Säkramiljön.nu

Hur tillförlitlig är Rysslands krigsbudget? Budget får inte förväxlas med utfall som kan bli något annat, både högre och lägre än budget. På vad kommer de ökade anslagen att läggas? Men det är ställt utom allt tvivel att Putin vill genomföra en kraftig ökning av krigsinsatserna.

Kommer USA och EU att svara? Så kan det vara i en krigsekonomi med kapprustning. Det är också värt att tänka på effekter av interregnum för USA och stormakter i Europa, nu med sviktande ekonomi.

Putin har lagt in en offensiv mot hela västvärlden i en lågkonjunktur, där krigsproduktion kommer att uppväga en del av nedgången i Ryssland. För befolkningarna i Ryssland och västvärlden kommer disponibel inkomst att minska samtidigt som inflationen kan stiga, särskilt för livsmedel.

Kina har nästlat sig in på alla marknader, så även i Sverige. Kina har på så sätt en bättre relation till Sverige än vad Ryssland har. Kina har flera drag som borde beaktas i affärer och diplomati. Kina har nära samarbeten med Ryssland. Kina har tolererat Nordkoreas insats med 10.000 soldater i Rysslands anfallskrig mot Ukraina. Är detta ett kringgående med stöd av Kina? Har därmed Kinas strategiska skuld till EU och USA blivit gottskriven tack vare detta arrangemang? Kina tål för närvarande inte den skuld som det skulle innebära med direkt stöd till Ryssland med en utlånad armé i storleksordningen 10.000 man. Kina kan ställa krav på lydstaten Nordkorea om i stort sett vad som helst.

Detta resonemang får tjäna som exempel på stormakter som kan göra överenskommelser, även tysta, för att blidka världsopinionen. Svenska medborgare har den politiska och moraliska rätten att följa stormakternas öppna såväl som tysta överenskommelser.

Ordet betecknar den övergång som ligger mellan två regeringar. I USA kan vi tala om en övergång mellan Bidenadministrationen och Trumpadministrationen. Maktöverlämnandet och maktövertagandet regleras med lagar och sedvänja som kan tolkas olika i statsapparaten och av allmänheten i USA. Tolkningen kan också skilja sig i olika delar av omvärlden. Vad som är extra känsligt är hur detta kan inverka på säkerhetsfrågor. Pågående proxykrig i Ukraina respektive pågående anfallskrig mot Ukraina med västvärlden delaktigt med EU och enskilda länder medför krav på tolkningar före, under och efter byte av presidentadministration. Komplicerat med andra ord.. Det är minsann inte bara en fråga om vem som intar ”det ovala rummet” för att sitta bakåtlutad och jäsa.

I dagarna uppges att Biden gett utökade befogenheter om användning av missiler som kan nå 30 mil. Finns det fler och vidare befogenheter som tilldelats Ukrainas ledning? Är det så att Ryssland, ja vi brukar säga Putin, har planer att anfalla inom Ukraina eller grannländer som Polen (NATO) under den känsliga övergångsfasen, interregnum. Uppnås en överraskningseffekt? Skapas bättre ursäkter för krigshandlingar som sker under interregnum? Samma sak men omvänt gäller också för USA, kanske med kärnvapen. Om parterna känner att förhandlingar ligger nära kan åtgärder vidtas enbart för att förbättra förhandlingsläget.

Strängt taget finns också ett interregnum i Tyskland där Scholtz och hans handgångna redan utnyttjat situationen av att vara på väg ut från makten och inlett fredstrevare med Putin. Macron i Frankrike har samma möjligheter eftersom han inte kan bli omvald.

Sammanfattningsvis kan sägas att den närmaste tiden kan innebära både risker för upptrappning av kriget och fredssamtal med Ryssland i nära framtid.

En påtvingad information tycks ha gått ut om aktuell produktionsplan för batterier. Budskapet är att produktion ska ske enligt kundernas aktuella behov. Fan tro’t. Pressmeddelandet tycks vara anpassat för att nya förhandlingar ska möjliggöra ny finansiering.

Efter presidentvalet i USA med Donald Trump som President-Elect kommer en tid för tillnyktring och anpassning till en ny global ordning. Efter Trumps vallöften, efter självprövning av EU:s ställning med ekonomisk och politisk kris, efter blottläggande av Kinas ekonomiska kris med lägre befolkningsökning, efter ökad aggression mot Taiwan, efter lägre uppslutning till klimatfrågan COP i Baku är det hög tid. Inför förhandlingar om Ukraina med fred eller vapenstillestånd, inför förestående nyval i Tyskland, inför presidentval i Frankrike, inför kraftigt ökad kriminalitet i Frankrike och många andra länder – är det hög tid.

I filosofins värld ägnas tankar på en världsbild som kan ha olika innehåll hos olika tänkare i Hegels efterföljd. Här och nu kan finnas behov och längtan att förstå tillståndet i världen, ett världsläge som förändras hela tiden. Världens ledare, politiker, näringsidkare och ”mannen på gatan” har att förhålla sig till stora förändringar. Vi måste också passa oss för hur vi uttrycker oss i ett woke-samhälle – heter det månne ”personen på gatan” istället?

I USA skedde en stormning av USA:s kongress Kapitolium 2021 som har återverkningar med långa fängelsestraff. Hur kommer massorna att reagera i länder med långa erfarenheter av våldsamma demonstrationer? Kommer massorna att acceptera ett eventuellt fängelsestraff för påstått fusk med assistentersättning från Marine Le Pen? Vad med Tyskland och motsättningar mellan yttersta högern och yttersta vänstern? Italien med sin katastrofala ekonomi? Var kommer utfallen att ske, från toppen eller från massorna? Kommer folkligt uppror att ske i Kina? Ryssland? Hur kommer världen att snurra efter sammanbrott för den ”gröna omställningen”?

Vad spelar det för roll i Sverige att vi har ett relativt lugn när delar av världen kokar, med risk för massornas uppror utöver jättelika problem med kriminaliteten? Hur länge kan Norden stänga av utbyte med Ryssland? Ska Sverige och Finland söka en egen väg för utbyte med Ryssland när kriget i Ukraina stoppats?

Miljöaktivisten Hans Palmstierna 1965-1975. Berättelser grundade på källor samt källvärdering.

Efter all genomgång av arkiv, källor, litteratur, dagspress och internet uppstod frågan om AI skulle kunna ge mer information, dessutom med det löftesrika namnet artificiell intelligens. Därför skrev jag en en fråga på AIOpen den 2024-11-11–12 och 2024-11-11-13

Fråga: Who was Hans Palmstierna? Svaret blev:

Hans Palmstierna (1886–1971) was a Swedish-born physician and psychiatrist known for his work in the field of psychiatry and psychodynamics. He was particularly influential in the development of psychological understanding of mental illness and contributed significantly to the study of psychoanalysis in Scandinavia.

Palmstierna was trained as a doctor, but his primary focus was on the study of the human mind, mental health, and the dynamics of psychological disorders. He was an early advocate of psychoanalytic methods, particularly in understanding and treating neuroses, and he was influenced by the ideas of Sigmund Freud and his followers.

He was also known for his involvement in the establishment of the Institute of Psychiatry in Sweden, where he contributed to the academic and clinical development of the discipline. Palmstierna worked closely with several prominent figures in psychoanalysis, especially during his years in Germany and later in Sweden.

His work not only focused on therapeutic techniques but also explored the broader social and philosophical aspects of mental health. He played a role in introducing and promoting psychoanalysis in Sweden and influenced the development of the field in Scandinavia.

In summary, Hans Palmstierna was a key figure in the field of psychiatry and psychoanalysis in Sweden, contributing to the understanding of mental health through both clinical practice and theoretical exploration.

Fråga: Vem var Hans Palmstierna? Svaret blev:

Hans Palmstierna (1886–1974) var en svensk diplomat, historiker och författare, mest känd för sitt arbete som diplomat under första hälften av 1900-talet och för sitt historiska engagemang. Han var medlem av en framstående svensk adelsfamilj och hade en lång och framgångsrik karriär inom den svenska utrikesförvaltningen.

Palmstierna var utbildad i historia och juridik och började sin diplomatiska bana tidigt. Han tjänstgjorde på flera svenska ambassader, bland annat i Berlin och London, och hade en viktig roll i Sveriges utrikespolitik under första och andra världskriget. Hans uppdrag under dessa år gav honom en djup insikt i internationella relationer och diplomatiska strategier.

Som författare publicerade Palmstierna flera verk, bland annat om svensk historia och om utrikespolitik. Han är också känd för sina minnen och sina reflektioner över sin egen tid som diplomat. Palmstierna var en intellektuell och en uppskattad skribent, som ofta blandade sina erfarenheter som diplomat med en historisk och filosofisk syn på världen.

Enligt vissa källor var han också en del av den svenska högre societeten och hade goda relationer med många av tidens politiska och kulturella ledare. Hans familj hade starka band till den svenska aristokratin och hans sociala kretsar speglade hans position som en av de mer inflytelserika personerna i svensk diplomati.

Sammanfattningsvis var Hans Palmstierna en betydelsefull diplomat och författare med ett intellektuellt arv och en viktig roll i Sveriges internationella relationer under stora delar av 1900-talet.

Dessa svar kunde inte avse den Hans Palmstierna 1926-1975, miljöaktivisten som jag beforskar. Något annat kom inte upp. För någon som hastigt söker uppgifter om personen hade felet kunnat sätta spår med muntlig och skriftlig tradering. Det gäller således att inte förlita sig på AI, utan att se till att ha eget omdöme om man ska bedriva ett eget forskningsprojekt.

Det är lätt att dras med i diskussion om de stora globala frågorna. Men vad har vi vanliga medborgare att tillföra? Om man får önska känns det bättre, ja produktivt att engagera sig i att motarbeta sabotage. SR har idag rapporterat om intrång på vattenanläggningar i Sverige. Sabotage mot försörjningen av dricksvatten är en risk som måste motverkas. Det är en diskussin som många medborgare kan engagera sig i och komma med smarta förbättringar och högre säkerhet. Steget är inte långt för att enrollera sig i hemvärnet. Intresset har visat sig genom långa köer för tillträde. Det är kanske inte ett forum för diskussion av försvarsmaktens prioriteringar, men kan vara ett första steg. Hemvärnet kan bli en bevakningsstyrka för att förhindra sabotage.

Big talk är oundvikligt men är oftast endast en spegling av massmedias rapportering och kan efter ett tag kännas tomt och tjatigt. Många pratar om samma sak på samma sätt. Det skapar inte utrymme för praktisk problemlösning

Energimyndigheten har gett stöd till uppskalning och kommersialisering. Ansökningstiden gick ut den 24 september 2024. Lärdomar av koldioxidinfångning finns från flera länder med totala misslyckanden. En ledande princip måste med dessa lärdomar vara att inte gå till stor skala innan erfarenheter har vunnits från testprojekt som skalas upp, kanske i flera steg. Förståelsen för denna princip kan vara klen för dem som jobbar med andras pengar. Då är det istället viktigt att komma först av prestigeskäl, men också av andra skäl som att lägga beslag på projektpengar som är begränsade.

Det finns principiella invändningar till koldioxidinfångning som kan förstärkas eller försvagas. För de som jobbar med andras pengar är mottagligheten vara svag i det förra fallet.