Kronan har minskat i värde och kommer kanske aldrig till sitt rätta värde. Valutakursen spelar roll för svenskar som bor utomlands eller som drömmer om att flytta av många olika skäl. Många kanske vill flytta av negativa skäl, missnöje och meningar som interfolieras med ”det här djävla landet”. Det vore intressant att veta mer om positiva skäl jämfört med negativa skäl. Det handlar ofta om en kombination. ”Svenskar i världen” kan fungera som en sammanhållande länk, som en informationskanal för praktiska och juridiska frågor.
Wahlheimat – val av hemort
Bedeutung. Land, Ort, in dem sich jemand niedergelassen hat und sich zu Hause fühlt, ohne dort geboren oder aufgewachsen zu sein.
Betydelse: Land, ort, i vilket någon har slagit sig ned och som känner sig hemma, utan att vara född eller uppvuxen där.
Som exempel på hur en elit ser på sitt val av hemort kan väljas en artikel på en tysk webbsida, Deutschlandfunk. Här rör det sig om en grupp med speciell bakgrund, en elit, ofta med trauman i familjen från Nazityskland. Här blir det lätt för läsaren att känna lättnad över att dessa personer säger sig ha funnit harmoni i sitt livsval av hemort. Kan deras levnadsöden förbättra empati för invandrare till Sverige från olika länder i världen och med olika bakgrunder i flera avseenden, religion, utbildning och yrken?
Människan gör livsval av olika slag, där ett kan gälla val av hemort, hemland mer eller mindre aktivt, med mer elelr mindre valfrihet. Migrationsfrågor har satt valet i fokus för miljoner och åter miljoner flyktingar i hela världen. Vi som har en hemort, kanske utan att ens reflektera över detta faktum, reflekterar knappast fritt över immigranternas val och preferenser beträffande land och hemort. Mottagarlandet Sverige har en styrning till vilken ort immigranterna slussas i första omgången.
Vad händer sedan? Hur ser migrationen ut inom Sverige med sina 290 kommuner? Hur viktigt är valet av hemort för integration och ett liv mer eller mindre lyckligt? Det vore intressant att studera några norrlandskommuner, inte minst på grund av de uppskruvade förväntningar som finns för kraftig industriell utveckling.
Bränning av heliga symboler bör förbjudas
Att de mänskliga rättigheterna inte respekteras i flertalet muslimska länder kan inte tas till intäkt för att vi i Sverige eller EU kan tillåta hot och hat mot muslimer eller andra religiösa grupper. Även om det skulle kunna tillåtas är det en dålig strategi för att öka följsamheten till mänskliga rättigheter. Att Sverige skulle förhålla sig passiv till brott mot mänskliga rättigheter är oacceptabelt. Där har Sverige gjort många eftergifter t.ex till Kina, Saudi, Israel med flera.
Tillstånd för bränning i provokativt syfte av religiösa symboler måste upphöra. Lagstiftaren och domstolarna står inför svåra avväganden vilket inte får förhindra utredning och beslut.
Är banan nu snitslad för Sverige till medlemskap i NATO?
Påvens fördömande av koranbränningar kan vara ett utspel som kan leda vidare. Har USA medverkat till utspelet? Sverige kan nu ta på sig sig säck och aska för att beveka Erdogan lagom till mötet i Vilnius den 11–12 juli. Kanske sker något redan dagen före, dvs. den 10 juli. Putin kan paradoxalt nog känna sig nöjd med påvens utspel som är helt i linje med hans eget fördömande av angrepp på islam som varande en världsreligion.
Det finns fortfarande ett motstånd till NATO-ansökan som kanaliseras genom SwebbTV. Det förändrade läget efter påvens utspel skulle kunna tas som utgångspunkt att backa med NATO-ansökan eller låta frågan vara vilande för många år framöver.
Dessa antaganden är icke verifierade, men fullt rimliga i beaktande av hur världens ledare spelar med mänsklighetens säkerhet.
Varje år utses en ”Årets brukspatron” i Robertsfors kommun
Om Christer Sjödin fick som han ville skulle han förmodligen sitta i hytten på en traktor jämt. Och hjälpa någon nöjd kund. Ungefär så skulle man kunna sammanfatta Årets Brukspatron i Robertsfors.
Så sammanfattar tidningen Mellanbygden de viktigaste egenskaperna hos mottagaren av utnämningen. När det gäller nobelpristagare kommer diskussionen genast igång om det verkligen är rätt pristagare som blivit vald. Sådana dumheter håller man inte på med i Robertsfors. Där är det bara pristagaren själv som ifrågasätter utnämningen. Christer har berättat att han blev chockad. Läs om det i Mellanbygden! Du har ett år på dig att själv kunna bli den utvalde och chockad. Men du måste bo i Robertsfors och helst vara man.
Sverige bör påtala brott mot mänskliga rättigheter i Turkiet
Stater och världssamfund ställer krav bl.a på Sverige. Aktuellt är nu statschefen Erdogan i Turkiet (Türkiye) som leder ställandet av krav. Det görs i samband med Sveriges NATO-ansökan. Det är statschefens fulla rätt i samband med en förhandling att ställa krav som dock ska betraktas som önskemål. Erdogan bortser från att krav också kan ställas på Turkiet. De kraven gäller mänskliga rättigheter som världsamfundet genom FN en gång ställt upp. Det kan var förödande för en förhandling att nya krav tillförs från parterna. Risken ökar att parterna aldrig kommer i mål. Sverige kan då välja att påtala istället för att kräva. Där kan listan göras lång med brott mot mänskliga rättigheter.
Opinionen om att satsa på havsbaserad vindkraft
SOM-institutet har bara opinionssiffror från 2021 som är sammanställda i tabell på sidan 6 i rapporten från SOM. Regeringen har fattat beslut om tre havsbaserade vindkraftsparker. Kriegers flak, Galene och Kattegat Syd. Nya beslut står på kö.
Opinionsläget förändras i takt med att skadeverkningar och problem kommer fram. Regeringen borde istället för att vänta med lång fördröjning genom rapportering från SOM, göra rykande färska telefon- och webbintervjuer genom någon statlig myndighet eller bolag.
Risken är stor att regeringen genom påtryckningar från vindkraftsindustrin fattar beslut där informationen från opinionsundersökningar är gammal, med ett till tre års fördröjning. Något måste göras för att mäta opinionen som då kan bli ett av flera relevanta beslutsunderlag. Opinionen för vindkraft går mot ökad negativ hållning. Kärnkraft går mot ökad positiv hållning.
DN:s sammanblandning av ledartext och nyhetsrapportering om havsvindkraft
Dagens Nyheter hade 2023-04-11 en artikel Havsvindkraft till domstol – angrips från flera håll. Det är slående hur författarna till artikeln ansträngt sig att finna nedsättande benämningar i en nyhetsrapport. De som uppmärksammats som aktivister har ju använt sin yttrandefrihet. DN skrev så här:
Tre stora havsvindparker är i princip klara för att klubbas av regeringen. Nu dras de i stället till domstol. Motståndet kommer från en brokig skara bestående av fågelskådare, försvarsmakten och vindkraftsfientliga aktivister.
Om DN istället valt gängse sakliga och värderingsfria benämningar hade det passat med ”ornitologer, försvarsmakten och motståndare till havsbaserad vindkraft”. Även bilden är konstruerad på ett sätt som kan uppfattas som osaklig och insinuant. Sina politiska värderingar bör DN framföra på ledarplats i papperstidning och webbtidning.
Bonnierpressen med effektsökande kverulanter tycks kunna göra hur som helst, som här i energifrågan som är en angelägenhet för alla.
Snygga kartbilder döljer komplexiteten
Kartbilden visar aktuella beslut för regeringen gällande vindkraft till havs. Vid första anblicken kan man tycka att kartbilden är klar och tydlig för något som man kan uppfatta som mycket komplicerat, och som är föremål för intensiv debatt i media. Bilden kan upplevas som en skänk från ovan till härjade debattörer i den energifråga som på kort tid blivit den mest kontroversiella, nämligen den om byggandet av vindkraftverk till havs. Som bilden är framställd ges intrycket att verken ligger långt från land som inte stör utsikten eller människorna. Så långt som till fågelliv och marint liv är det inte många som tänker. Bilden är en abstraktion som inte är till hjälp att sätta sig in i den förödande verkan som vindkraftverk i 300–400-metersklassen vållar. Buller kanske man inte ens tänker på till havs, men vibrationer i fundament till vattnet och bullermattor från rotorbladen i en park på kanske 170 verk har stora effekter på allt liv där ute, även om du själv sitter hemma på land i lugn och ro och tittar på regeringens snygga kartbild.
”Samråd om vindkraft i havet lockade många”
Vi har tillåtit oss kopiera artikel i Mellanbygden från 2023-06-27. Vi som bor och tjänar sitt levebröd i Mellanbygden får tjäna som objekt i media utan att bli tillfrågade. Tidningen Mellanbygden tar inte ställning till rovdriften av natur, människor och djur som beror på utbyggnad av vinkraftverk på land och till havs. Mellanbygdens reportage har gjorts från samråd på inbjudan från Eolus.
—
Intresset var stort när Eolus vind höll samrådsmöten om den planerade vindkraften i havet utanför Robertsforskusten.
Positiva, neutrala och starkt kritiska. Synpunkterna varierade när Eolus vind höll samrådsmöten om den planerade vindkraftsparken i havet utanför Robertsfors. Mest kritiska var boende längs kusten.
Mellan 70 och 147 vindkraftverk är det som Eolus vind genom sitt bolag Aurum offshore AB undersöker möjligheterna för att bygga utanför Robertsforskusten.
Vindkraftsparken skulle hamna mellan tre och tio kilometer utanför kusten och verken skulle bli synliga längs i stort sett hela kuststräckan i Robertsfors kommun. Även en del av Skellefteå kommun berörs.
Alla vill ha strömmen men ingen vill ha det på sin tomt.Anders Gustafsson
För en dryg vecka sedan höll Eolus samrådsmöten under två dagar i Robertsfors i syfte att dels informera och svara på frågor men även att få in synpunkter från allmänheten. Där gick meningarna isär.
Anders Gustafsson, boende i Robertsfors samhälle var relativt positiv, ”Alla vill ha strömmen men ingen vill ha det på sin tomt”, säger han.
Vill du ha det på din tomt?
– Om det är tillräckligt angeläget så kan man ju ha det. Jag tycker ändå att det här borde vara ett bra alternativ, säger han.
Christina Ågren, boende vid Bredudden, strax norr om Sikeå var rejält bekymrad.
– Jag har ingen lust att få sån där utsikt. Vi har ju redan vindkraft (Granberget) på ena sida som vi retar oss på. Det må väl vara för de ser vi ju inte hela tiden. Men de här kommer vi att se hela tiden ut genom vårt fönster. Vi sitter ju mycket och tittar ut på havet, vi ser solen gå upp och ser solen gå ner vår och höst och det är så himla fint, säger hon.
Christina Ågren oroar sig också över att stugorna kommer att bli mindre värda.
– Kommer det dit spekulanter och så tittar de ut och ser en massa vindkraftverk, inte kommer de att köpa en stuga där, inte många i alla fall. Då får vi nog rea ut dem, säger hon.
Negativ var också Hans Bång som kom till träffen med sambon Ulrica Andersson. Paret har stuga på Högskär utanför Ånäsetkusten. Närmaste vindkraftverk enligt nuvarande förslag skulle komma cirka två kilometer från stugan.
– Jag är inte positiv, säger Hans Bång.
Bullret var en sak som Hans Bång oroade sig över. Eva Emmelin, projektkommunikatör, poängterade att några gränsvärden gällande buller inte skulle komma att överskridas.
– Det är inget problem som vi har sett. Havet brusar ju så ni kommer att höra havet mer än snurrorna. Men de är många som är oroliga för det, säger hon.
Hans Bång fick svar på en mängd frågor, men ändrade inte åsikt.
– Jag är lika negativ, sade han.
Planeringen är i sin inledning och byggstart skulle tidigast kunna ske 2032. Syftet med samrådet är just också att få in synpunkter från allmänheten. Planen kommer sedan sannolikt att ändras utifrån allmänhetens och olika myndigheters synpunkter.
– Hela den här planen är fortfarande under form. Exakt hur många verk det blir och exakt var de står är en mycket senare fråga, när vi väl skickar in ansökan, säger Eva Emmelin.
Eva Emmelin, projektkommunikatör Eolus vind.
När Eolus skickar in sin ansökan till Mark och miljödomstolen så har allmänheten möjlighet att yttra sig även över det färdiga förslaget.
Kommunen har vetorätt i frågan men kommunledningen har tidigare uttryckt att man i det här skedet är försiktigt positiva till förslaget.
Havsbaserad vindkraft utanför Robertsfors
Eolus vind planerar för 70 till 147 vindkraftverk med en höjd mellan 260 och 365 meter. Bedömningen är att vindkraftsparken skulle kunna ge ett tillskott på 8,4 terawattimmar vilket är mer än dubbelt så mycket som elanvändningen i hela Västerbotten (4,1 TWh 2020).
Planer finns också på att eventuellt producera vätgas från anläggningen vilket skulle ge möjlighet att lagra energi.