ÖB i lördagsintervju

Micael Bydén svarade på principiellt viktiga frågor om Sverige i Natosystemet. Mot slutet av halvtimmen fick han på nytt frågan om hans nystartade konsultfirma, och ÖB framhöll envist att han inte kunde förstå eller ta till sig kritiken. Han sade sig veta precis var gränsen går. Vilken tankevurpa av vår ÖB! Redan det faktum att kritiken kvarstår och upprepas i olika sammanhang är ju beviset för att han inte förstått var den röda linjen går. Att media ser sig föranlåten att upprepa frågan om lämpligheten att starta ett konsultföretag flera månader innan han avgår, det tar uppmärksamhet och tid från säkerhetsfrågorna för Sverige och samverkan inom Nato. Ledare i Natosystemet och ODKB har anledning att åtminstone höja ögonbrynen för brist på logik hos en överbefälhavare i Sverige som blivit påkommen med byxorna nere.

ODKB är fördragsorganisationen för kollektiv säkerhet. Förutom Ryssland är Armenien, Belarus, Kazakstan, Kirgizistan och Tadzjikistan medlemmar (Azerbajdzjan, Georgien och Uzbekistan är före detta medlemmar).

Blir Sverige ett tråkigare land för nyheter och debatt?

Med allianser till EU och nu NATO är det oundvikligt att Sverige inte kan uppträda unilateralt som tidigare. Elaka tungor har velat kalla tidigare positionen för ”Sverige – världens samvete”. Den tillvitelsen tycks ha försvunnit i debatten. Påverkan på yttrandefrihet har antagit mer subtila uttryck. I Sverige kan förbiseenden ha skett att följa inställningen till Sverige och svenska förhållanden i länder med brist på mänskliga rättigheter, t.ex Kina, Iran och flera länder i Afrika. Underordning till EU och NATO kommer sannolikt att förhindra utspel i internationella frågor och konflikter. För alla som som har engagemang i världspolitiken där underordning är ett relevant problem på en skala från tvång till fritt val, kommer självcensuren att öka i betydelse.

Anslutningen till NATO har präglats av tunnelseende för att påskynda processen. Nu kommer en tid för både tillbakablick och framtidsbedömning. En viktig nyhetskanal har så länge man minns varit Dagens Eko i Sveriges Radio. Nu sker en kraftig neddragning av budgetskäl. Samhällskritik nationellt och internationellt kan komma att blekna. Kända profiler kan tystas eller tappa gnistan. Det är ett av de mest omedelbara varningssignalerna för Sverige som ett tråkigt okunnigt land.

Klarar vi mer än en fråga i taget?

När nu Natoanslutningen är genomförd kan fortsatt diskussion om säkerhetsfrågor komma att dominera i den allmänna debatten. Säkerhetsfrågor är av två slag, inhemska frågor med gängkriminalitet och frågor om landets försvar. Hur kommer det att gå med klimatdiskussionen och den ”gröna omställningen”? Det blir en nödvändighet att klara alla stora frågor, men historien om svenskarna i den folkliga debatten har ofta varit att vi bara klarar en fråga i taget, då ofta på ett sätt som räcker och blir över. Allt det här går att mäta med utrymmet i olika media, men väl så viktigt är att bedöma kvalitativt. Det kan leda till subjektiva och skeva bedömningar, men likväl viktiga bedömningar.

Natoanslutningen har gett livsluft åt Socialdemokraterna som kan ansluta till och helst överträffa Tidöpartiernas beslutamhet i Natofrågan och upprustningen av det svenska försvaret. Det förvånar inte eftersom försvaret och utrikespolitiken av tradition har präglats av konsensus.

Idag är det svårt att bedöma hur diskussionen kommer att utvecklas. Dock kan ett antagande göras om att klimatfrågan kommer att minska kraftigt i relation till säkerhetsfrågorna. Också frågor om hälsa, livsstil och djurrätt kan komma att blekna. Frågor om hur vi ska leva kan omvandlas till frågan om hur vi ska överleva.

Kommer hämndaktion att följa på Natoanslutning för Sverige?

Blir reaktionen från Ryssland om Natos utvidgning läsbar? Har spekulationerna varit fantasilösa? Har Putins vapenskrammel varit trovärdiga? Det kommer att visa sig, kanske inte omedelbart eller i nära framtid. Kommer spänningarna att öka? Val till president i Ryssland ska äga rum om 14 dagar. Därför är det troligt att Putin kommer att göra ett utspel eller göra ett herostratiskt maktgrepp. Herostratos brände Artemistemplet, ett av världens underverk. Svårslaget.

Krigsekonomi och nya krigsmedel

Kriget mellan Ryssland och Ukraina har pågått i två år. Krig mellan Hamas och Israel har pågått sedan oktober 2023. Dessa krig upprör vår del av världen allra mest. Båda krigen har sin historiska bakgrund. Det som är gemensamt är att världssamfundet inte har lyckats skapa förhandlingar för stillestånd, än mindre fred. På denna blogg konstaterade vi 2022 och 2024 att utvecklingen är på väg mot en krigsekonomi. Frågan måste ställas: När kan vi tala om ett tillstånd i vår del av världen för krigsekonomi? Här en möjlig definition: Krigsekonomi är en omfattande samhällsekonomisk mobilisering för krigsändamål. Det tillståndet har vi knappast uppnått. När om någonsin kan Sverige och närliggande länder tala om krigsekonomi? Andra samhällshot kan och bör granskas samtidigt, som gängkriminalitet och droghandel med flera slags kriminalitet byggd på grovt våld, cyberattacker och infiltration i samhällskroppen. Det kan vara tjänligt att se krigsekonomi och grov kriminalitet i en gemensam hotbild. När det gäller cyberbrott är behovet uppenbart att samordna spaning av attacker från Ryssland och attacker från ligor baserade i utlandet. Med tillkomsten av AI blir det uppenbart. Klassiskt vetenskapliga studier kan hjälpa oss i översyn av problembilder och definitioner. Mycket kommer vi inte att kunna förutse, ens i vår vildaste fantasi.

Ett nytt paraplybegrepp kan uppstå som inrymmer klassisk krigsekonomi och nya former som hybridkrigföring, proxykrig och nya knappt kända former. Bör krigsekonomi också sammanföras med utveckling av utnyttjandet i rymden? Gamla ”hederliga” begreppet krigsekonomi kan få nytt innehåll som blir tungrott i diskursen, för att inte säga ohanterligt.

Vilken strategi byggs upp i Ryssland och i Putins närhet? Nyligen visades i media en kartbild på Ryssland med grannländer som presenterades av Dmitrij Medvedev, tidigare president i Ryssland. Den visade enorma anspråk på territorier att införliva med Ryssland. Är detta hela sanningen? Är det ett villospår? Är det andra idéer som föresvävar Putin med användning av kärnvapen och rymden? Då räcker inte ett gammalt begrepp som krigsekonomi. Eller världskrig.

Gateau i Näsbypark, med vurm för det klassiska

–”Två semlor, tack” löd min beställning vid glasmontern på fina konditoriet, idag tisdag. Med luvan neddragen kunde jag inte uppfatta svaret, så jag sa ”Va?”. Detta upprepades ett par gånger med luvan avtagen tills att jag uppfattade konditoribiträdet: ”Klassisk semla?”. Jag tyckte då att jag utan alltför stort risktagande eller motfråga kunde svara ”Ja”.

”Klassisk” har blivit en landsplåga i många sammanhang. Tanken är kanske att det ska låta lite finare och märkvärdigare. Men det kan också vara ett sätt att produktdifferentiera mot andra varianter på semlor som i detta konditori. Eller höja status på en gammal tråkig produkt av vilket slag det vara månde. Klassiska pjäxor, klassisk längdskidåkning, klassisk långkalsong – ja, de är alla exempel som dyker upp under den klassiska sportlovsveckan.

Pekskärm i bilen, en säkerhetsrisk

Häromdagen åkte jag med en snäll granne med en ny fin Toyota för att lämna grovsopor. Grannen började reflexmässigt söka ÅVC återvinningscentral på sin pekskärm. Jag blev bländad av tekniken. Ville ändå säga att Hagby är närmast för en Täbybo. Grannen lyssnade på ett ouppmärksamt sätt och lät pekdatorn bestämma vilket ledde till att ett ÅVC nära Vällingby vore rätt val. Jag kände mig utkonkurrerad av färddatorn och svalde förtreten. Resan och ärendet att lämna grovsopor avlöpte väl och det blev samtidigt en trevlig bilfärd.

Några dagar senare gjorde mig grannen uppmärksam, med förebrående blick, på att Hagby hade varit mycket närmare och därför ett bättre val. Jag fann mig och svarade att jag inte fick en syl i vädret under hans utförande av magiska handrörelser på pekskärmen.

Forskare från Chalmers undersöker säkerhetsrisker med pekskärm i bilen. De förnekar problem. Kan det bero på att tillverkare av pekskärmar finansierar forskningen? Vad som också glöms bort är kroppens och kroppsdelarnas del i minnessystemet, kalla det ”taktila minnet”. Genom att utföra inställningar av reglage håller man sig sysselsatt med fingrar, händer och även fötter. Värdet för säkerhet och trivsel ska inte underskattas. Med konventionell teknik slipper vi risker som fibblandet på färddator kan medföra. Men en kombination av analog och digital teknik kan vara det optimala.

Exit NATO

Efter Rysslands anfallskrig mot Ukraina var det rätt för regeringen att söka medlemskap i NATO. Ungern har som sista land godkänt Sverige, men det återstår att underteckna och att lämna över beslutet till NATO:s högsta ledning. Diskussionen om Sveriges beslut har börjat. Det är begripligt med tanke på den ofullständiga processen, utan hörande av folkets vilja och utan beslut i riksdagen med fullständighet och öppenhet beträffande USA:s villkor gentemot Sverige. Allt oklart borde kunna ordnas i efterhand, men finns det intresse hos parterna? Därför är det förståeligt att diskussionen redan är igång om villkoren, särskilt om kärnvapen. Att vara tillåtande i en diskussion om Exit är dessutom bra för att visa världen och Ryssland att demokratiska värden får ha plats i Sverige.

”Ungerska beslut”

Ulf Kristerssons benämningar i samband med NATO-behandlingar kan bli bevingade ord i sinom tid. Orbáns förhandlingsbeteende att komma med överraskningar i sista minuten har lärt Sverige och omvärlden att hans utfästelser inte går att lita på. Men det hade varit farligt att uttala innan Ungerns parlament röstar om ratificeringen som lär ska ske någon gång under slutet av februari.

Det torde stå klart att Orbáns krav på möte i Budapest var ett sätt att förbättra villkoren för köpet av fyra Gripen-plan. Hur effekten blev får vi inte veta, trots att SAAB-Gripen snyltar på Sveriges kamp för överlevnad i en ond värld. 

Det finns anledning tro att erfarna statspersoner, militärer och diplomater internt har dragit slutsatsen att Orbán kan man inte lita på, utan att säga det öppet. Det första löftesbrottet gällde att Ungern inte skulle vara sist i raden av NATO-länder att ratificera Sveriges ansökan om medlemskap i NATO. Frågan är om Orbán och Ungern har dragit samma slutsats. Nu följer också en diskussion om Sveriges beslut att söka medlemskap var det rätta. Där har vi en annan kategori, ”Svenska beslut”. Säga vad man vill, men NATO-turerna har inte förädlat The Art of Decision Making.