Jättesnabbt kom svaret från partiledaren för SD, som blev att han var upptagen dagen för Nobelfesten. Har han hunnit tänka på att media kommer att vilja bevaka vad han är upptagen med? Det får ju inte bli ett antiklimax för partiledaren, kan man tycka. Pubafton med grabbarna, nej det är alltför pubertalt. Hemlig tête-à-tête funkar inte heller i ett parti som uppges ha feminister. Att inte göra nånting alls är alltför provocerande. Återstår att ändra beslutet med en plausibel motivering. Sista ordet lär inte vara sagt inför ”festernas fest”. Spänningen är olidlig.
Prisdiket för skogen i Norrland och införandet av Euron
En lösning för minskning av de stora skillnaderna regionalt och över tid för timmerpriserna, är införandet av Euro som valuta i Sverige. Skogen är en stor och viktig sektor för Sveriges ekonomi och välstånd. Riksbankens chef försöker snacka upp växelkursen, senast genom en intervju i DN idag. Det visar på skrämmande brist på kompetens att försöka vädja till kapitalmarknaden om uppvärdering av kronan. Det är ekonomiska fundamenta som kan skapa förändring, inte en förvirrad riksbankchef.
För de privata skogsägarna i Sverige, där många är små och beroende av skogen för sin försörjning, är växelkursen för Euro och US-dollar ett problem. Skogsbolagen som svarar för lejonparten av utrikeshandeln med sågade trävaror säljer i Euro eller US-dollar. Under alla år med sjunkande värde på kronan har skogsbolagen gjort betydande vinster också på växelkursen som inte kommit de enskilda skogsägarna till del. Norrland är särskilt hårt drabbat.
Att införa Euron kräver politisk handling. Tack vare allt starkare opinion i hela Sverige för Euro kommer övergången snart att bli verklighet.
Läs om privata enskilda skogsägare i Sverige.
Veckoslut blir aldrig som förr
Sveriges Radio har beslutat att lägga ned Spanarna i P1 med Ingvar Storm, återkommande fredag e.m. med repris lördag f.m. Idag fick lyssnarna en återblick med förklaringar. De kändes inte uttömmande. Nu ska nya programledare ta över. En lång lista på kända mediaprofiler presenterades vilka tänks tjänstgöra omväxlande. Den känsligaste och kanske viktigaste frågan berördes inte, nämligen värdet av Spanarna som institution och fabriksvissla för arbetsveckans slut och för veckoslutets helgd eller för tjo och tjim. Viktig med igenkänning, inga ändringar som kan störa Den Rätta Känslan.
Jag har lyssnat i minst tio år. För mig har Spanarna varit signalen på veckans slut. Jag tror inte jag minns ett enda inslag, en s.k. spaning till sitt innehåll, däremot minns jag många röster och deras namn. Musiken mellan spaningarna har varit helt i min smak, mycket jazz, West-coast och Cool tack vare en musikredaktör som för mig varit viktigare än spanarna själva. Men som sagt, det här handlar om känslor och känslan för övergången från välfärdssamhällets slaveri under arbetsveckan till veckoslutets kravlösa avkoppling.
Höjningen av terrorhotnivån från en 3:a till en 4:a i en femgradig skala
Att höjningen kommer nu och inte tidigare – som enligt regeringen ej är motiverat av någon särskild händelse – väcker funderingar om motiven. Är det så att regeringen känt behov att göra ett utspel nu, när Sverige rullar igång i många av samhällets sektorer, inte minst skolstarten? Är utspelet betingat av dåliga opinionssiffror och stando i NATO-processen? Det verkar tänkbart. Utspelet skapar möjligheter att sätta blåslampa på polismaktens organisation och förgreningar. Man kan tänka sig att utspelet kan höja prestationsnivån på delar av den statliga byråkratin, förutsatt att terrorhotet framläggs och sprids. Det hela känns nästan som kärleksfull omtanke till statsapparatens alla tjänstepersoner, att öka känslan av meningsfullhet när man ska från en dag till annan ändra beteende från att grilla och dricka vin till att sammanbitet ta sig till jobbet för att göra nytta. Något som inte alltid är helt klart vad det är.
Nåväl, den närmaste tiden och fram över julhandeln kan vi alla hålla uppsyn på allvaret i frågan och om det var ett nytt grepp i inrikespolitiken. Vi vill ju alla göra vårt bästa. Den här gången har vi fått extra stimulans, men även varningar. Frågan blir också hur händelseutvecklingen ska tolkas framgent. Vad gör att bedömningen av terrorhotnivån kvarstår, höjs eller sänks? Kommer allmänheten att få motivering till beslut att ligga kvar, höja eller sänka? Införandet av ”terrorhotnivå” innebär ett stort ansvar för polismakten och regeringen utan insyn för allmänheten. Kommer spekulationer att uppstå, kommer jämförelser att göras med andra länder utan redovisning? Kommer terrorhotnivån att bli en het politisk fråga, ett slagträ där ingen eller få kan relatera till underliggande verklighet? Kan ökat fokus på terrorhotnivå utnyttjas av subversiva krafter och terrororganisationer?
Samhällets eftersläpning angående hot från totalitära ideologier
Med sorg kan konstateras att samhället och rättsvårdande myndigheter inte förmått agera mot hot från totalitära ideologier, särskilt islamism. Idag har nivån för terrorhot höjts från 3 till 4, där 5 är den högsta nivån för terrorhot. En av de författare och forskare som ansträngt sig för att utreda och varna är docent Johan Lundberg.
Lundberg, Johan, Ljusets fiender: västvärldens självkritik och den svenska idédebatten, Timbro, Stockholm, 2013
Boken finns även i pocket.
Konkurrens, kamp om skogsråvara
HM har tillsammans med Ikea startat utveckling för snar produktionsstart av textil baserad på skogsråvara. Bakgrunden är stigande problem med bomullsproduktion. Detta är väl känt sedan decennier bland medvetna konsumenter och medlemmar i t.ex naturskyddsföreningar.
Kommer utveckling och byte av råvara att kunna överbrygga problemen? Det kan mycket väl bli en världsomspännande kris i produktionen p.g.a brist på råvara, en kris som kommer att förstärkas av restriktioner för att skydda global vattenförsörjning. Om utvecklingsarbetet med en ny fiber för textil kommer konkurrensen om skogsråvara att öka, samtidigt som omställningen från tidningspapper till råvara till förädlade pappersprodukter pågår, främst hygienprodukter och förpackningar. Huruvida omställning i användning av skogsråvara kommer att gynna Sverige är ovisst. Utvecklingen är till stor del i händerna på globala företag som t.ex HM och Ikea.
Att göra under hösten 2023 för miljön
- Ragn-Sells och Robertsfors kommun har en pyramidal skithög att sanera – Robertsfors kommunala deponi som ännu inte är övertäckt enligt myndighetsbeslut. Vi kommer att hjälpa dem på traven genom att påminna om redan fattade beslut sedan många år.
- Om möjligt ska vi också besvara frågor som uttrycker stark oro för vanskötseln av avfallsfrågor som inkommit anonymt från Robertsfors.
- Kommunen har inte haft ett fungerande arkiv. Vid beställning har det förekommit svar att man inte kunnat hitta dokument i specifika frågor. Vi kommer inte att släppa detta problem förrän vi fått ett godtagbart svar.
Om kraft och tålamod står oss bi kommer även annat att bevakas och följas upp.
Stockholm Pride 2023 och Regnbågsfonden
När en ny ideell fond dyker upp, som Regnbågsfonden i samband med Stockholm Pride, verkar det vara något alldeles självklart. Med galjonsfigurer som Mark Levengood och Jonas Gardell sitter budskapet som en smäck. Namnet och budskapet smälter samman till – Regnbågsfonden. I Aftonbladets livesändning idag gjordes en intervju med galjonsfigurerna med korta och präktiga uttalanden. Där det bakomliggande problemet med diskriminering är ytterst angeläget och kräver mycket mer än festivalstämning. I samma Pride-tåg gjorde Aftonbladet korta intervjuer med partiledare som hade likartade och fördömande kommentarer om Björn Söders (SD) plumpa uttalande om en koppling mellan pedofili och Stockholm Pride. SD har skyndat sig att släppa ett tilläggsmeddelande, att kritiken bara gäller organisationen Stockholm Pride, inte HBQT-personerna. Denna diskussion riskerar att rinna ut i sanden. Om man istället ska söka efter organisationer som får utbyte genom att öka sitt kapital idag den 5 augusti 2023, så är det Stockholm Pride som sådan och Regnbågsfonden som inhöstar både verkligt och symboliskt kapital. Där har partierna mycket att lära i kommunikationskonstens underbara värld.
”Allt som får sägas är inte lämpligt att säga” – bort det!
Det verkar vara lätt att få medhåll i kritiken av Richard Jomshofs famösa yttranden om Muhammed, islam och islamism. Andra tycker att det är ett kryperi. Jag intar en tredje ståndpunkt och anser att debatten borde handla om hur illdåd i religionens namn, som med islam, kan underhållas och spridas i bildningens och människokärlekens namn. Utan att ett nytt prästerskap uppstår, som riskerar att kompromettera goda avsikter. Att – som gjorts i Sverige och många länder – sätta munkavle på den känsliga kritiken kan kännas lugnt och bra för stunden, men det kan bara bygga upp nytt och större hat. Hur, när och var kan öppna samtal äga rum?
Ett ställe att börja med kan vara Sveriges riksdag. Också i justitieutskottet där Jomshof verkar. Omvärlden förväntar sig att diskussionen fullföljs och hålls levande i våra demokratiska församlingar, där Sveriges Riksdag är den främsta instansen i Sverige. Den ordningen är grundläggande för en diskussion, att gå vidare varifrån den etablerades. Förmodligen kommer frågan att diskuteras i ett stort antal andra sammanhang. Men nu måste våra politiker försöka återföra frågan dithän, där diskussionen tog fart och fick ny relevans. Det kan komma att visa sig att många riksdagsledamöter från alla partier kan bidra till en konstruktiv fortsättning som vi kan känna oss tacksamma för.
Uttalanden som kännetecken på klokskap och dårskap
AI har blivit ett medel att värdera framträdande exponenter för postmodernitet genom granskning av talespersonernas egna uttalanden eller pådyvlade uppfattningar om det nya undret för mänskligheten. AI har blivit ett område för överdrivna förväntningar lika väl som för underskattning av möjligheter. Ungefär som det ofta har varit i historien, som med it-teknik och genteknik. Allt detta behöver inte vara förvånande, likväl utmanande för granskning. För många kan det vara en lisa att ta del av kända personers försök att gjuta olja på vågorna. Ett exempel är idéhistorikern Sverker Sörlins uttalande i Dagens Nyheter den 28 juli på frågan: ”Använder du Chat GPT och till vad? –Jag har lyssnat till så många som prövat Chat GPT att jag inte, än så länge, fått någon lust att pröva själv.” Vi kan utgå från att Sverker Sörlin har ett jämförelsematerial utöver det vanliga. Andra personer skulle kanske komma fram till motsatsen genom att låta sig utsättas för Chat GPT med en behaglig rysning att få uppleva något primitivt, som stora delar av akademien och världen redan bedömt kommer att bli något stort och epokgörande. Som när nördar och allmänhet gjorde sina första lärospån på internet med world wide web.
En genväg till förståelse kan bli att hålla span på hur skeptiker till AI förhåller sig istället för att falla för dåraktiga framtidsbedömningar. Då riskerar du inte att tappa fotfästet i en föränderlig värld.