Vad ska man med publik till?

På denna blogg skrivs kritiska kommentarer till miljöfrågor, klimatfrågan, energifrågor, samhällsekonomi och mycket annat. Texterna riktar sig till en föreställd publik, men framför allt till mig själv. Att skriva är ett sätt att utveckla och ordna tankar. Den tänkta publiken omfattar en bred variation med dramatiskt skilda grader av engagemang och förmåga att sätta sig in i en problematik som det alltid handlar om.

Nu skriver jag med gipsad högerhand! Häpp. Det påverkar knappast valet av tema, med texten blir mer kortfattad. Jag är inte ensam om att se betydelser av att skriva och att det är primärt för sig själv. Gällde det även för August Strindberg och Herbert Tingsten? Båda hade en exhibitionistisk personlighet. Det hindrar emellertid inte att överjaget skulle tillfredsställas. Mottagandet hos publiken var viktigt. Men vad styrde författandet? Hur mycket och hur tungt textmaterial förblev opublicerat? Hur mycket förblev oläst? Hur mycket förblev okänt för publiken?

Vilka frågor finns idag som är livsviktiga men som inte har vare sig skribenter eller publiker? En fråga är människans förhållande till djur som mat, särskilt barnens förhållande till djur som mat. En fråga är också hur krig ska avskaffas eller ersättas med icke-dödliga metoder. Dessa mänskliga gissel är mer än tillräckligt att försöka lösa. Ett sätt på vägen är att skriva ned sina tankar utan krav på publik.

Jag tillönskar mig GOTT NYTT ÅR!

Besegra lågkonjunktur går inte

Den smygande nedgången i välfärd tvingar och utmanar. För sin överlevnad behövs oumbärliga nyttigheter som mat och husrum, kanske också sjukvård. Allt därutöver är umbärligt. Dessa sanningar är långtifrån godtagna av alla. Uppräkningen kan bli lång av upplevda omistliga behov i sin personliga bubbla. Kanske krogbesök ett par gånger i veckan. Kanske en buffert för oförutsedda böter och skadestånd. Just ni ser vi SVT1:s vita fina tänder. Kanske skönhetsoperation för att utstå det sociala trycket? Varför ska inte jag kunna skaffa det?

Mycket talar för en nedgång i ekonomin. Det går inte att snacka upp landets ekonomi, mot starka underliggande ekonomiska krafter, vilket vår finansminister börjat göra. Det är nog nästa val hon tänker på och önskan att sitta kvar vid makten.

Lågkonjunkturen blir värre, plats för nya bostadsidéer

Under tidigare nedgångar har ett fenomen dykt upp, väl synligt vid resor i Sverige. Timmerhusbyggande kan återigen få en skjuts som bra sysselsättning i tider av ofärd. Denna gång kan timmerhusbyggandet bli mer marknadsinriktat med timmerstommar passande till attefallshus 30 kvm och hus 40 kvm, båda varianter med loft som tillkommer ca 10–15 kvm. Husformatet passar bra till uthyrning. Men också till generationsboende. 40 kvm + loft blir en liten, men ändå ganska rymlig villa. Nya byggregler allmänt är också att vänta 2025. Läs på webben!

Ett litet timmerhus har fördelar ur planerings- och kostnadssynpunkt. Estetiskt är ett litet timmerhus tacksamt i en miljö av blandad villabebyggelse. Ekonomisk gör man en vinst med att nyttja sin tomt som i storstad är värd 5.000 kr per kvm. Äganderättsformer kan anpassas.

Mängdbrott

”Jobbar vi inte med de små sakerna så kommer man inte heller att klara de stora” säger en polis i TV4 nyheter. Endast fyra procent klaras upp. Mängdbrott, så oerhört osexigt i en värld där man har svårt att träffa på medborgare utan solkiga vanor. Vi närmar oss julhelgen där brottsstatistiken förvärras ytterligare med stulna granar i svenska skogar.

God Jul!

Distans och klarsyn

Mohammad Fazlhashemi är professor i islamisk teologi och filosofi vid Uppsala universitet. Han är född i Iran 1961 och kom till Sverige och Umeå 1977. Han kan ses som naturaliserad svensk bl.a genom sin språkbehandling i svenska språket. Han förekommer ofta i media, särskilt Sveriges Radio där han kommenterar Mellanöstern. Han har på så sätt distans som skapar möjligheter till iakttagelser och diskursiv klarsyn. Nu har han kommenterat Syrien, särskilt den kulturella och säkerhetspolitiska situationen efter den folkliga revolutionen och störtandet av Assad-regimen. På frågan i SR om hans tro på kommande utveckling sa Mohammad Fazlhashemi att han avvaktar, ”men jag är inte optimist”. Den sista meningen kom i skarven, knappt hörbart, till nästa inslag.

Det finns anledning att ta yttrandet på stort allvar om man fäster vikt vid stort geografiskt avstånd mellan interlokatör och händelse.

Havsvindkraft med auktionsförfarande

Utspelet har gjorts av regeringen genom Romina Pourmokhtari. Det påstås förenkla för investerare. Många frågor inställer sig: Kommer krav att ställas på deltagare i auktionen? Kan alla nationaliteter delta, kinesiska företag? Kommer prövningen av tillstånd att anpassas? Vad händer i de fall att miljötillstånd inte kan ges? Utgår skadestånd, ges återbetalning eller ersättning för projektkostnader? Kan ägaren av rättigheter sälja vidare? Ändra innehållet med antal, höjd etc?

Att ett liberalt parti ger sig in på reglering på en del av vindkraftsmarknaden är betänkligt. Dömt att misslyckas eftersom personer med bättre kunskaper i marknadsekonomi kommer att smula sönder utspelet.

Omvärdering av trovärdighet

I tider av omvärdering av politiker internationellt finns även anledning att städa framför egen dörr. Under året har Västerbotten drabbats. Kommunledningen i Skellefteå S har medverkat i den stora skandalen med Northvolt. Medskyldiga är en mängd politiker i andra partier än S. En representant för M har i ett debattinlägg i Norran visat sin trohet till projektets fortlevnad. Robertsfors S som ligger mellan Skellefteå och Umeå har under 2022 tillåtit deponering av 18.000 ton farligt avfall från Kolkajen i Skellefteå i strid med gällande tillstånd. Kommunledningen i Robertsfors ansvarar för det och får räkna med att deras trovärdighet är kvaddad. Den avgörande skadan för Robertsfors som kommun skedde genom Maud Olofsson C som uppnått ryktbarhet genom Nuonaffären och många dumheter som gått ut genom rutan med ett solvargsleende. Umeå S kommun har inte haft någon jätteskandal på senare tid. Där har man fått nöja sig med halvstora skandaler, t.ex inom kursverksamhet med falska uppgifter om deltagare som lett till för stora bidrag.

Ovan ges exempel. Det finns så mycket att norrlandshistoriker som PO Tidholm och Arne Müller har väldigt mycket att skriva om såvida inte banden till sosseadeln hindrar det fria ordet.

Den störste av samtida norrlandshistoriker Sverker Sörlin har fjärmat sig från politikträsket genom att istället skriva om snöns idéhistoria: Snö: en historia (2024).

Aggression på all time high och reaktion på baisse

Ryssland hotar varje dag och varje ögonblick. Hot i alla riktningar i väst. Kärnvapen har använts i hoten alltsedan 2014 när Ukrainakriget inleddes. Jag minns hur skräckslagen jag själv var. Det fanns inget som kunde vara lugnande. Men hoten och de ”militära specialoperationerna” fortsatte och fick snart en mer rättvisande beteckning, anfallskrig på Ukraina. Under hela tiden har hjälpinsatser genomförts med försvarsmedel. Benämningen proxykrig fick fäste i öst men också i väst hos de kritiska till västs insatser. Innebörden av proxy är att ena parten träder i någons ställe.

Flera militärer och forskare, t.ex FOI, försvarets forskningsinstitut har på olika sätt dragit slutsatsen att användning av kärnvapen kan ses som tomma hot, alltmer efter upprepning av hoten. Detta kan ju även ses från rysk sida, där invaggande av skepsis i väst kan växa till en strategisk fördel för Ryssland om beredskapen mot kärnvapen sänks hos väst. Detta övertag för Ryssland kan användas för anfall med taktiska kärnvapen, dock ej fördel för användning av strategiska kärnvapen.

Norrland, ”gröna omställningen post festum”

Dags att börja tänka på Norrlandsstäderna efter sammanbrott av ”gröna omställningen” och andra självmordsprojekt. Om det mesta går i stöpet behövs alternativ för att skapa ett drägligt liv för alla de som bor kvar, gamla och nya invånare. Norrland är till största delen storslaget och vackert. Förväntningarna har skruvats upp hos flera lager i samhället. Politikerna får ställas till svars för infarkt i samhällsbygget som kommer efter sammanbrott eller kraftigt neddragna planer med grönt stål, elproduktion, högskolor, bostäder och kommunikationer som dimensionerats efter dåraktiga framtidsprognoser och planer. Rätt tid att börja är nu. Insatser kommer inte att betalas och berömmas lika högt som det som gällt under den dåraktiga tiden.

Ett stort antal uppsagda från Northvolt har tre månader på sig att finna ett nytt arbetet. Uppsagda från Northvolt kan utvisas. Runt 1.000 personer har fått gå från krisföretaget Northvolt. De som kommer från länder utanför EU kommer att behöva lämna Sverige om de inte hittar ett nytt jobb snart. Detta betyder spruckna planer att finna en ny framtid med arbete, bostad och familj.

Likaså bortfaller mängder med affärsmöjligheter för lokala företag och privatpersoner. Det finns inte något som kompenserar bortfallet. Den största förlusten kan vara bortfall av vilja till initiativ, något som kan prägla Skellefteå med omnejd lång tid framöver. Hur många som kan få jobb i andra delar av Sverige är ovisst. EU-medborgare kan söka sig till ett stort utbud av utbildning av många slag som ges på Campus Skellefteå. Hur det går med studiemotivationen är svårt att bedöma. Studier istället för arbete på Northvolt kommer oförhappandes.

23 oktober: Framtidens satsningar prioriteras om när nya fyndigheter har hittats. Och då skjuts delar av övergången till fossilfri tillverkning av järnsvamp i Kiruna på framtiden, skriver Dagens industri. 27 oktober: LKAB som ska leverera fossilfri järnsvamp till stålindustrin, kommer plötsligt med besked om att man slår av på takten i Kiruna. Varför?

Det får stor påverkan på Stegras produktionsplaner i Piteå Stegra AB, Boden och Stockholm, under ordförandeskap med Harald Mix framhåller bl.a målet att det ska bli 50/50 män och kvinnor företaget, 30 nationaliteter uppges arbeta i företaget. Vad är det för bra med det, kan man undra. Harald Mix som även haft avgörande inflytande på Northvolt beskrivs som en ”lantis från Dalarna”. Det råder tydligen en betydande diskrepans av nationalitet. Var finns bodensarna?

Redan för månader sedan har branschkunniga med tillräckligt oberoende ställt frågan om två basala förutsättnigar vad gäller produktonsfaktorer för ”grönt stål”: Finns elkraft? Finns järnråvara i form av järnsvamp eller pellets? Korta svaret är idag: Nej, långtifrån tillräckligt.

Christer Sandström som forskat på ”gröna bubblor” och även skrivet boken ”Gröna bubblor”. Han har råkat i onåd hos ledningen för Jönköpings Handelshögskola. ARW, Academisc Rights Watch har tagit upp fallet för granskning. Sandströms kritik är synnerligen välgrundad och viktig. Under den kris som förevarit i Northvolt har Sandström varit föregångare som oberoende bl.a i tidningen Affärsvärlden.

SR:s Medierna förkunnar den 30 november att Affärsvärlden ska ta bidrag från sju finansiärer för material om den gröna ekonomien. I hopp om att få namnen på finansiärerna intervjuas chefredaktören Benson som inte vill gå SR till mötes i detta avseende. SR intervjuar också presschefen i Stegra som tycker att det kommande materialet i Affärsvärlden ska ses som åsiktsmaterial. Stegras presschef nämner inte att Dagens industri, ett Bonnierföretag har haft ett stort reportage i Weekend om företaget Stegra och dess nya VD. Det finns således anledning att påminna om vikten av ett kritiskt förhållningssätt till medias rapportering om ”den gröna omställningen”. För bevakning av den ”gröna omställningen” har både Affärsvärlden och Dagens Industri betydelse. Båda media har genom sina ägare intressen. Därför kan Sveriges Radio – med begäran om namnen på de sju finansiärerna av det journalistiska projektet att rapportera om den gröna ekonomin – synas som partiskt. SR bör undersöka alla ägarintressen som kan ha relevans, dvs. även Dagens Industri med Weekend.

Skandinaviska policyinstitutet bildades 2023 med Sydsvenska handelskammaren som stöd och tre rapporter kom hösten 2023:

Självförsörjning, arbetsmarknad, och utanförskap (under ledning av Johan Eklund)

Svensk industripolitik: Elförsörjning, omställning och industripolitiska satsningar (under ledning professor Magnus Henrekson)

Rikets styrning och förvaltning: Effektivare regelgivning och förvaltningsreformer (under ledning av Lars Pettersson)

Jan Blomgren, professor em KTH stod också fram i täten i energidebatten med vetenskaplig metod som bas Allt du behöver veta om kärnkraft, Timbro förlag, 2024.

Alla dessa får ses som goda exempel för energidebatten med lösningar som har praktik som ledstjärna på kort och medellång sikt i ett kaotiskt diskurslandskap. Eller enkelt uttryckt med dagens debattstil: Så här!

Vad handlar räddningsförsöket av Northvolt om?

Vad hade PG tyckt? Ett nyckelord för Pehr Gyllenhammar och många andra företagsledare i hans generation var ”industriellt riktigt”. Den fråga som skulle ställas var ”vad är industriellt riktigt?” Det var väl egentligen sällan klart för publiken vad som avsågs, kanske inte heller för den store företagsledaren. Men det lät väldigt stabilt och seriöst. Frågan kan också ställas för Northvolt: Här kan motiv finnas att sätta emot kineserna. Varför ska Kina få marknadsdominans för batterier? Om man inte är så insatt i tekniska och kommersiella krav som kan ställas på tillverkning av bilbatterier är det kanske lätt att förenkla. –”Trams, det kan väl inte vara så svårt att tillverka och marknadsföra bilbatterier”, kan äppelkindade finansvalpar säga. Detta kan stöttas av silverryggar i storindustrin som frågar: –”Är bilbatterier tillverkade i Sverige, Skellefteå industriellt riktigt?” Frågan besvaras av samma personer som ställt frågan: –”Visst är det så, med en stad som fostrat uppfinnare och framgångsrika industriledare.

Så kan det ha gått till. USA tillhandahåller de juridiska förutsättningarna. USA har samma dragningskraft som alltid. Och fort måste det gå. Viljan att slå Kina har segrat. Det må bära eller brista. I efterhand kan man säga ”industriellt riktigt”, oavsett slutresultat.