Hur utvecklas Swebbtv?

Stagnerar Swebbtv? Pågår förändringsarbete? Har Swebbtv problem med stigande ålder hos nyckelpersoner? Finns beslutsunderlag i form av publikundersökningar? Frågor kan uppkomma med åldersrelaterade iakttagelser. Bemanningen för fasta program ändras som t.ex gäller Lars Bern, Mikael Willgert, Chris Forsne med flera. Program med två eller flera i rutan ändras till soloframträdanden. Det kan fungera som förberedelse för att någon kan komma att avsluta sitt uppdrag. Nya personkombinationer för programledning prövas. Dessa iakttagelser räcker för att ställa frågor om pågående förändringsarbete. Det hela görs på ett sätt som kan väcka frågor, även om det sker på ett sätt som verkar vilja dölja ett intensifierat förändringsarbete. 

Karaktärsmord eller totalsågning

Karaktärsmord och totalsågning av kändisar är en stilart i sin egen förträfflighet. Stilarten utövas mest frekvent i muntlig tradition. Skriftlig framställning har en annan riskprofil. Inte minst ifråga om juridiska implikationer med förtal som skapat nya spärrar. Kritik av offentliga personer kan odlas i olika grader, nota bene både positivt och negativt. Negativt, utan att kunna klassas som fullbordad fördömelse, har Anne Ramberg omtalats i Expressen 30 mars 2026 av Sofie Löwenmark och i webbtidningen Kvartal 4 april 2026 av Hanif Bali, debattör, poddare och fritidspolitiker i Österåker (M). Kritiken inriktas på Rambergs insteg i Iran-diskursen, med noll bakgrund och tvärsäker uppfattning som självutnämnd expert om Folkets mujahedin. ”För den som inte känner till organisationen kan den kanske säljas in som en exiliransk oppositionsgrupp med snygga ord om demokrati, kvinnors rättigheter och frihet”, skriver Bali. Han fortsätter: ”Det mest imponerande med den här sortens människor är inte deras naivitet, utan deras självförtroende”. Här handlar det om en person som varit generalsekreterare i Sveriges advokatsamfund och sedan några år ordförande i styrelsen för Uppsala Universitet med den betydelse och ryktbarhet som det medför. Ramberg förekommer också titt som tätt i kändisreportage som vän till kungafamiljen. Medias grepp om Ramberg, nu rörande hennes engagemang för en förtrycksorganisation Folkets mujahedin kan med enkel research uppgraderas till slutlig fördömelse och förtappelse. Som jurist har Ramberg extraordinära resurser att gå i svaromål medialt eller rättsligt. Vi är många som vill ta del av hennes svar.

Sänkt moms på mat, kolla priset!

Momssänkning från tolv procent till sex procent den 1 april, 2026 är efterlängtad av Sveriges konsumenter. Men medför det en prissänkning med motsvarande antal kronor? Priset på en hårdost som idag kostar 112 kr/kg förväntas minska till 106 kr/kg, det vill säga lite drygt fem procent.  Hur kan jag då själv kolla i den butik jag handlar? Om jag vill ta ett stickprov kan jag ta en produkt som är lätt att jämföra dag ett med nästa besök dag två. Så kan du fortsätta. Tänk på att välja exakt samma produkt, samma förpackning och samma lagringstid som anges på förpackningen. Vänta några dagar så att förpackningarna som låg i disken sålt slut och att nya har fyllts på. Har kilopriset minskat med cirka fem procent ? Har literpriset minskat med cirka fem procent på drycker?

Tjänstemannaansvar och sjuka hus 

I Robertsfors kommun har Tullgården i Ratan kommit i blickpunkten genom media, inte tack vare sitt kulturvärde utan på grund av långt gånget angrepp av en svampsjukdom. I Skellefteå kommun, närmare bestämt i Bygdsiljum, Burträsk-Lövånger pastorat har kyrkan blivit dödsdömd på grund av svår svampsjukdom. Det här är två exempel med total brist på ansvarstagande genom kontroller. Vem/vilka har ansvaret? Inte ens det tycks ha varit utrett. Var ligger ansvaret för den försumlighet som frånvaron av kontroll medfört? Det kan kommunstyrelsen lastas för i fallet Tullgården. Kyrkobyggnaden i Bygdsiljum är ett fall för någon instans i Svenska Kyrkan. Men dessa exempel är också relevanta för att ställa frågan ur ett vidare mänskligt och medborgerligt perspektiv. Vad är det för slappa korkbollar med feta löner som masar runt i Mellanbygden utan att orka höja blicken över datorskärmen? Dessa händelser aktualiserar på nytt frågan om tjänstemannaansvar. Kyrkoherden och kyrkoförman i pastoratet borde skämmas. I kommunen borde kommunchef och samhällsbyggnadschef få var sin reprimand. Dessutom finns många individer som har en relation till byggnader i Mellanbygden med kulturhistoriskt värde. 

Påföljder på grundval av lagstadgat tjänstemannaansvar skulle göra skillnad. Men det att är nog bara en nåd att stilla bedja om. Kommer det att bli någon bättring efter de fall som blivit uppmärksammade? 

Moham 3 

Dagens landsmöte  i Liberalerna visade att Mohamssoneffekter kan hålla fram till valet 2026. De har redan inspirerat C och de grönröda partierna att kopiera idén med Tidöavtalet och nu Sverigeavtalet mellan L och SD. Inkompatibla partier kan samarbeta med hjälp av avtal som definierar samarbete. Mohamsson med L har öppnat ögonen för C, V, S och MP att skapa ett regeringsalternativ som kan möta Tidöpartierna som idag blivit ett regeringsalternativ. 

Moham 2 – Bänkbyteseffekt

Birgitta Ohlsson har bytt från L till C inför riksdagsvalet 2026. Hon har blivit lovad valbar plats som är fyra på listan. Hur den kotteristyrda processen inom L sett ut vet inte väljarna något om, varken förr eller senare. Det var en överenskommelse bakom kulisserna med C:s partiledning. Hur kul var det för den nytillträdda partiledaren i C och för partisekreteraren i C? Innebär det ett konkurrensförhållande internt? En konflikt i det nya partilandskapet är den bakgrund som Birgitta har som vegan och vegetarian och tidigare samarbete med djurrättare. Nuvarande landsbygdsministern i KD berättade nyligen i SVT Skavlan hur illa han tyckte om de som sökte upp det absolut värsta som fanns i animalieproduktionen för att driva sina frågor. Så vi döper denna typ av flytt- och byteseffekt till Moham 2. Denna gång gäller det luftlandsättning till centerbänken i riksdagen orsakad av Simonas kramande av Jimmy inför populasen. 

Landsmötet L söndagen den 22 mars kan visa nya krumsprång i svensk politik som förtjänar en eller flera nomineringar som Moham. 

Moham 1 – Mohamssoneffekterna numreras

En kommande effekt kan liknas vid Pyrrusseger. Låt oss börja med numrering, Moham 1. Liknelsen med Pyrrusseger kräver förklaring. Det kan inte uteslutas att Mohamsson gett och kommer att skapa många effekter. L har skolan som sin paradgren, nu med förstatligande som ingår i avtalet med SD. Tillkomsten av Sverigeavtalet var kuppartad, genomförd att en inre krets, ett kotteri. Snackar man demokrati så var tillkomsten allt annat än demokratisk. Hur slår detta i skolvärlden, hos lärare, elever i alla åldrar och de små liven som snart blir större med rösträtt? Kuppen har vid det här laget nått ut i skolvärlden. Kuppen och fortsatta mått och steg kan eventuellt leda fram till att L får valframgångar så att spärren på fyra procent övervinns, en seger av bibliska dimensioner på L-bänken. Men blir det bakslag, så att attityderna till L bland väljarna och alla andra målgrupper och konkurrenter försämras, så kan vi tala om en Pyrrusseger med spår på kort, medellång och lång sikt. Men räkna inte med tydliga observerbara effekter. I politiken får man räkna med nedsatt sikt som genom ärtsoppa.

Moham 2 ska handla om bänkbyteseffekten. Merom, därom, härom i senare publicering.

Mohamssoneffekter

Det är för tidigt att avläsa bestående effekter av partiledningens i Liberalerna förklaring om förhållandet till Sverigedemokraterna. Bestående effekter är något mer än bara siffermystik. Dagens avhopp från L till C av Birgitta Ohlsson hemmahörande i en socialliberal riktning kan ge underlag för come-back för henne som riksdagsman. Hennes hållning till dagens L har varit känd sedan länge. Nu kom tillfället för ny och större uppmärksamhet.  

Kommer mer i anslutning till den kram som Simona gav Jimmy? Och vad blir bestående effekter inför riksdagsvalet i höst? Blir det som med fjärilens vingslag som kan ge upphov till naturkatastrofer? Kan effekten bli början till utträde från EU?

Birgitta hade samarbete under många år med Djurens Rätt och var vegan under många år. Jag som skriver har själv närvarit vid ett möte under min arbete med ”Stockholms veganer”, C-uppsats etnologi. Sedan många år har hon enligt egen uppgift gått över till att leva som vegetarian, pga. ”dåliga värden”. Både Mohamsson och Ohlsson har visat sig kunna ändra politisk inriktning och värderingar.

Mohamssoneffekt

Tillträdet av ny partiledare t.ex när Bengt Westerberg blev partiledare för Folkpartiet benämndes Westerbergeffekt när kraftig ökning i väljarstöd kunde inhöstas. Något liknande för Simona Mohamsson, partiledare för Liberalerna kommer sannolikt inte att kunna konstateras. Den nu uppkomna konflikten, avgrundsdjup enligt media, efter överenskommelsen med Sverigedemokraterna i regeringsfrågan har fått vissa bedömare att förutse partiets totala utradering i svensk politik. Om det också gäller på kommunnivå är oklart. Snacka går men tänka tycks vara svårt.

Det gamla vanliga, att orientera sig kring riksdagsspärren fyra procent, har begränsat debatten och tankeförmågan hos politiker och media. Antag att paritet åker ur riksdagen så borde det ändå finnas mycket att debattera och analysera. Mohamssoneffekten! Inte nödvändigtvis i termer av procent, spärr och taktikröstning vid årets val, utan just i termer av effekter generellt, i pluralis således. Frågan är fri. Vad är intressant, vad kan iakttas som kan erbjuda överraskningar på det politiska fältet? Har Simona och hennes kärntrupp kommit fram till att det är bättre att dö med stövlarna på? Har de föreställningar om att effekter uppkommer, även om det inte leder till att L blir kvar i riksdagen, åtminstone på kort sikt? Blir detta ett reningsbad för partiet som kanske mest skapat intrycket ”Att vara liberal är att vara kluven”. Läggs grunden till två nya liberala partier? Kommer Mohamssoneffekten i framtiden att stå för upplösning av gränsen borgerlig kontra socialistisk? Vart tog begreppet socialliberal vägen? Hög tid isåfall med tanke på redan uppkomna förändring på djupet och förändringar på ytan med politisk terminologi. 

Det finns anledning tro att Mohamsson och ett kotteri i Liberalerna visste vad de gjorde. Att effekter skulle uppnås, inte nödvändigtvis procentpoäng på samma sätt som bäst i klassen Westerberg. Här och nu, före landsmötet i L, föreslås benämningen Mohamssoneffekt.

Att ifrågasätta en vårdcentral

Det är inte tillåtet med kommunikation medelst mail i kontakt rörande medicinska frågor mellan patient och sjukvården har det sagts. Dock kan administrativa frågor hanteras i mail. Det hävdar jag. Det är något som bör granskas om diskussionen fortsätter. Om inte vårdcentralen medverkar till uppföljning med remiss av något som är angeläget för vårdtagaren, ge inte upp!

Jag fick ett tips av en god vän, att fråga om användning av blodigel för att stimulera läkning av bensår. En grundorsak till bensåret, enligt flera läkare, ansågs vara dålig blodcirkulation. Ingående förklaringar gavs om kroppens vener och artärer, särskilt i benen. Alla tänkbara lösningar inventerades. Ett av bensåren var särskilt hotfullt med amputation som slutlig lösning av det kvarvarande benet. Läkare på sjukhus och vårdcentral ville boka tid för amputation ovan knä så fort som möjligt. Vårdcentralens två läkare och två sköterskor kom på hembesök och framförde på ett aggressivt sätt att amputation måste ske, och det ovan knä. Dessutom föreslog samma personer byte av vårdcentral eftersom jag, patientens make ansågs jobbig.

Det var här idén om blodigeln togs fram med enträgen önskan om kontakt med Karolinska för att efterhöra erfarenheter. Sådant fanns att läsa på internet, där de stora universitetssjukhusen i Uppsala, Stockholm, Göteborg och Malmö hade använt blodigel för stimulans av blodcirkulation vid specifika operationer. Det här räckte för mig och tiden var knapp eftersom läkaren på vårdcentralen snart skulle avsluta sitt vikariat. Läkaren var inte intresserad så det störde, om man säger så. Chefen för vårdcentralen tillhöll på skarpen: ”Men Urban, du måste förstå att blodiglar har vi inte här på mottagningen”. Då blir man matt. Men jag blev inte schack och matt. Den segdragna, plågsamma kontakten med vårdcentralen och ortopedkliniken på Danderyd hade det goda med sig att vi råkade få en annan läkarkontakt på Ortopeden. Mitt arbetssätt och min person som sågs som jobbig hade skänkt den ofattbara lyckan att möta en annan attityd. Dr Melander, den nya läkaren, hade nämligen kommit fram till att problemet med det livshotande såret på pekfingertån kunde avhjälpas med en liten enkel operation. En bit av benet, ben i dagen, togs bort för att ge såret möjlighet att läka så att vävnaden som funnits i den uppkomna fördjupningen kunde återbildas. Med den avgörande följden att benet inte längre skulle ligga öppet för infektion, benröta och sepsis. Och att amputation av patientens enda ben kunde undvikas. Vi seglade på moln efter det beskedet från vår nya läkare. En erfaren och empatisk man i mogen ålder.

Alltså, det där med blodigel hade gett mig något att snacka om! En vehicle, inom retoriken. Tack vare det rådrum som snacket om blodigel gav, fick amputationens förespråkare fel, fel, fel. Läkekonsten i sin bästa mening segrade över idioter. Seger blev möjlig tack vare idén om blodiglar. Tack Stefan och Birgitta som kom med förslaget att kolla på internet om blodigel för bättre blodcirkulation.