Nomadisering istället för dubbel bosättning

Pessimismen har brett ut sig i en tid med kraftig inflation, bostadsbrist, skenande energikostnader och gängkriminalitet. Det får ändå antas att för många har det handlat om en jämförelse med en lång period som varit uppumpad med konstlade medel, nollränta och ljusblå förväntningar på livets goda. Hur svårt blir det nu att anpassa sig till ökade levnadskostnader och ojämlika förhållanden? Förändringarna har troligen inte trängt in hos stora delar av befolkningen. Kommande ”konsumtionsår” kommer att bli tuffa för det stora flertalet. Vilken förmåga har flertalet medborgare att anpassa sina levnadsvanor?

Ett förhållande som nästan aldrig diskuteras är dubbelboendet med dubbla kostnader. Hur svårt är det att avstå från fritidshus i Sverige, utlandsresor med dyra hotell. En liten fraktion av befolkningen har trippelboende och multiboende. Som det varit har inte nedbantning prövats i familjerna. Särbos uppehåller var sin bostad, resurser som kanske kan halveras. Många har en längtan att åtminstone en del av året bo någon annanstans. Varför kan man inte ta upp traditioner med friluftsliv och boende på vandrarhem och tält? Att leka nomader.

Att försöka bli nomader i sitt tänkande och boende skapar möjligheter att lätta på trycket av ett inrutat liv. Här ska inte bortses från att vi har nomader som ofta blivit tvingade till ett nomadiserande liv som uteliggare.

700 000 svenskar bor utomlands

Kronan har minskat i värde och kommer kanske aldrig till sitt rätta värde. Valutakursen spelar roll för svenskar som bor utomlands eller som drömmer om att flytta av många olika skäl. Många kanske vill flytta av negativa skäl, missnöje och meningar som interfolieras med ”det här djävla landet”. Det vore intressant att veta mer om positiva skäl jämfört med negativa skäl. Det handlar ofta om en kombination. ”Svenskar i världen” kan fungera som en sammanhållande länk, som en informationskanal för praktiska och juridiska frågor.

Wahlheimat – val av hemort

Bedeutung. Land, Ort, in dem sich jemand niedergelassen hat und sich zu Hause fühlt, ohne dort geboren oder aufgewachsen zu sein.
Betydelse: Land, ort, i vilket någon har slagit sig ned och som känner sig hemma, utan att vara född eller uppvuxen där.

Som exempel på hur en elit ser på sitt val av hemort kan väljas en artikel på en tysk webbsida, Deutschlandfunk. Här rör det sig om en grupp med speciell bakgrund, en elit, ofta med trauman i familjen från Nazityskland. Här blir det lätt för läsaren att känna lättnad över att dessa personer säger sig ha funnit harmoni i sitt livsval av hemort. Kan deras levnadsöden förbättra empati för invandrare till Sverige från olika länder i världen och med olika bakgrunder i flera avseenden, religion, utbildning och yrken?

Människan gör livsval av olika slag, där ett kan gälla val av hemort, hemland mer eller mindre aktivt, med mer elelr mindre valfrihet. Migrationsfrågor har satt valet i fokus för miljoner och åter miljoner flyktingar i hela världen. Vi som har en hemort, kanske utan att ens reflektera över detta faktum, reflekterar knappast fritt över immigranternas val och preferenser beträffande land och hemort. Mottagarlandet Sverige har en styrning till vilken ort immigranterna slussas i första omgången.

Vad händer sedan? Hur ser migrationen ut inom Sverige med sina 290 kommuner? Hur viktigt är valet av hemort för integration och ett liv mer eller mindre lyckligt? Det vore intressant att studera några norrlandskommuner, inte minst på grund av de uppskruvade förväntningar som finns för kraftig industriell utveckling.

Bränning av heliga symboler bör förbjudas

Att de mänskliga rättigheterna inte respekteras i flertalet muslimska länder kan inte tas till intäkt för att vi i Sverige eller EU kan tillåta hot och hat mot muslimer eller andra religiösa grupper. Även om det skulle kunna tillåtas är det en dålig strategi för att öka följsamheten till mänskliga rättigheter. Att Sverige skulle förhålla sig passiv till brott mot mänskliga rättigheter är oacceptabelt. Där har Sverige gjort många eftergifter t.ex till Kina, Saudi, Israel med flera.

Tillstånd för bränning i provokativt syfte av religiösa symboler måste upphöra. Lagstiftaren och domstolarna står inför svåra avväganden vilket inte får förhindra utredning och beslut.

Är banan nu snitslad för Sverige till medlemskap i NATO?

Påvens fördömande av koranbränningar kan vara ett utspel som kan leda vidare. Har USA medverkat till utspelet? Sverige kan nu ta på sig sig säck och aska för att beveka Erdogan lagom till mötet i Vilnius den 11–12 juli. Kanske sker något redan dagen före, dvs. den 10 juli. Putin kan paradoxalt nog känna sig nöjd med påvens utspel som är helt i linje med hans eget fördömande av angrepp på islam som varande en världsreligion.

Det finns fortfarande ett motstånd till NATO-ansökan som kanaliseras genom SwebbTV. Det förändrade läget efter påvens utspel skulle kunna tas som utgångspunkt att backa med NATO-ansökan eller låta frågan vara vilande för många år framöver.

Dessa antaganden är icke verifierade, men fullt rimliga i beaktande av hur världens ledare spelar med mänsklighetens säkerhet.

Varje år utses en ”Årets brukspatron” i Robertsfors kommun

Om Christer Sjödin fick som han ville skulle han förmodligen sitta i hytten på en traktor jämt. Och hjälpa någon nöjd kund. Ungefär så skulle man kunna sammanfatta Årets Brukspatron i Robertsfors.

Så sammanfattar tidningen Mellanbygden de viktigaste egenskaperna hos mottagaren av utnämningen. När det gäller nobelpristagare kommer diskussionen genast igång om det verkligen är rätt pristagare som blivit vald. Sådana dumheter håller man inte på med i Robertsfors. Där är det bara pristagaren själv som ifrågasätter utnämningen. Christer har berättat att han blev chockad. Läs om det i Mellanbygden! Du har ett år på dig att själv kunna bli den utvalde och chockad. Men du måste bo i Robertsfors och helst vara man.

Sverige bör påtala brott mot mänskliga rättigheter i Turkiet

Stater och världssamfund ställer krav bl.a på Sverige. Aktuellt är nu statschefen Erdogan i Turkiet (Türkiye) som leder ställandet av krav. Det görs i samband med Sveriges NATO-ansökan. Det är statschefens fulla rätt i samband med en förhandling att ställa krav som dock ska betraktas som önskemål. Erdogan bortser från att krav också kan ställas på Turkiet. De kraven gäller mänskliga rättigheter som världsamfundet genom FN en gång ställt upp. Det kan var förödande för en förhandling att nya krav tillförs från parterna. Risken ökar att parterna aldrig kommer i mål. Sverige kan då välja att påtala istället för att kräva. Där kan listan göras lång med brott mot mänskliga rättigheter.

Opinionen om att satsa på havsbaserad vindkraft

SOM-institutet har bara opinionssiffror från 2021 som är sammanställda i tabell på sidan 6 i rapporten från SOM. Regeringen har fattat beslut om tre havsbaserade vindkraftsparker. Kriegers flak, Galene och Kattegat Syd. Nya beslut står på kö.

Opinionsläget förändras i takt med att skadeverkningar och problem kommer fram. Regeringen borde istället för att vänta med lång fördröjning genom rapportering från SOM, göra rykande färska telefon- och webbintervjuer genom någon statlig myndighet eller bolag.

Risken är stor att regeringen genom påtryckningar från vindkraftsindustrin fattar beslut där informationen från opinionsundersökningar är gammal, med ett till tre års fördröjning. Något måste göras för att mäta opinionen som då kan bli ett av flera relevanta beslutsunderlag. Opinionen för vindkraft går mot ökad negativ hållning. Kärnkraft går mot ökad positiv hållning.

DN:s sammanblandning av ledartext och nyhetsrapportering om havsvindkraft

Dagens Nyheter hade 2023-04-11 en artikel Havsvindkraft till domstol – angrips från flera håll. Det är slående hur författarna till artikeln ansträngt sig att finna nedsättande benämningar i en nyhetsrapport. De som uppmärksammats som aktivister har ju använt sin yttrandefrihet. DN skrev så här:

Tre stora havsvindparker är i princip klara för att klubbas av regeringen. Nu dras de i stället till domstol. Motståndet kommer från en brokig skara bestående av fågelskådare, försvarsmakten och vindkraftsfientliga aktivister.

Om DN istället valt gängse sakliga och värderingsfria benämningar hade det passat med ”ornitologer, försvarsmakten och motståndare till havsbaserad vindkraft”. Även bilden är konstruerad på ett sätt som kan uppfattas som osaklig och insinuant. Sina politiska värderingar bör DN framföra på ledarplats i papperstidning och webbtidning.

Bonnierpressen med effektsökande kverulanter tycks kunna göra hur som helst, som här i energifrågan som är en angelägenhet för alla.

Snygga kartbilder döljer komplexiteten

Kartbilden visar aktuella beslut för regeringen gällande vindkraft till havs. Vid första anblicken kan man tycka att kartbilden är klar och tydlig för något som man kan uppfatta som mycket komplicerat, och som är föremål för intensiv debatt i media. Bilden kan upplevas som en skänk från ovan till härjade debattörer i den energifråga som på kort tid blivit den mest kontroversiella, nämligen den om byggandet av vindkraftverk till havs. Som bilden är framställd ges intrycket att verken ligger långt från land som inte stör utsikten eller människorna. Så långt som till fågelliv och marint liv är det inte många som tänker. Bilden är en abstraktion som inte är till hjälp att sätta sig in i den förödande verkan som vindkraftverk i 300–400-metersklassen vållar. Buller kanske man inte ens tänker på till havs, men vibrationer i fundament till vattnet och bullermattor från rotorbladen i en park på kanske 170 verk har stora effekter på allt liv där ute, även om du själv sitter hemma på land i lugn och ro och tittar på regeringens snygga kartbild.