Kartbilden visar aktuella beslut för regeringen gällande vindkraft till havs. Vid första anblicken kan man tycka att kartbilden är klar och tydlig för något som man kan uppfatta som mycket komplicerat, och som är föremål för intensiv debatt i media. Bilden kan upplevas som en skänk från ovan till härjade debattörer i den energifråga som på kort tid blivit den mest kontroversiella, nämligen den om byggandet av vindkraftverk till havs. Som bilden är framställd ges intrycket att verken ligger långt från land som inte stör utsikten eller människorna. Så långt som till fågelliv och marint liv är det inte många som tänker. Bilden är en abstraktion som inte är till hjälp att sätta sig in i den förödande verkan som vindkraftverk i 300–400-metersklassen vållar. Buller kanske man inte ens tänker på till havs, men vibrationer i fundament till vattnet och bullermattor från rotorbladen i en park på kanske 170 verk har stora effekter på allt liv där ute, även om du själv sitter hemma på land i lugn och ro och tittar på regeringens snygga kartbild.
Vi har tillåtit oss kopiera artikel i Mellanbygden från 2023-06-27. Vi som bor och tjänar sitt levebröd i Mellanbygden får tjäna som objekt i media utan att bli tillfrågade. Tidningen Mellanbygden tar inte ställning till rovdriften av natur, människor och djur som beror på utbyggnad av vinkraftverk på land och till havs. Mellanbygdens reportage har gjorts från samråd på inbjudan från Eolus.
—
Lars-Göran Halvdansson Intresset var stort när Eolus vind höll samrådsmöten om den planerade vindkraften i havet utanför Robertsforskusten.
Positiva, neutrala och starkt kritiska. Synpunkterna varierade när Eolus vind höll samrådsmöten om den planerade vindkraftsparken i havet utanför Robertsfors. Mest kritiska var boende längs kusten.
Mellan 70 och 147 vindkraftverk är det som Eolus vind genom sitt bolag Aurum offshore AB undersöker möjligheterna för att bygga utanför Robertsforskusten.
Vindkraftsparken skulle hamna mellan tre och tio kilometer utanför kusten och verken skulle bli synliga längs i stort sett hela kuststräckan i Robertsfors kommun. Även en del av Skellefteå kommun berörs.
Alla vill ha strömmen men ingen vill ha det på sin tomt.Anders Gustafsson
För en dryg vecka sedan höll Eolus samrådsmöten under två dagar i Robertsfors i syfte att dels informera och svara på frågor men även att få in synpunkter från allmänheten. Där gick meningarna isär.
Anders Gustafsson, boende i Robertsfors samhälle var relativt positiv, ”Alla vill ha strömmen men ingen vill ha det på sin tomt”, säger han.
Vill du ha det på din tomt?
– Om det är tillräckligt angeläget så kan man ju ha det. Jag tycker ändå att det här borde vara ett bra alternativ, säger han.
Christina Ågren, boende vid Bredudden, strax norr om Sikeå var rejält bekymrad.
– Jag har ingen lust att få sån där utsikt. Vi har ju redan vindkraft (Granberget) på ena sida som vi retar oss på. Det må väl vara för de ser vi ju inte hela tiden. Men de här kommer vi att se hela tiden ut genom vårt fönster. Vi sitter ju mycket och tittar ut på havet, vi ser solen gå upp och ser solen gå ner vår och höst och det är så himla fint, säger hon.
Christina Ågren oroar sig också över att stugorna kommer att bli mindre värda.
– Kommer det dit spekulanter och så tittar de ut och ser en massa vindkraftverk, inte kommer de att köpa en stuga där, inte många i alla fall. Då får vi nog rea ut dem, säger hon.
Negativ var också Hans Bång som kom till träffen med sambon Ulrica Andersson. Paret har stuga på Högskär utanför Ånäsetkusten. Närmaste vindkraftverk enligt nuvarande förslag skulle komma cirka två kilometer från stugan.
– Jag är inte positiv, säger Hans Bång.
Bullret var en sak som Hans Bång oroade sig över. Eva Emmelin, projektkommunikatör, poängterade att några gränsvärden gällande buller inte skulle komma att överskridas.
– Det är inget problem som vi har sett. Havet brusar ju så ni kommer att höra havet mer än snurrorna. Men de är många som är oroliga för det, säger hon.
Hans Bång fick svar på en mängd frågor, men ändrade inte åsikt.
– Jag är lika negativ, sade han.
Planeringen är i sin inledning och byggstart skulle tidigast kunna ske 2032. Syftet med samrådet är just också att få in synpunkter från allmänheten. Planen kommer sedan sannolikt att ändras utifrån allmänhetens och olika myndigheters synpunkter.
– Hela den här planen är fortfarande under form. Exakt hur många verk det blir och exakt var de står är en mycket senare fråga, när vi väl skickar in ansökan, säger Eva Emmelin.
Lars-Göran Halvdansson Eva Emmelin, projektkommunikatör Eolus vind.
När Eolus skickar in sin ansökan till Mark och miljödomstolen så har allmänheten möjlighet att yttra sig även över det färdiga förslaget.
Kommunen har vetorätt i frågan men kommunledningen har tidigare uttryckt att man i det här skedet är försiktigt positiva till förslaget.
Havsbaserad vindkraft utanför Robertsfors Eolus vind planerar för 70 till 147 vindkraftverk med en höjd mellan 260 och 365 meter. Bedömningen är att vindkraftsparken skulle kunna ge ett tillskott på 8,4 terawattimmar vilket är mer än dubbelt så mycket som elanvändningen i hela Västerbotten (4,1 TWh 2020).
Planer finns också på att eventuellt producera vätgas från anläggningen vilket skulle ge möjlighet att lagra energi.
Utanför Blekinges kust planeras en havsbaserad vindkraftpark. Ansökan till regeringen gäller 140 verk upp till 300 meter höga. Ursprungligen innehöll planen 240 verk, 330 meter höga. Nu har kunskapen blivit så stor beträffande massmorden på fåglar att motståndet kommer att bli utomordentligt stort. Ansökan har inlämnats till regeringen som har att besluta om vindkraftverk till havs.
Centern fick avslag i Kommunfullmäktige den 19 juni på sin motion om att bygga perronger i Ånäset och i Bygdeå när Norrbotniabanan byggs mellan Umeå och Skellefteå. Resultatet i omröstningen blev 15-15 i kommunfullmäktige, med utslagsröst för ordföranden (S). SD saknade en av sina ledamöter i omröstningen vilket skapade det jämna resultatet. Det finns sakliga skäl att avstå från uppdelning i kortare avsnitt. Men det finns också intresseskillnader i en bruksort med omland. Industriarbetare röstar gärna rött i tätorten. I omgivande jord- och skogsbruksbygd har centern övervikt. Långsam utjämning sker dock med tidens gång. Både Bygdeå och Ånäset har industrier som inte får fördelen av egen perrong som kan vara avgörande för arbetsresor med tåg från Umeå eller Skellefteå. En fördel för kommunen är att bortfallet av arbetskraft från Ånäset eller Bygdeå blir mindre till Umeå och Skellefteå. Centern i kommunen och länet har misslyckats med sin opinionsbildning. Centern har heller inte gjort en övertygande analys av frågorna för tågtrafiken. Och även om så hade skett skulle S arbetat för avslag.
Senast idag har höga svenska politiker och militärer uttalat att krigsrisken har ökat. Hur riskerna uppfattas hos allmänheten är inte klarställt. Sverige befinner sig i ett s.k limbo beroende på Turkiets och Ungerns motstånd. Turkiets president Erdogan spelar ett högt spel med utpressning som strategi mot Sverige, Nato, EU och USA. Mycket talar tyvärr för att Erdogan inte tänker godkänna Sverige som medlem i Nato före eller i samband med toppmötet den 11-12 juli i Vilnius. Det medför att Ryssland kan se Sverige som lovligt för operationer. Om det går så långt som anfallskrig återstår att se. Gotland har under lång tid utpekats som mål för Ryssland. Om inte Sverige är Natomedlem finns inte artikel 5 i Natofördraget som garanti för skydd av Sverige. Om avsteg skulle göras är det rimligt att protester inom Nato kan bli följden. En omständighet som inte väckt uppmärksamhet är att processen för byte av generalsekreterare har inletts. Det medför ökad risk som Putin inte lär vara sen att försöka utnyttja. Det faktum att anfall från Ryssland uppfattats som omöjligt av svenska folket kan paradoxalt ses som ökad risk för anfall eller andra krigshandlingar från Ryssland. Putin har visat att han försöker vända synen på sina landsmän och hela världen genom att benämna väpnat anfall för något annat. ”Militära specialoperationer” var namnet för anfallskriget mot Ukraina. Det är visserligen helt missvisande men ändå en användbar metod för att sabotera freden. Vilka ord finns nu i Putins sjuka huvud?
I en nyligen genomförd tävling mellan kockar utsågs en segrare som skapat en rätt på temat köttbullar. ”Köttbullar” är ett mycket tänjbart begrepp. I detta fall belönades receptet som innehöll 50% blandfärs och 50% svenskodlade baljväxter.
Motivering är högstämd: ”Årets rätt 2023 är framtagen av Årets kock Jessie Sommarström. En smarrig rätt med 50/50 köttbullar med tomatsås och pasta, där köttbullarna består av 50% blandfärs och 50% färs på svenskodlade baljväxter. Med årets rätt vill Jessie Sommarström bidra till minskad klimatpåverkan och bättre folkhälsa – samt visa att hållbar mat inte behöver vara en klassfråga. Med rätten vill hon lyfta svensk matkultur – och visa att med ett enkelt byte av råvaror, kan man skapa en hållbar variant av en älskad familjeklassiker.”
Denna bulle bidrar till ökningen av antalet färsrätter som redan är en djungel. Receptet hindrar inte kocken att använda 50% så kallat ”småfläsk” som hittills gått till allsköns korvar. Råvaran är mycket fet. Eftersom ”småfläsk” framkommer vid styckning och putsning av griskött kommer bullarna inte att kunna accepteras av konsumenter som följer halal eller kosher. Tillskottet med produkten 50/50 köttbulle kommer inte att främja vegansk livsstil, endast att fördunkla för konsumenten.
Ur innovationssynpunkt kan den nya produkten vara jättesmart för att producera en billigare färsprodukt som ser ut som andra köttbullar. Vi får hoppas att konsumenter kommer att ställa krav på innehållsdeklaration även om konsumtionen äger rum på restaurang eller i storhushåll. Om produkten kommer att säljas som färdigförpackad konsumentprodukt gäller reglerna för märkning. Men tyvärr har förpackningstexten blivit alltmer svårläslig. Förstoringsglas bör i många fall användas.
Brottsbekämpning är högst upp på folkets problemlista. Efter dramatiska händelser, som dagens skjutningar i Farsta, kommer reaktionerna i media. Företrädare från rättsvårdande myndigheter svarar på journalisternas frågor. Varje gång försöker man genom ordval och uppträdande göra troligt att åtgärderna ska stärkas. Men det kommer inte heller denna gång dröja länge innan nästa chock inträffar. Varför inte vända sig direkt till folket i en så allvarlig utveckling med upptrappning?
Folket har rätt att få uttrycka sin uppfattning och sina krav till beslutsfattarna. Då ska full frihet finnas att ställa krav på åtgärder. Konsekvenser av brott måste bli huvudsaken i den omfattning och styrka som folket kräver.
Hur ska AI välja bort dåliga och dumma alternativ? Om vi som exempel tar snöröjning som ett logistiskt problem. Mitt exempel med snöröjning är ett problem för varje fastighetsskötare, den tid på året som snö eller hagel kan falla. Någon självutnämnd expert på AI kan förmodligen skratta och tycka att så kan man inte ställa frågor om AI. Då kan jag replikera att frågans relevans kanske kan avgöras genom AI.
Fritt ur hjärtat kan även en sådan fråga ställas. Men vem bedömer svaren? Om Ai ger svar som föreslår att snön ska smältas och att smältvattnet ska ledas till en bassäng för att tappas på flaska för att säljas på marknaden, ska då utfallet leda till handling? Vi förutsätter att lönsamhet kan uppnås, även det med hjälp av AI.
Nästa gång kan frågan ställas om regnvatten från nederbörd som kan ledas till bassäng med ett stort antal fack för infrysning till istärningar för export till Grönland där brist på is till drinken har börjat kännas besvärande.
Bort det! Vi ställer vårt hopp till en nykter definition av AI som tar fasta på begreppet maskininlärning.
Dagligen påminns vi om människans framsteg och tillkortakommanden. Det kan sammanfattas i ”Människans villkor” som är titeln på en antologi från 1976 med Karl Erik Fichtelius och Hannes Alfvén som redaktörer. Boken innehåller 12 uppsatser ”av vetenskapsmän för politiker”. Ett av många temata är människans egenskaper som ärftligt betingade, instinkter.
Boken är intressant av åtminstone två skäl, dels som verk i den gryende miljörörelsen med uppsatser av blivande miljökändisar, dels som källa för att finna idéer för att förstå och lösa dagens problem där vi med fördel kan studera människan som djur. Hur ska vi se på fotbollshuliganer? Kan idéer från förr användas idag på problem som hittills varit omöjliga att lösa?
Ett avsnitt i boken om ”superorganismer” är intressant som jämförelse med ett vildsint gäng med huliganer. (se sidan 39 i boken)
Ur vissa synpunkter är det berättigat att betrakta ett djursamhälle som en superorganism. Lika väl som enskilda celler är organiserade till en flercellig organism kan flercelliga organismer organiseras till superorganismer.
Ur funktionell synpunkt är det inte någon skillnad mellan de former av kommunikationssystem som finns mellan separata individer i en superorganism och kommunikationen i en cellmassa, t.ex ett foster eller en funktionsduglig flercellig organism. I båda fallen är det en fråga om retnings- och svarssystem som fungerar med hjälp av signaler. Karaktäristiskt för dessa system är att de arbetar stegvis – ett retnings- och svarssystem leder till nästa, och de samordnar alla delar (det må vara celler, vävnader, förenade eller separata organismer) i en helhet. Det är dessa kommunikationssystem i djursamhällena som de moderna etologerna studerar.
Det är uppenbart att en superorganism kan åstadkomma mer än vad de oorganiserade individerna skulle kunna göra. Men det står lika klart att för människornas vidkommande är superorganismen mindre klok och sofistikerad än de klokaste individerna, och det förefaller mig som om den också är mindre klok än genomsnittet av individerna som konstituerar den. När det gäller förmågan att undvika öppna konflikter har våra samhällsbildningar hittills inte visat sig överlägsna de lägre djuren.
Det här borde nye ordföranden i fotbollsförbundet ta sig en funderare på.
Är det rimligt att det tar 20 år att sluttäcka en nedlagd deponi? Som framgår av det underlag som kommunen har fått av Ragn-Sells har deponin sluttäckts en gång tidigare men inte blivit slutgodkänd.
Läs jävsnämndens svar på denna fråga och flera andra frågor. Ordförande är Hans Lindgren som varit kommunalråd i Robertsfors i många år. Se också sammanträdesprotokoll från Robertsfors kommun. En av våra slutsatser är att fallet med Robertsfors avfallsdeponi är ett pågående miljöbrott.
