömer svaren? Om Ai ger svar som föreslår att snön ska smältas och att smältvattnet ska ledas till en bassäng för att tappas på flaska för att säljas på marknaden, ska då utfallet leda till handling? Vi förutsätter att lönsamhet kan uppnås, även det med hjälp av AI.
Nästa gång kan frågan ställas om regnvatten från nederbörd som kan ledas till bassäng med ett stort antal fack för infrysning till istärningar för export till Grönland där brist på is till drinken har börjat kännas besvärande.
Bort det! Vi ställer vårt hopp till en nykter definition av AI som tar fasta på begreppet maskininlärning.
Djuret människa apropå våldet i fotboll
Dagligen påminns vi om människans framsteg och tillkortakommanden. Det kan sammanfattas i ”Människans villkor” som är titeln på en antologi från 1976 med Karl Erik Fichtelius och Hannes Alfvén som redaktörer. Boken innehåller 12 uppsatser ”av vetenskapsmän för politiker”. Ett av många temata är människans egenskaper som ärftligt betingade, instinkter.
Boken är intressant av åtminstone två skäl, dels som verk i den gryende miljörörelsen med uppsatser av blivande miljökändisar, dels som källa för att finna idéer för att förstå och lösa dagens problem där vi med fördel kan studera människan som djur. Hur ska vi se på fotbollshuliganer? Kan idéer från förr användas idag på problem som hittills varit omöjliga att lösa?
Ett avsnitt i boken om ”superorganismer” är intressant som jämförelse med ett vildsint gäng med huliganer. (se sidan 39 i boken)
Ur vissa synpunkter är det berättigat att betrakta ett djursamhälle som en superorganism. Lika väl som enskilda celler är organiserade till en flercellig organism kan flercelliga organismer organiseras till superorganismer.
Ur funktionell synpunkt är det inte någon skillnad mellan de former av kommunikationssystem som finns mellan separata individer i en superorganism och kommunikationen i en cellmassa, t.ex ett foster eller en funktionsduglig flercellig organism. I båda fallen är det en fråga om retnings- och svarssystem som fungerar med hjälp av signaler. Karaktäristiskt för dessa system är att de arbetar stegvis – ett retnings- och svarssystem leder till nästa, och de samordnar alla delar (det må vara celler, vävnader, förenade eller separata organismer) i en helhet. Det är dessa kommunikationssystem i djursamhällena som de moderna etologerna studerar.
Det är uppenbart att en superorganism kan åstadkomma mer än vad de oorganiserade individerna skulle kunna göra. Men det står lika klart att för människornas vidkommande är superorganismen mindre klok och sofistikerad än de klokaste individerna, och det förefaller mig som om den också är mindre klok än genomsnittet av individerna som konstituerar den. När det gäller förmågan att undvika öppna konflikter har våra samhällsbildningar hittills inte visat sig överlägsna de lägre djuren.
Det här borde nye ordföranden i fotbollsförbundet ta sig en funderare på.
Miljökemisten Göran Bergström har frågat Robertsfors kommun om en avfallsdeponi som inte blivit sluttäckt
En av frågorna lyder:
Är det rimligt att det tar 20 år att sluttäcka en nedlagd deponi? Som framgår av det underlag som kommunen har fått av Ragn-Sells har deponin sluttäckts en gång tidigare men inte blivit slutgodkänd.
Läs jävsnämndens svar på denna fråga och flera andra frågor. Ordförande är Hans Lindgren som varit kommunalråd i Robertsfors i många år. Se också sammanträdesprotokoll från Robertsfors kommun. En av våra slutsatser är att fallet med Robertsfors avfallsdeponi är ett pågående miljöbrott.
Swedbank och SEB skämmer ut sig i Litauen
I en notis idag, liten som en tändsticksask, i Dagens industri rapporteras att de svenska bankerna motsätter sig en skatt på övervinster. Visst är det principiellt fel att särbehandla en bransch, banker i detta fall, men det innebär inte att det är lämpligt att svenska banker gapar och går i bräschen. Bankerna ingår i en branschförening som kan sköta förhandlingarna. Händelserna sätter ljuset på den oligopolmarknad som svenska underhuggare verkar på.
Google-chef träffar regeringschefer angående AI
Teknikens makthavare tycks mena att AI är omvälvande trots begränsningar. Därför är det klokt att teknikens makthavare väljer att förekomma i stället för att förekommas. Det har Google visat, och fler väntar på möjligheter att visa ansvar genom att föreslå regleringar genom lag. Denna obalans i maktförhållanden ger utrymme för ”världens blåsning”, som jag skulle ha uttryckt mig som kritisk yngling på 50-talet. Ordet ”blåsning” som beteckning för lurendrejeri fanns inte då, så ordet blåsning passar bättre idag. Ordet ”världens” är gammalt som beteckning på omnipotens och står sig bra idag när framtiden står på spel. Idag hjälper det mig inte att ansluta till Lena Andersson, författaren och filosofen som anser att AI har inte kvaliteter som skiljer sig från papegojans. Då känns det stabilare och värdeneutralt att använda fysikprofessorn Ulf Danielsson som med envishet hävdar att AI bör kallas ”maskininlärning” och inget annat. Då blir AI inte så mystiskt som många vill göra det till. Vi har en tid framför oss som kommer att präglas av fortsatt teknikutveckling av AI och förhandlingar i vidast tänkbara mening med hela samhället och Big Tech. Jag ställer mig på sidan för nykter måttfullhet.