Säkramiljön.nu

Så långt som jag kan minnas hade vi med starkt inflytande från livsmedelshandeln fyra stora mathelger under året för etniska svenskar: midsommar, allhelgona, jul/nyår och påsk. Handeln har ett intresse att anpassa sig där kulturella förenklingar sker. Idag är det viktigt att förtydliga och samordna mathelgerna för etniska svenskar. Med tiden har andra mathelger, särskilt i samband med muslimernas Ramadan manat fram nya inslag. Enligt den gregorianska kalendern flyttas tidpunkten för Ramadan tillbaka med omkring elva dagar varje år eftersom den muslimska kalendern är en månkalender. Därför får livsmedelshandeln anpassa utbudet därefter. I korthet kan sägas att handeln varit styrande för majoritetssamhället med viss anpassning till invandrarnas behov. 

Den kulturella mångfalden har förmodligen påverkat konsumtionsvalet för alla konsumentkategorier. Den etniska svensken har i okänd omfattning hållit kvar det invanda mönstret för midsommarfirandet med sill, färskpotatis, lax, diverse korvar och nubbe, öl och jordgubbar. Alkoholvanorna sitter i hos många med överkonsumtion. Till midsommar kan det vara accepterat med en rotblöta ända in på morgontimmarna, mest för herrarna. Sju sorters blommor under huvudkudden för alla giftaslystna skapar snack men efterlevs sällan.

Vegetarisk och vegansk mat spelar allt större roll. Det finns numera alltid någon som är vegan eller vegetarian bland deltagarna. Lägg därtill inflytandet från andra kulturer. Då kommer bordet och buffén att få en gradvis ny karaktär jämfört med tidigare. Små förändringar varje år blir efterhand stora förändringar. Egentligen är detta ett signum och viktiga mekanismer för kulturella förändringar. Men under den normstyrda konsumtionen ligger viljan och längtan till kontakt med tillvarons urkrafter. 

Överenskommelsen med Iran om bytet mellan massmördaren Hamid Noury och två svenska medborgare upplevs som rimlig av svenska regeringen. Makan till den svenske forskaren som var iransk medborgare vid arresteringen i Iran, har i SVT sagt att det hade varit möjligt att sätta hårt mot hårt och kräva att alla tre skulle ha frigivits. Allt, eller iallafall det mesta kan ses som en affärsuppgörelse. Vad som inte nämnts i svenska media är regeringens egenintresse att vinna good-will. Då blir det relevant att väga in vad en försening eller haveri i förhandlingsprocessen kunnat medföra för vår regering med vacklande ställning. Denna aspekt vore förbjuden att ens antyda i statstelevisionen.

Därmed inte sagt att regeringen fattade fel beslut eller ett dåligt beslut. Fallet med byteshandel med människor är fundamentalt svårt. Nu återstår för Sverige att försöka finna ett nytt upplägg för att få den tredje personen fri. Det kan kräva intervention i svenska företags export till Iran av strategiska varor och tjänster. Och då vill ingen anhängare av mänskliga rättigheter höra att det skulle vara principiellt fel.

I intervju idag den 7 juni med SR P1 kommenterar nye ÖB:n Michael Claesson säkerhetsläget på kort och medellång sikt. Han ansåg att det kan finnas behov av koalitioner med ickestatliga aktörer i Europa. Hur ska detta tolkas? Vad menas med ickestatliga? Ingår där anlitande av legosoldater?

Något annat än värnpliktiga soldater vore ett stort avsteg. Vi önskar en förklaring!