Säkramiljön.nu

Dags att börja tänka på Norrlandsstäderna efter sammanbrott av ”gröna omställningen” och andra självmordsprojekt. Om det mesta går i stöpet behövs alternativ för att skapa ett drägligt liv för alla de som bor kvar, gamla och nya invånare. Norrland är till största delen storslaget och vackert. Förväntningarna har skruvats upp hos flera lager i samhället. Politikerna får ställas till svars för infarkt i samhällsbygget som kommer efter sammanbrott eller kraftigt neddragna planer med grönt stål, elproduktion, högskolor, bostäder och kommunikationer som dimensionerats efter dåraktiga framtidsprognoser och planer. Rätt tid att börja är nu. Insatser kommer inte att betalas och berömmas lika högt som det som gällt under den dåraktiga tiden.

Ett stort antal uppsagda från Northvolt har tre månader på sig att finna ett nytt arbetet. Uppsagda från Northvolt kan utvisas. Runt 1.000 personer har fått gå från krisföretaget Northvolt. De som kommer från länder utanför EU kommer att behöva lämna Sverige om de inte hittar ett nytt jobb snart. Detta betyder spruckna planer att finna en ny framtid med arbete, bostad och familj.

Likaså bortfaller mängder med affärsmöjligheter för lokala företag och privatpersoner. Det finns inte något som kompenserar bortfallet. Den största förlusten kan vara bortfall av vilja till initiativ, något som kan prägla Skellefteå med omnejd lång tid framöver. Hur många som kan få jobb i andra delar av Sverige är ovisst. EU-medborgare kan söka sig till ett stort utbud av utbildning av många slag som ges på Campus Skellefteå. Hur det går med studiemotivationen är svårt att bedöma. Studier istället för arbete på Northvolt kommer oförhappandes.

23 oktober: Framtidens satsningar prioriteras om när nya fyndigheter har hittats. Och då skjuts delar av övergången till fossilfri tillverkning av järnsvamp i Kiruna på framtiden, skriver Dagens industri. 27 oktober: LKAB som ska leverera fossilfri järnsvamp till stålindustrin, kommer plötsligt med besked om att man slår av på takten i Kiruna. Varför?

Det får stor påverkan på Stegras produktionsplaner i Piteå Stegra AB, Boden och Stockholm, under ordförandeskap med Harald Mix framhåller bl.a målet att det ska bli 50/50 män och kvinnor företaget, 30 nationaliteter uppges arbeta i företaget. Vad är det för bra med det, kan man undra. Harald Mix som även haft avgörande inflytande på Northvolt beskrivs som en ”lantis från Dalarna”. Det råder tydligen en betydande diskrepans av nationalitet. Var finns bodensarna?

Redan för månader sedan har branschkunniga med tillräckligt oberoende ställt frågan om två basala förutsättnigar vad gäller produktonsfaktorer för ”grönt stål”: Finns elkraft? Finns järnråvara i form av järnsvamp eller pellets? Korta svaret är idag: Nej, långtifrån tillräckligt.

Christer Sandström som forskat på ”gröna bubblor” och även skrivet boken ”Gröna bubblor”. Han har råkat i onåd hos ledningen för Jönköpings Handelshögskola. ARW, Academisc Rights Watch har tagit upp fallet för granskning. Sandströms kritik är synnerligen välgrundad och viktig. Under den kris som förevarit i Northvolt har Sandström varit föregångare som oberoende bl.a i tidningen Affärsvärlden.

SR:s Medierna förkunnar den 30 november att Affärsvärlden ska ta bidrag från sju finansiärer för material om den gröna ekonomien. I hopp om att få namnen på finansiärerna intervjuas chefredaktören Benson som inte vill gå SR till mötes i detta avseende. SR intervjuar också presschefen i Stegra som tycker att det kommande materialet i Affärsvärlden ska ses som åsiktsmaterial. Stegras presschef nämner inte att Dagens industri, ett Bonnierföretag har haft ett stort reportage i Weekend om företaget Stegra och dess nya VD. Det finns således anledning att påminna om vikten av ett kritiskt förhållningssätt till medias rapportering om ”den gröna omställningen”. För bevakning av den ”gröna omställningen” har både Affärsvärlden och Dagens Industri betydelse. Båda media har genom sina ägare intressen. Därför kan Sveriges Radio – med begäran om namnen på de sju finansiärerna av det journalistiska projektet att rapportera om den gröna ekonomin – synas som partiskt. SR bör undersöka alla ägarintressen som kan ha relevans, dvs. även Dagens Industri med Weekend.

Skandinaviska policyinstitutet bildades 2023 med Sydsvenska handelskammaren som stöd och tre rapporter kom hösten 2023:

Självförsörjning, arbetsmarknad, och utanförskap (under ledning av Johan Eklund)

Svensk industripolitik: Elförsörjning, omställning och industripolitiska satsningar (under ledning professor Magnus Henrekson)

Rikets styrning och förvaltning: Effektivare regelgivning och förvaltningsreformer (under ledning av Lars Pettersson)

Jan Blomgren, professor em KTH stod också fram i täten i energidebatten med vetenskaplig metod som bas Allt du behöver veta om kärnkraft, Timbro förlag, 2024.

Alla dessa får ses som goda exempel för energidebatten med lösningar som har praktik som ledstjärna på kort och medellång sikt i ett kaotiskt diskurslandskap. Eller enkelt uttryckt med dagens debattstil: Så här!

Vad hade PG tyckt? Ett nyckelord för Pehr Gyllenhammar och många andra företagsledare i hans generation var ”industriellt riktigt”. Den fråga som skulle ställas var ”vad är industriellt riktigt?” Det var väl egentligen sällan klart för publiken vad som avsågs, kanske inte heller för den store företagsledaren. Men det lät väldigt stabilt och seriöst. Frågan kan också ställas för Northvolt: Här kan motiv finnas att sätta emot kineserna. Varför ska Kina få marknadsdominans för batterier? Om man inte är så insatt i tekniska och kommersiella krav som kan ställas på tillverkning av bilbatterier är det kanske lätt att förenkla. –”Trams, det kan väl inte vara så svårt att tillverka och marknadsföra bilbatterier”, kan äppelkindade finansvalpar säga. Detta kan stöttas av silverryggar i storindustrin som frågar: –”Är bilbatterier tillverkade i Sverige, Skellefteå industriellt riktigt?” Frågan besvaras av samma personer som ställt frågan: –”Visst är det så, med en stad som fostrat uppfinnare och framgångsrika industriledare.”

Så kan det ha gått till. USA tillhandahåller de juridiska förutsättningarna. USA har samma dragningskraft som alltid. Och fort måste det gå. Viljan att slå Kina har segrat. Det må bära eller brista. I efterhand kan man säga ”industriellt riktigt”, oavsett slutresultat.

Hur tillförlitlig är Rysslands krigsbudget? Budget får inte förväxlas med utfall som kan bli något annat, både högre och lägre än budget. På vad kommer de ökade anslagen att läggas? Men det är ställt utom allt tvivel att Putin vill genomföra en kraftig ökning av krigsinsatserna.

Kommer USA och EU att svara? Så kan det vara i en krigsekonomi med kapprustning. Det är också värt att tänka på effekter av interregnum för USA och stormakter i Europa, nu med sviktande ekonomi.

Putin har lagt in en offensiv mot hela västvärlden i en lågkonjunktur, där krigsproduktion kommer att uppväga en del av nedgången i Ryssland. För befolkningarna i Ryssland och västvärlden kommer disponibel inkomst att minska samtidigt som inflationen kan stiga, särskilt för livsmedel.

Kina har nästlat sig in på alla marknader, så även i Sverige. Kina har på så sätt en bättre relation till Sverige än vad Ryssland har. Kina har flera drag som borde beaktas i affärer och diplomati. Kina har nära samarbeten med Ryssland. Kina har tolererat Nordkoreas insats med 10.000 soldater i Rysslands anfallskrig mot Ukraina. Är detta ett kringgående med stöd av Kina? Har därmed Kinas strategiska skuld till EU och USA blivit gottskriven tack vare detta arrangemang? Kina tål för närvarande inte den skuld som det skulle innebära med direkt stöd till Ryssland med en utlånad armé i storleksordningen 10.000 man. Kina kan ställa krav på lydstaten Nordkorea om i stort sett vad som helst.

Detta resonemang får tjäna som exempel på stormakter som kan göra överenskommelser, även tysta, för att blidka världsopinionen. Svenska medborgare har den politiska och moraliska rätten att följa stormakternas öppna såväl som tysta överenskommelser.

Ordet betecknar den övergång som ligger mellan två regeringar. I USA kan vi tala om en övergång mellan Bidenadministrationen och Trumpadministrationen. Maktöverlämnandet och maktövertagandet regleras med lagar och sedvänja som kan tolkas olika i statsapparaten och av allmänheten i USA. Tolkningen kan också skilja sig i olika delar av omvärlden. Vad som är extra känsligt är hur detta kan inverka på säkerhetsfrågor. Pågående proxykrig i Ukraina respektive pågående anfallskrig mot Ukraina med västvärlden delaktigt med EU och enskilda länder medför krav på tolkningar före, under och efter byte av presidentadministration. Komplicerat med andra ord.. Det är minsann inte bara en fråga om vem som intar ”det ovala rummet” för att sitta bakåtlutad och jäsa.

I dagarna uppges att Biden gett utökade befogenheter om användning av missiler som kan nå 30 mil. Finns det fler och vidare befogenheter som tilldelats Ukrainas ledning? Är det så att Ryssland, ja vi brukar säga Putin, har planer att anfalla inom Ukraina eller grannländer som Polen (NATO) under den känsliga övergångsfasen, interregnum. Uppnås en överraskningseffekt? Skapas bättre ursäkter för krigshandlingar som sker under interregnum? Samma sak men omvänt gäller också för USA, kanske med kärnvapen. Om parterna känner att förhandlingar ligger nära kan åtgärder vidtas enbart för att förbättra förhandlingsläget.

Strängt taget finns också ett interregnum i Tyskland där Scholtz och hans handgångna redan utnyttjat situationen av att vara på väg ut från makten och inlett fredstrevare med Putin. Macron i Frankrike har samma möjligheter eftersom han inte kan bli omvald.

Sammanfattningsvis kan sägas att den närmaste tiden kan innebära både risker för upptrappning av kriget och fredssamtal med Ryssland i nära framtid.

En påtvingad information tycks ha gått ut om aktuell produktionsplan för batterier. Budskapet är att produktion ska ske enligt kundernas aktuella behov. Fan tro’t. Pressmeddelandet tycks vara anpassat för att nya förhandlingar ska möjliggöra ny finansiering.

Efter presidentvalet i USA med Donald Trump som President-Elect kommer en tid för tillnyktring och anpassning till en ny global ordning. Efter Trumps vallöften, efter självprövning av EU:s ställning med ekonomisk och politisk kris, efter blottläggande av Kinas ekonomiska kris med lägre befolkningsökning, efter ökad aggression mot Taiwan, efter lägre uppslutning till klimatfrågan COP i Baku är det hög tid. Inför förhandlingar om Ukraina med fred eller vapenstillestånd, inför förestående nyval i Tyskland, inför presidentval i Frankrike, inför kraftigt ökad kriminalitet i Frankrike och många andra länder – är det hög tid.

I filosofins värld ägnas tankar på en världsbild som kan ha olika innehåll hos olika tänkare i Hegels efterföljd. Här och nu kan finnas behov och längtan att förstå tillståndet i världen, ett världsläge som förändras hela tiden. Världens ledare, politiker, näringsidkare och ”mannen på gatan” har att förhålla sig till stora förändringar. Vi måste också passa oss för hur vi uttrycker oss i ett woke-samhälle – heter det månne ”personen på gatan” istället?

I USA skedde en stormning av USA:s kongress Kapitolium 2021 som har återverkningar med långa fängelsestraff. Hur kommer massorna att reagera i länder med långa erfarenheter av våldsamma demonstrationer? Kommer massorna att acceptera ett eventuellt fängelsestraff för påstått fusk med assistentersättning från Marine Le Pen? Vad med Tyskland och motsättningar mellan yttersta högern och yttersta vänstern? Italien med sin katastrofala ekonomi? Var kommer utfallen att ske, från toppen eller från massorna? Kommer folkligt uppror att ske i Kina? Ryssland? Hur kommer världen att snurra efter sammanbrott för den ”gröna omställningen”?

Vad spelar det för roll i Sverige att vi har ett relativt lugn när delar av världen kokar, med risk för massornas uppror utöver jättelika problem med kriminaliteten? Hur länge kan Norden stänga av utbyte med Ryssland? Ska Sverige och Finland söka en egen väg för utbyte med Ryssland när kriget i Ukraina stoppats?

Miljöaktivisten Hans Palmstierna 1965-1975. Berättelser grundade på källor samt källvärdering.

Efter all genomgång av arkiv, källor, litteratur, dagspress och internet uppstod frågan om AI skulle kunna ge mer information, dessutom med det löftesrika namnet artificiell intelligens. Därför skrev jag en en fråga på AIOpen den 2024-11-11–12 och 2024-11-11-13

Fråga: Who was Hans Palmstierna? Svaret blev:

Hans Palmstierna (1886–1971) was a Swedish-born physician and psychiatrist known for his work in the field of psychiatry and psychodynamics. He was particularly influential in the development of psychological understanding of mental illness and contributed significantly to the study of psychoanalysis in Scandinavia.

Palmstierna was trained as a doctor, but his primary focus was on the study of the human mind, mental health, and the dynamics of psychological disorders. He was an early advocate of psychoanalytic methods, particularly in understanding and treating neuroses, and he was influenced by the ideas of Sigmund Freud and his followers.

He was also known for his involvement in the establishment of the Institute of Psychiatry in Sweden, where he contributed to the academic and clinical development of the discipline. Palmstierna worked closely with several prominent figures in psychoanalysis, especially during his years in Germany and later in Sweden.

His work not only focused on therapeutic techniques but also explored the broader social and philosophical aspects of mental health. He played a role in introducing and promoting psychoanalysis in Sweden and influenced the development of the field in Scandinavia.

In summary, Hans Palmstierna was a key figure in the field of psychiatry and psychoanalysis in Sweden, contributing to the understanding of mental health through both clinical practice and theoretical exploration.

Fråga: Vem var Hans Palmstierna? Svaret blev:

Hans Palmstierna (1886–1974) var en svensk diplomat, historiker och författare, mest känd för sitt arbete som diplomat under första hälften av 1900-talet och för sitt historiska engagemang. Han var medlem av en framstående svensk adelsfamilj och hade en lång och framgångsrik karriär inom den svenska utrikesförvaltningen.

Palmstierna var utbildad i historia och juridik och började sin diplomatiska bana tidigt. Han tjänstgjorde på flera svenska ambassader, bland annat i Berlin och London, och hade en viktig roll i Sveriges utrikespolitik under första och andra världskriget. Hans uppdrag under dessa år gav honom en djup insikt i internationella relationer och diplomatiska strategier.

Som författare publicerade Palmstierna flera verk, bland annat om svensk historia och om utrikespolitik. Han är också känd för sina minnen och sina reflektioner över sin egen tid som diplomat. Palmstierna var en intellektuell och en uppskattad skribent, som ofta blandade sina erfarenheter som diplomat med en historisk och filosofisk syn på världen.

Enligt vissa källor var han också en del av den svenska högre societeten och hade goda relationer med många av tidens politiska och kulturella ledare. Hans familj hade starka band till den svenska aristokratin och hans sociala kretsar speglade hans position som en av de mer inflytelserika personerna i svensk diplomati.

Sammanfattningsvis var Hans Palmstierna en betydelsefull diplomat och författare med ett intellektuellt arv och en viktig roll i Sveriges internationella relationer under stora delar av 1900-talet.

Dessa svar kunde inte avse den Hans Palmstierna 1926-1975, miljöaktivisten som jag beforskar. Något annat kom inte upp. För någon som hastigt söker uppgifter om personen hade felet kunnat sätta spår med muntlig och skriftlig tradering. Det gäller således att inte förlita sig på AI, utan att se till att ha eget omdöme om man ska bedriva ett eget forskningsprojekt.